Jag orkar inte mer nu!

Vad säger kommunen när du förtvivlat försöker säga att anklagelserna som du skriver är utan grund?. Kan du diskutera och få råd från dem hur du kan få ett slut på det här?. Och bjud hem de som mottagit ditt klagomål på stubben, så att de med egna ögon får se hur du har det!

Gjordes det någon boendeutredning innan ni var i tingsrätt?. I sådant fall kan du alltid hänvisa till den(Där respresentanter från familjerätt kommer hem och ser hur ni har det i boendemiljön och kringmiljön?)

Hämtar pappan i hemmet eller i skolan/förskola/fritids?.     

Glömde skriva...
Stopp på honom får du kanske aldrig. Han har tydligen bestämt sig för att göra ditt liv surt som attan.. 

Man kan undra vad det är som driver på honom så oerhört, inte är det för att han är "orolig" för barnen. Läser man det du skriver ovan så verkar det snarare vara dig han vill "åt", för han har ju inte tid med varken bvc, sjukhusbesök eller tandläkare. Ej heller bemödar han sig med att försöka komma iväg på aktiviteter i skola eller dagis. 

Man får uppfattningen av att han straffar dig för något som har hänt. Antingen är han orolig(lite svårt att tro) eller så är han på krigsstigen för något..
Har du egna teorier?, du måste ju ha tänkt på det här i tid och otid. Hade ni en jobbig separation?     

Men såklart!. Han kan inte lägga förhållandet med dig bakom sig, och även om han hittar nya flickvänner eller sambosar så är det relationen med dig som han saknar. Du har lämnat ett tomrum efter dig och han orkar inte fylla det hur länge han än försöker. Skulle inte bli ett dugg förvånad om hans relationer efter dig, delvis eller helt, tagit slut pga av den andra parten märker att hans hjärta är på annat håll.

4 år för dig är lång tid. Du gick vidare och är lycklig idag. Och hur han än försöker lyckas han inte hitta den känslan igen. Men du och barnen ska INTE straffas för det. Han måste ju själv försöka ta sig igenom sin depression och hitta en vardag där han fungerar. I värsta fall kommer du få sådana här fula saker riktade mot dig så fort han är ensam(hänger det ihop med historiken, kolla lite om han var singel när han anmälde första gången)

Hur är han mot din sambo?. Är han snäll mot dig, även om det bara är perioder?.

Ps. Ovan är bara teorier. Men det påminner väldigt om min egen historia. Han gjorde slut, jag flyttade ur hemmet till nytt boende , vi kunde prata och hade bra kommunikation om barnen.  Tills jag hittade ny man. Du brakade helvetet loss.

Men att anmäla, och sen anmäla igen?. Och kommunen lägger ner direkt eftersom de är medvetna om att barnen har det fin fint hos dig. Hur länge ska du behöva vara rädd för att det är dags igen, och en ny anmälan kommer. Finns det verkligen inget mer kommunen göra för dig?.
Det bästa är nog att göra en utredning så att du(kanske) får lugn och ro sedan.  

Fattar inte hur du står ut, det är ju mental misshandel...   

  

   

Vilka dagar hade han barnen förra julen?