Någon mer som har /haft barn som sover dåligt, barn över 3 år?

Du måste göra två saker som jag ser det.

1. Lägg en madrass på golvet bredvid din säng. Där är hennes nya sovplats.

2. Sätt gränser. Om man stiger upp ur sängen på kvällen så får man ingen tv/ps3/dvd/dator/ipad eller vad hon nu gillar.

Identifiera vad som är hårdvaluta för henne, exempelvis att leka med granntösen/spela på ipaden etc och om hon väcks på natten eller stiger upp på kvällen så kan dessa saker inte bli aktuella.

Ett så stort barn håller bara igång på kvällar/nätter år efter år och det finns en acceptans för det hos anknytningspersonerna. 

missförstår min ts. barnet håller inte igång = är vaken och springer uppe, utan sover oroligt eller ligger vaken och försöker somna om men kan inte.

Vad gör du om hon vaknar på kvällen/natten?
Om hon ligger på kvällen och inte kan sova, vad gör du då?
Får hon somna i din säng?
Har hon en madrass i ditt rum?
Är alla somatiska anledningar undanröjda, dvs har ni tagit upp frågan på BVC eller barnläkarmottagning?
Trivs hon på förskolan?
Har hon fått syskon? 
Hur länge har det varit så här?
Kan du reflektera över vilken belöning hon får genom att vakna så här?
Får hon tillräckligt med uppmärksamhet och positiv förstärkning dagtid? 

Somnar ALLTID i sin egen säng, får aldrig somna i min.
Ibland märker jag inte att hen kommit in förrän hen redan sover fast sover ALLTID oroligt och väldigt livlig och söker mig i sängen. Jag har tidigare försökt bära in hen i sin säng igen men hen kommer alltid tillbaka och detta kan jag göra 40 ggr på en natt och eftersom jag sover så dåligt i övrigt så har jag gett upp det efter ca 2 år av försök så jag låter hen ligga kvar i min säng.
Nä ingen madrass i mitt rum, får inte plats.
Har inte fått syskon.
Trivs bra på förskolan
Dock en väldigt otrygg situatiuon när hen bor hos sin pappa som jag nu försöker undanröja. Hoppas det gör saken bättre

Ingen uppmärksamhet nattetid. Säger bara "tyst", "ligg ner", "ligg still" osv, har inga konverationer med hen.
Får inget positivt dagtid vad jag kan komma på...kanske missat nåt, ge gärna exempel

Tror inte det är nån belöning, tror det är osäkerhet, oro och otrygghet när hen vaknar nattetid eftersom hen söker mig hela tiden. Verkar drömma väldigt mkt o har alltid gjort, tidigare verkade hen ha nattskräck men har inte varit så på ca 1,5 år så vet inte om det verkligen var nattskräck eller nåt annat.
Väldigt osäker dagtid också.
Har alltid haft svårt att sova, även som spädbarn. Behövde mkt närhet och så öven som spädbarn men sov i egen säng från dag 1.            

Detta låter som en ren trygghetsfråga. Jag tror att du behöver backa bandet och satsa på att trygghetsboosta henne. De allra flesta barn har ett par år när samsovning gör att de kommer över sin sömnoro fortare. Ditt barn har sovit i sin säng sedan dag 1. Tänk vilken stor kontrast från att ligga i magen och höra dina hjärtljud! Jag har i perioder när mina barn behövt sova i mitt rum fått flytta undan nattygsbord och byrå för att rymma en madrass på 70 cm. Detta funkar i alla sovrum jag sett. Om du ger ditt barn tillåtelse att somna i din säng, sedan bär du ner henne till madrassen på golvet när du lägger dig. Detta ska föregås att ett samtal när du förklarar att hon får ligga i ditt rum hur länge hon vill, men på madrassen. Hon får INTE lov att hoppa upp i din säng för då sover du sämre och blir inte en lika glad och go mamma. Hon är så stor att hon kan konceptualisera detta! Varför är hon otrygg hos pappan? Är det sömnrelaterat eller far hon illa? Om det är det senare så kontakta advokat och begär enskild vårdnad.

Jo jag tolkar det nog också som en trygghetsgrej. Fick inte sova i vår säng när jag var sambo, för pappan :(

Jag får inte plats med nån madrass vid sidan av. Precis att jag får in en säng bara. Det är allt jag har i mitt sovrum. Bor väldigt trångt.
Hen brukar somna hos sitt större syskon. Väljer oftast att somna där istället för mig, men säger redan innan att hen vill komma in till mig på natten vilket är ok för mig.
När jag fråga hen varför så säger hen att hen behöver krama mig på natten och därför måste sova bredvid mig. Hen kramar mig verkligen i sömnen också...

Jag vill inte gå in på detaljer men hens pappa är väl inte världens bästa pappa. Försöker begränsa umgänget så gott det går, har i dagarna dragit in på det ännu mer pga detta sovproblem. Har enskild vårdnad..     

Hur tänker du själv att det kan finnas en lösning på detta?

Kan hon sova hos storasyskonet hela natten? Det är inte alls ovanligt att syskon ger varandra trygghet på natten. Kan du begränsa hennes "kramande" på natten genom att godtaga att hon sover i din säng när hon kommer på natten men på ena sidan av sängen? Du kan blockera mitten av sängen med en stor ihoprullad filt.

Känner du själv att roten till den upprätthållna sömnproblematiken ligger i umgänget med pappan? Eller i dina egna reaktioner kring det hon berättar om umgänget med pappan? 

Hennes sömnproblem är ditt jobb att lösa. Trygghet på natten fordrar trygghet på dagen. Krama henne mycket på dagen, hitta på saker bara ni två och samtala med henne där hon själv får komma med förslag till hur sömnen skulle fungera bättre för henne. Ansvaret vilar dock på dig. 
 

Självklart förstår jag att ansvaret är mitt. Jag vet bara snart vad jag ska göra. Det är 4 år nu som hen har hållit på såhär. Jag orkar snart inte. Testat ALLT verkligen. Otroligt otrygg men sedan känns det som det är nåt mer, att nåt är galet! KAN ett barn sova så förbenat dåligt under så lång tid. Jag är INTE en slapp Mamma som tillåter att barnet gör som det vill. Det är otroligt frustrerande för alla och det är INTE bra. Försökt få hjälp av bvc mm men ingen har några vidare bra förslag. Det handlar som sagt inte om att hen är uppe och härjar nattetid, hen försöker verkligen sova och har alltid gjort. Man märker att hen själv blir frustrerad!

finns det INGEN som har en 4 åring som sover dåligt?? :( eller har haft åtminstone??

Det är så frustrerande för man ser hur trött hen är och verkligen FÖRSÖKER att somna. Sedan ligger hen och sparkar och vänder och vrider på sig. NÄr man säger "du måste försöka sova nu annars får du inte ligga här och vi kommer inte åka iväg till X i morgon" så säger hen bara "men jag försöker ju!!" och man ser ju att hen gör det... 

Tycker verkligen synd om ditt barn sim försöker somna om men inte kan. Jag har ingen erfarenhet alls men iaf ett förslag...

Vet inte om en fyraåring klarar det men försök med avslappningsband. Någon som talar lugnt och säger hur hon ska göra, känna att kroppen blir tung, andas på ett visst sätt osv.