Hjälp!

Barnkonventionen
Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Artikel 9 Ett barn ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda sina föräldrar ska ha rätt att träffa båda två regelbundet.

Du skall alltså gladeligen gå på samarbetssamtalet. Där ska du be familjerätten ta fram ett så generöst umgängesavtal som möjligt med tanke på att barnet är så litet. Och stå på dig! Mamman har inte rätt att själv styra umgänget mellan dig och pojken.
Försök i det längsta att resonera med mamman eftersom det umgänget som eventuellt tas fram nu kommer ligga till grund för ett utökat umgänge när pojken blivit äldre. Följ det till punkt och pricka!. Måste också tillägga att det är fint av dig att åka de där fem milen för att få träffa din son, själv åkte jag 6 mil väldigt ofta och höll på att gå sönder av stress tillslut.
// En mamma

Anonym

Äldre 29 Nov 20:00

#2

Det här låter ju helfel!

Men varför är du emot att gå till familjerätten, det låter ju verkligen som om ni behöver det. Du verkar inte kunna hävda dig gentemot sonens mor och hon tar ju inte hänsyn till att sonen behöver umgänge (ordentligt sådant!) med sin far.

Kämpa på du, inte mycket mer att göra och ta hjälpen familjerätten kan erbjuda

Anonym

Äldre 18 Dec 00:21

#6

Ensam skrev 2012-12-16 19:44:06 följande:

Tack för att du tog dig tid att svara.

Angående att "inte kunna hävda mig".
Jag kan hävda mig väldigt väl när det kommer till talet. Det är bara det att hon är så mycket mer påläst kring allt detta och slänger ur sig olika påståenden kring studier av barn och boende. Och när hon säger att "dom har kommit fram till" att barn i en viss ålder inte ska bo växelvis och när dessutom denna något "sid-väljande" samarbetsförmedlare förstärker och håller med i hennes påstående så är det lite svårt för mig att komma med så mycket mer. Jag menar i det läget så kan jag säga nåt i stil med att "ja, men barn behöver sin pappa också", men det känns lite tunnt med tanke på att det är lite 2 mot 1 situation som råder.

Forskning visar så mycket

Jag är själv mamma som kämpat för att mitt barn ska få anpassa sig i sin takt till sin far men det är så mycket lättare att stå på utsidan och säga

Jag kan förstå att du har svårigheter att bemöta hennes prat men du känner ju din son! Forskning kan säga ungefär vad som helst och ja, de som jag hört mest är att växelvis boende inte rekommenderas förrän barnen är ungefär tre men... det är som ett generellt begrepp!

Har ni en bra relation (du och sonen då!) så kan ni helt klart börja bra mycket tidigare än så. Du ser hur din son mår och gör du bara vad som är bäst för honom så får han det ju bra. Samma sak som hans mor naturligtvis ska göra!

Barn är olika! Mitt barn är sex år nu och när hon var tre ville hon vara hos sin far trots en mycket dålig relation. Ni har ju en mycket bättre så kämpa på bara. Ta hjälp av dom som kan - familjerätten är en bra hjälp och dom är mycket för att se till så att umgänget verkligen fungerar!

Lycka till!

Hjälp!

INNEHÅLL