Diagnos eller ej?
Det finns väl delade meningar ang. vad diagnoser är till för. En del tycker det är för att kunna hitta en behandlingsform som funkar och andra tycker väl de är till för att ge insikt.
Jag tycker både och.
Jag själv har en 2 olika diagnoser som jag inte sökt behandling för, utan bara nöjt mig med att få höra att "Du har denna störning" för att få klarhet i varför jag beter mig som jag gör. Det jag lider av kan inte heller behandlas med medicin - utan det är främst terapi som hjälper. Jag finner dock själv att jag kan hantera problemen bra numera - och då behöver jag ju inte behandling.
Så - jag tror definitivt inte någon har något emot att man lär sig hantera problemet på egen hand. De kan väl bara REKOMMENDERA en att gå i terapi, om de tycker att man verkligen behöver det.
Tycker ej man behöver skylta med sin diagnos särskillt ofta, såvida man inte behöver vissa typer av hjälp/villkor för att fungera. Fungerar man på det sätt som önskas på arbetsplatsen, så tycker jag ej man behöver säga att man har psykiska problem.
Enda gången det för mig har vart relevant att ta upp det är om jag skulle behöva ex. förlängd studietid inför något prov eller typ inte klarar vissa typer av arbete pga. mitt psyke.
