Barn blir mobbat?

Nu har ju inte jag några barn men har vänner som har det.. Tror ingen av de som jag känner som har barn har barn som blir mobbade iaf inte för att de har samkönade föräldrar.

Tror att det är viktigt att som förälder kontakta dagis och skola be personalen att dels få prata med dem och dels lära känna de andra föräldrarna i barngruppen/ klassen. Man förklarar och visar att man som homosexuell inte är annorlunda och då är just det samkönade inget att bli mobbad för. Barn vet ju inte om de inte hör det från någon att en familj måste bestå av en mamma och en pappa. 

Tack för svaret, mycket bra skrivet faktiskt!  

Men ja, du har nog rätt med det att barnen inte vet om att det ''måste'' vara en mamma och en pappa. :) 

Jag hade också mycket tankar kring detta när vi var gravida med vår son. Han är nu 2 år och går på förskola. Vi har helatiden varit mycket öppna med hur vår familj ser ut och jag har tagit upp med personalen om att det finns litteratur för barn som är normkritiska. De tog till sig det och beställde faktiskt ett bokpaket med lite olika böcker som jag rekommenderat. Sen har ju de andra barnen på förskolan frågat både mig och min fru flera gånger varför vår son inte har någon pappa, är han död? Är en vanlig fråga. Vi svarar bara som det är att han inte har någon pappa men TVÅ mammor. Jag tror på att bara vara öppen och svara på de frågor man får av barnen för att visa att det inte är något konstigt, sen vad de andra barnens föräldrar säger kan man kanske inte påverka så mycket tyvärr. Nu har vi faktiskt sån tur att det börjat en till pojke med två mammor på samma förskola så vår son är inte ensam med just den här familjekonstellationen.

Allt handlar om hur öppna de andra barnens föräldrar är, vilka tankar och åsikter barnen får med sig hemifrån. Men idag tror jag de flesta känner någon som är homosexuell och tycker det är underbart! Acceptansen är nog större idag än för 10 år sedan!
Men hade jag varit som er hade jag pratat med de andra föräldrarna, och barnen, förklarat och berättat. Utbildat. För det som är obekant och annorlunda och lite läskigt kan vara grunden till mobbing. Detta undviker ni om ni innan det händer informerar de andra barnen. För ingen ska bli diskriminerad pga sin läggning, eller sina föräldrars läggning, det är ju faktiskt helt absurt!
Lycka till!

En annan bra sak är att köpa in ett gäng hbt-barnböcker till förskolan/skolan, så kan de läsa dem för alla barnen och diskutera kring dem. Då blir det på ett naturligt sätt för barnen... Inget konstigt, precis som det ska vara!

Våra barn är visserligen små än, 4,5 respektive 2,5. De går på en kristen förskola och där har det inte varit några som helst problem. Vi berättade om vår familj på det första föräldramötet vi var på och informationen mottogs väl av alla. På förskolan finns det även adopterade barn, barn till ensamstående föräldrar och barn till föräldrar som bor i olika länder/kommer från olika länder. Våra barn gör än så länge ingen skillnad på varandra på så sätt. Stora killen har precis börjat intressera sig för vilka som är flickor och vilka som är pojkar, men även där verkar förskolan inte göra nån större sak av det eftersom vår son inte riktigt har klart för sig vilka barn som är pojkar eller flickor och att könet inte kan ändra sig. han kan säga att idag är jag pojke men i morgon ska jag vara flicka

Jag känner ett par som består av två gifta kvinnor och en son som är ena mammans sedan innan, han är runt 10 år, vad jag vet så är det inga barn som reagerat på det utan de har mest tänkt att "ja men så är det hemma hos "****", precis som att Lisa lever ensam med sin mamma, Pelle lever med Mamma och Pappa och Lotta lever med pappa och bonusmamman och har en mamma och en bonuspappa dvs 4 föräldrar.

Sedan tror jag att samhället förändrats mycket de senaste åren och acceptansen blivit större,har många gayvänner och den enda jag hört skulle ha något emot det är folk som är väldigt kristna alla andra inkl mig själv har tyckt att det varit helt naturligt om än lite spännande.  

Alltså, det är klart att regnbågsbarn kan bli mobbade - våra ungar är inte immuna. Men mobbning funkar (oftast) inte så att man blir mobbad på grund av någon faktor. Snarare är det så att om man blir utsatt, så slår mobbarna ner på något visst. Man blir inte mobbad på grund av att man har glasögon/pratar dialekt/har två mammor, men om man blir mobbad kan glasögonen/dialekten/mammorna vara en tacksam grej att sikta in sig på.

Det vi kan göra är samma sak som alla andra föräldrar. Stärka våra barns självkänsla och självförtroende, och hjälpa dem att bygga nätverk. För min treåring och hennes kompisar är det inget konstigt med att familjer ser olika ut. Det är inget konstigare att ha två mammor och ingen pappa än att ha en lillasyster och ingen storebror. Till exempel.

På sonens förskola finns en familj med två mammor. De har två döttrar varav den ena går i sonen grupp. Hen är runt 2,5 och i höstas när jag skolade in sonen så hörde jag ett samtal mellan hen och ett annat barn. Barn 2: Xxx du har ingen pappa... Hen: Nä men jag har två mammor och en donator! Jsg tyckte att svaret var så himla skönt :) att föräldrarna lyckats ge barnen så bra självförtroende redan vid så låg ålder tycker jag ör fantastiskt! Det var liksom inget snack mer mellan dessa barn, hen satte liksom ribban -"jag har fler än dig..."- Ville bara flika in en liten rolig histora på ämnet :)

Haha, men så underbar! Det kanske inte blir så mycket just på dagis, men i skolan?