Hjälp mig!

Jag tänker att om han är så envis att inte köra barnet till dig så har väl tinget all anledning att gå dig vårdnad eller liknande  - det tyder ju på ett inte helt normalt agerande och en förälder som för sin egen bekvämlighets skull bråkar med den andra vilket gör att barnet hamnar i klämm.

Riktigt så enkelt är det inte när du flyttat från er gamla hemkommun. Om ni ska fortsätta med umgänget som det såg ut innan flytten så ligger det på ditt ansvar att se till att barnet kommer till/från dig mellan dagis.
Den förälder som bor kvar i hemkommunen har ingen som helst skyldighet att köra barnet till den andre föräldern bara för att denne inte kan/vill har tid eller möjlighet att åka. Det handlar inte om umgängessabotage, det är mer sabotage att flytta.
Jag antar att barnet går  kvar på dagis i gamla kommunen?
 
Beroende på hur gammalt barnet är så kan man ibland ha möjlighet till dagisplats i olika kommuner, det kan ni kontrollera om ni kan göra så.
I annat fall om avståndet gör att det blir ohållbart  att åka mellan era boenden veckovis så fungerar inte umgänget. Då är det bättre att du istället har barnet på helgerna alternativt fre-mån. och pappan har boendet och barnet kan fortsätta på dagiset där han/hon redan går.
(nu vet jag inte om det är dagis eller skola det handlar om i ert fall)

Var det möjligtvis ett liknande umgängesavtal pappan presenterat hos familjerätten men som du inte ville godkänna? Kan ni inte komma överens om hur umgänget ska se ut så är det ju bara tingsrätten som återstår, jag har dock svårt att se att du har några fördelar som talar för att du skulle få boendet. Det hade sett annorlunda ut om du flyttat på grund av en fast tjänst exempelvis. Det räcker inte att några man känner tycker att barnet mår "bättre" där hos dig.
Hemmiljö och rutiner som är invanda och att barnet kan gå kvar på sitt dagis med kamrater osv väger tyngre. Likaså vilken typ av kontaktnät som finns där barnet bor.

Kanske skulle du kontakta en advokat och rådgöra hur dina utsikter för att få boendet ser ut, en jurist i familjerätt kan nog avgöra om det är värt att gå i strid.
Tänk också på att en tvist oavsett om det gäller boende eller vårdnad aldrig gynnar barnet på något vis, det tar fram det sämsta ur människan och var föräldrarna osams innan så kommer ni hata varandra efteråt.
Men barnet älskar båda sina föräldrar villkorslöst och det blir jobbigt när det blir en konflikt. 

Men om jag läser det rätt så är mamman boendeförälder för barnet eftersom att hon skriver att hon hämtar och lämnar barnet efter "umgänget" hos pappan. Har jag inte fattat fel har hon då även dagis hos sig?.

Förlåt att jag är otydlig.

1: barnet har boende med mig, alltid haft.

2: jag har ensam vårdnad, alltid haft

3: har aldrig gått förskola i umgängesförälderns kommun.

4: avtalet är baserat på vårt liv i nuläget, det avtalet vi hade när vi bodde i samma kommun bröt umgängesföräldern pga jobb och sen har vi format.

barnets första tid skötte umgängesföräldern alla resor, när jag flyttade med barnet hjälpte jag till och hämtade och ibland lämnade barnet, jag gav extra dagar, jag har erbjudit resekostnader, men han kräver jag ska fortsätta hämta, jag ska ta ledigt från skolan och mitt extrajobb jag fick veta idag att jag fått, för att han anser att det ska vara rättvist.

Jag har pratat med socialen men de kan inte tvinga honom, jag har pratat med en advokat och de råder mig att offra ur min tid så att han inte kan styrka på att jag inte är samarbetsvillig och tar ledigt ett par minuter.
Kul system vi har, jag ska aldrig få studera eller jobba som en normal människa.

Varfor kan inte barnet forst sova i bilen, och sen fortsätta sova for natten vid 21?