Hans ex försöker sära på oss

Allt är mammans fel. Inget är ert fel. Och barnen, vem tänker på dem?

Jag tycker att du visar enorm brist på självinsikt. Det är skrämmande.

Oj oj, om jag fått äta upp allt jag tyckte och tänkte om barn och föräldraskap innan jag fick barn, då hade jag varit rätt mätt nu.

Det du inte tänker på är att när man är förälder så ÄR man sitt barn. Om barnet mår dåligt så mår man själv dåligt. Det är inte alltid så lätt att bara tänka "kritiskt" och se allt utifrån när det gäller ens egna barn. Om det vet du inget, eftersom du inte har barn.

Det är lätt att sitta och på nätet och skrika och vara kategorisk (som du f.ö tycker alla andra är) när man själv inte är insatt i problemet. Och du vet inte vad barnet har sagt till mamman om bråken eller vad de handlat om, därför kan du inte heller säga vad mamman "borde" ha sagt.

Jag har barn som visat hemma att de farit illa hos de andre föräldern. Vad tycker du att jag skulle gjort? Skulle jag inte ta tag i det? Skulle jag inte gjort en orosanmälan? Hur socialtjänsten hanterar ärendet är ju knappast mammans fel i det här fallet. Utan den skulden ska ligga hos soc, ingen annan.

Jaha? Nu har mamman tagit barnets berättelser på allvar och gjort en orosanmälan. Är inte det rätt av henne menar du? Skulle det vara hemma hos mamman som barnet far illa?

Men hur tänker du nu? Vad får dig att tro att mamman direkt har vänt sig till soc? Dessa bråk har skett vid 5 tillfällen under 2 års tid. Hade mamman direkt kontaktat soc så hade hon ju gjort det efter första bråket?! Troligare så att hennes oro har ökat under tiden och att hon nu inte såg någon annan utväg.

Han har ju inte haft en tanke på det innan så nog luktar det hämnd att han skulle anmäla nu....

Jag har inte hittat på något.

Och just detta har min man försökt ta upp på soc. Hon avbryter honom och avfärdar vad han säger. Det hela är ytterst märkligt.

Läser du alls vad ts skriver? Barnet mår dåligt av bråken och har blivit rädd! Barn blir rädda av högljudda bråk och nog förstår du väl att det är hotfullt för ett barn? Eller saknar du helt insikt i hur barn upplever skrämmande situationer som t.ex högljudda bråk i hemmet?

Kanske hade varit bättre att ta dessa bråk under de veckor barnen var hos sin mamma?!

Han säger det till sin mamma,.. som uppenbarligen inte alltid håller sig helt till sanningen.... Varför BUP är en lämplig väg att gå. 

Konflikter är en del av livet, och det måste ju även barn kunna lära sig.. att om man blir arg så blir man.. och det är ju inte bra.. men man kan bli sams och det är bra.
Ett barn utan underliggande problem blir inte förstörd av att se vuxna människor bråka och bli sams.
Dom underliggande problemen i det här fallet är separationen och barnets mamma. 
 

Vi har inte bråkat om mamman framför barnen. Man får bestämma själv var man ska bo när man är 18 år.

Soc tog upp vad barnet hade sagt såklart. Det är vidrigt att man ska behöva bli så desperat att man spelar in ett erkännande från sitt barn. Men vad gör man när man är utsatt av en människa som bara är ute efter att förstöra ens liv? Barnet tog på eget bevåg upp det, antagligen när samvetet blev för mycket. Vi hade inte öht berört ämnet. Detta kom ca 1 dygn efter att barnet lämnat mamman.

Jasså? Intressant nog så vet jag att både mammor och pappor kan vara väldigt låga och hämndlystna och förstöra uppväxten för sina barn genom sitt hat till den andra föräldern.

I den här tråden tycker jag att det är mycket som är märkligt. Undrar om pappan ens har gemensam vårdnad. Att socialtjänsten skulle gå så långt som att tala om för pappan att enda lösningen är att han separerar från ts, så att problemet löser sig, tycker jag visar att det finns mer bakom. Nog för att ett barns rädsla över högljudda bråk är i sig tillräckligt alarmerande på sitt sätt.

Okej, varför berättar du det här för mig? Som jag skrev så vet jag att både mammor och pappor kan vara förblindade av hämnd och därmed förstöra sina barns uppväxt.

Men litegranna är det samma åt andra hållet. Många inlägg av andra bonusmammor verkar inte kritiskt granska TS inlägg utan utgår från egna erfarenheter vilka innebär ATT mammor är exakt så manipulativ. Så det är två läger som alltid.

Hur får du det till indragen? 

Så när min bonusson kommer och säger till pappa att storasyster ljuger, då är han indragen i något?

Nej du, det är så barn funkar i den åldern, dom är små rättsaktivister som utkämpar sitt eget lilla mission för en rättvisare värld. Och i deras rättvisa värld så passar inte lögner in, oavsett vem som uttalar dom.
6-åringen har helt enkelt bara agerat som en helt normal 6-åringen. Det är inte att bli indragen i något.  

Jag tycker anonym skrivit en del insiktsfulla inlägg. Jag anser att styrkan i ett forum såsom detta är att läsa om olika synsätt. Men förstår att inte alla ser det på samma sätt och därför har jag så svårt att förstå att inte ni som tycker så här i alla bonustrådar skapar en stängd grupp så kan ni dryfta era problem där utan "mothugg".

Lite fel citera just dig, sorry. Men jag vidhåller att båda "sidor" i denna tråd har framfört tankevärda åsikter. Nu har jag överhuvudtaget inte själv framfört några åsikter till TS (förutom att jag anser det vara ett stort beslut att skaffa ett 5e barn om allt innan inte är smooth as smält glass) men jag tycker inte heller att några bråk framför barnen ens är ngt att prata om. Däremot är jag inte alls lika övertygad om, som så många andra här, att socialen är så otroligt inkompetent i detta fallet. Har alldeles för lite fakta för att tycka vare sig bu el bä om just det. Däremot tycker jag otroligt synd om barnet.