• Anonym (Utsvulten)

    Vi har inte haft sex på 6 mån nu!!!

    Min sambo har ingen sexlust, det här året har vi haft sex max 5ggr, senaste halvåret, noll, NOLL ggr! Jag är totalt utsvulten, lättirriterad och sexuellt frustrerad! Har bett o få ha ngt vid sidan om, in ut, tackohej. Men då skulle min sambo känna sig "omanlig", gör han inte det nu då? Det enda jag begär är lite stimulans, lite oralsex, en ordentlig påsättning nån gång i månaden:( Efter yngsta barnet kom har jag försökt allt, duscha ihop, massage, barnvakt, sovmornar, erbjudit, bett om, tjatat o få ge honom en avsugning när han sitter halvsovande i soffan. Inget!! Jag njuter minst lika mkt av att få göra det skönt för honom!! Jag har alltid haft ett aktivt sexliv, busat, experimenterat, o varit väldigt lekfull o öppen. Säkert många människors drömligg;) Men nu har det gått så långt att jag helt ärligt funderar på en älskare. Jag är strax över 30 och vill leva! Inte sitta framför tv:n varenda kväll som pensionär wannabe! Jag får ha sex med tjejer om jag vill, men absolut inte andra män... Men det jag vill ha är en man som tar mig hårt!! Vet varken ut eller in, o ja, vi går i familjeterapi och pratar om detta, men det ger inte så mkt som jag skulle önska :'(

  • Svar på tråden Vi har inte haft sex på 6 mån nu!!!
  • Lasis

    Jag vet att många här tycker att detta är kontroversiellt, men ett dåligt sexliv är enligt mig en av de mest legitima anledningarna till att lämna någon.

    Jag tycker att du skall ställa ett ultimatum. Att sex skall förekomma i ett förhållande är lika självklart för mig som att exempelvis våld inte skall förekomma.

  • Anonym

    Vet precis hur du har det, jag sitter i samma sitts och det är så sjukt jobbigt och frustrerande, jag har verkligen försökt att på alla vis att skämma bort min fru, men hon är totalt oberörd och ointresserad och jag får ingenting  tillbaks, inte så mycket som en kram. Nu har jag gett upp och det senaste året har vi i pricip bara bott ihop som vänner. Jag tror aldrig det kommer att bli bättre och det känns för jävligt. Vet att jag borde lämna henne, men vi fungerar bra i övrigt och jag skulle aldrig kunna lämna mina barn. Funderar också på att skaffa mig någon vid sidan av, tror inte ens att hon skulle bry sig, men är tveksam till om det skulle göra mig lyckligare, vet inte vad jag vill eller vad jag skall göra ....

     

  • MasterDom

    Finns tre enkla lösningar.
    1 Gör slut.
    2.Var otrogen
    3.Acceptera

  • jonte02

    Får en känsla av att din man är lite trött kanske stressad och utarbetad? Kan det vara så eller har ni kommit fram till något annat? Förstår att du är frustrerad...får man ingen respons och eller livstecken när man försöker själv blir det jobbigt och ledsamt.

  • Lena

    Har ni pratat om problemet? Varför vill han inte lösa det?

  • Labolina
    MasterDom skrev 2012-12-05 07:26:05 följande:
    Finns tre enkla lösningar. 1 Gör slut. 2.Var otrogen 3.Acceptera

  • jonte02
    MasterDom skrev 2012-12-05 07:26:05 följande:

    Finns tre enkla lösningar.
    1 Gör slut.
    2.Var otrogen
    3.Acceptera


    I den enklaste av världar låter det som en klockren tre stegs raket. Egen erfarenhet?
  • Anonym
    jonte02 skrev 2012-12-05 09:56:56 följande:
    I den enklaste av världar låter det som en klockren tre stegs raket. Egen erfarenhet?
    Fel ordning dock. Det är:

    1) Acceptera (men ändå inte; resignera/ge upp kanske)
    2) Var otrogen (vilket händer när rätt person visar intresse)
    3) Gör slut (gräset på andra sidan ÄR grönare)


  • jonte02
    Anonym skrev 2012-12-05 10:14:56 följande:
    Fel ordning dock. Det är:

    1) Acceptera (men ändå inte; resignera/ge upp kanske)
    2) Var otrogen (vilket händer när rätt person visar intresse)
    3) Gör slut (gräset på andra sidan ÄR grönare)


    Ett första alternativ, om det inte redan är "avklarat", anser jag ändå vara att ställa allt på sin spets. A la "Jag orkar inte mer, jag vill skiljas om vi inte kan hitta en gemensam lösning".

