Obligatorisk idrott på schemat varje dag?

Min sexåring har "idrott" varje dag.

45 minuter om dagen är de utomhus och rör på sig "organiserat". Det kan vara pjätt (tafatt eller kull eller vad man säger uppåtlandet) eller fotboll eller löpning eller vad som helst.

Utöver det har de en timmes simning i veckan, en timmes "gym" och en timmes "games" (vi bor i England).

Jag tycker att det är otroligt bra, och för min son är det fullt normalt eftersom det varit så sedan de var fyra år.  

Jag kan inte se några nackdelar med det, och när de blir äldre så lägger skolan proven efter utevistelserna eftersom de sett att koncentrationen är som störst när de fått röra på sig ordentligt innan.

 

Sedan handlar det väl om hur man lägger upp det också. Jag tycker att det är vansinne när eleverna själva väljer lag, och överhuvudtaget att ha så mycket lagsporter som det verkar vara i många skolor. 

Jag var värdelös på det mesta i idrotten, men led aldrig av det (förutom att jag bara fick G förstås).

Det var liksom absolut inte okej på min skola att överhuvudtaget kommentera klasskompisarnas insatser på idrottslektionerna, och jag tror inte att någon kom på tanken att reta någon för att de inte kunde springa så snabbt eller hoppa så högt..?

mys mymla - Ja, det är ju svårt, det där. Problemen som finns i de svenska skolorna går ju ut över idrotten också. Stora klassen, noll respekt från eleverna, dålig organisation osv.

Jag hade tur, vi var 14 personer i klassen under högstadiet och det var absolut nolltolerans mot mobbing. Vi fick inte ens prata om var vi köpt våra kläder, eftersom det kunde uppfattas som elakt mot de som inte hade råd att köpa kläder på samma ställen.  

Minsta kommentar som kunde uppffattas som nedsättande och det blev samtal med elever, lärare och föräldrar. Och det fungerade. Jag har idag kontakt med en hel del från klassen och alla är starka, trygga individer som talar om skoltiden med glädje och värme.

Jag inser ju att det inte är så för alla, och det är en av anledningarna till att vi inte vill flytta tillbaka till Sverige när våra barn är i skolåldern. 

Men samtidigt så är det så himla sorgligt att räkna bort något som egentligen är bra (dvs idrott varje dag) för att det finns brister i systemet. 

Det är ju inte idrotten i sig som är negativt, utan det handlar ju om ett mycket större problem. 

Jag kom ihåg nu, när jag pratade med en gammal klasskompis om det här, att vi faktiskt hade en halvtimmes "rörelse" (ja, det hette så på schemat) på mellanstadiet och högstadiet, varje dag.

Då skickades alla ut och så låste de skollokalerna och så fick man göra vad man ville där ute. Vi brukade leka dunkgömme, promenera, eller spela killerball. Andra spelade fotboll eller bandy, vissa klättrade i träd (vår "skolgård" var en ganska stor park) och det är klart att det hände att man bara satt på en bänk, men reglerna var att om man inte rörde sig och en lärare såg det, så fick man snällt följa med den läraren på en rask promenad. Och då lekte man kanske hellre dunkgömme

På högstadiet passade vi ofta på att gå promenader i de grupper vi hade grupparbeten, för att prata igenom arbetet och liksom slå två flugor i en smäll. Fungerade hur bra som helst.

Vi gick en halvtimme längre i skolan än vad mina kompisar från andra skolor gjorde. 

Alla de sakerna behöver man ju inte få möjlighet att göra, men att göra som vi hade det, krävde inte så mycket: 
 

Nej, i de byter inte om alls i den här åldern. De har en skoluniform som är utformad till att fungera även på idrottslektionerna (pikétröja istället för skjorta och sådär). Inte förrän de kommer upp i åldrarna byter de om - men då har de ett annat schema också och slår ihop alla idrottslektioner så att de har längre pass. I den åldern går de i skolan till tidigast 17.00.