Kissar på sig
Min son har börjat kissa på sig efter att ha varit torr i ett halvår. Fastän han mycket väl vet att han ska gå på pottan och kan hålla sig så kissar han nu i overallen när vi är ute, på golvet när han sitter och leker, i sängen och i soffan. Jag upplever att han gör det med flit. Han säger att han tycker det känns skönt att kissa på sig när jag frågar varför.
Han är 3 år och 8 månader. Han har nyligen fått utökad tid på förskola då det har varit jobbigt med lillebror här hemma och han själv uttryckt önskemål om att få vara mer på förskolan. Jag försöker ge honom så mycket tid och gos jag kan och orkar när han är hemma, men det kan ju inte hjälpas att han måste dela mig med lillebror, tvätt, städning och matlagning. Han har ofta extremt jobbiga utbrott när vi går hem från förskolan då han först inte vill klä sig och gå hem och sen när vi efter många om och men kommer in så vill han bara ha mig ifred och slår mot lillebror för att få sin vilja fram. Lillebror blir rädd och gråter (1 år) och jag måste då ha båda två i famnen vilket inte är populärt. Jag upplever att han ofta är väldigt trött när jag hämtar honom. Tidigare trodde jag det var hunger, men nu äter han mellis på förskolan innan jag hämtar honom. Han får inte lika stora utbrott på helgen när vi alla är hemma. Om det var svartsjuka så borde det väl vara problem då också?
Hur ska jag hantera kissandet? Ignorera eller uppmärksamma? Är det en fas eller hör det ihop med de övriga utbrotten/trotsigheten?