    Acceptera köper jag inte riktigt personligen...hur länge då?
    Otrogen...hm...jo, visst kan det bli så om slumpen infinner sig.
    Gräset KAN vara grönare på andra sidan...åtminstånde inledningsvis/förälskesefasen. 
  • de Robespierre

    Eftersom ni går i familjerådgivning så har ni fattat att det är något som inte är som det borde i ert förhållande. Dvs ni har kommit en bit på väg. Till skillnad till de som fortfarande inte har försökt bottna problemet. Vad var det som gjorde att ni gick till FR? Vem var den drivande parten? Hur har det gått där?

    Hans olust kan mycket väl bottna i något som ligger långt bortom alla avsugningar i världen från dig.

  • Anonym
    jonte02 skrev 2012-12-05 10:21:48 följande:
    Ett första alternativ, om det inte redan är "avklarat", anser jag ändå vara att ställa allt på sin spets. A la "Jag orkar inte mer, jag vill skiljas om vi inte kan hitta en gemensam lösning".

    Acceptera köper jag inte riktigt personligen...hur länge då?
    Otrogen...hm...jo, visst kan det bli så om slumpen infinner sig.
    Gräset KAN vara grönare på andra sidan...åtminstånde inledningsvis/förälskesefasen. 
    Acceptera innebär att tänka "Ja hon har väl rätt. Jag tänker för mycket på sex. Får väl vara nöjd med det jag får. Är säkert inte bättre med andra kvinnor." eller att man tänker "Det kommer snart att vända".

    Otroheten inträffar när man inser att det finns andra kvinnor som har samma sexuella intresse som en själv. Som vill av sig själv utan att trugas och att man skall uppfylla ett 10 stegsprogram i en vecka för att få en kort snabbis.

    Gör slut gör man när man inser att varför skall jag vara kvar. när jag kan få hela paketet någon annanstans. Eller att jag kan lika väl vara singel och ha sporadiskt sexliv. Då har jag iaf själv kontrollen över det.

    Byt ut hon mot han om ni önskar.

    Många ggr så tror jag att otrohet inte är lösningen utan ett uppvaknande. Att testa sig för om gräset är grönare eller inte. I en del fall visar det sig att det är dte inte och man finner lyckan inom förhållandet. I andra fall inser man vad man gtt miste om.
  • Anonym (...det är jag...)

    Sex månader tycker inte jag är lång tid utan sex... jag har varit med om värre.

    Men som svar på din fråga. Tycker att ni är på god väg som tagit hjälp. Får bara hoppas på att det bär frukt då, lycka till... 

  • Peter46

    Hoppas det löser sig för er, men håller med tidigare talare om trestegsraketen. Förvisso finns en lösning och det är att du har sex med en tjej med strap-on, men det kanske inte är något. En liten fråga: Har hans slutande med ha sex kommit plötsligt eller funnits tidigare?? Har familjeterapin hjälpt något med bringa klarhet i vad som finns bakom?

    Lycka till 

  • peddan63

    Familjerådgivning: bra.

    Det finns lägen när man kan behöva ställa saker och ting på sin spets för att komma vidare. Jag talar nu av egen erfarenhet - och absolut inte om tvång eller ultimatum eller så.

    Men ponera att du ( TS) skulle börja ta initiativ för att skaffa dig en kk vid sidan om. Och hålla din man informerad om vad som händer, steg för steg. Han kanske vaknar då. Vad är det han vill? Vill han ha dig? Såna frågor kan man man svar på när man ställer de där svåra frågorna i livet.
    I alla händelser skulle jag rekommendera att han får veta om att du tänker ligga med en annan man - innan du gör det. Och undvik ultimatum.

  • Anonym (Mr Perfect)
    Anonym (Utsvulten) skrev 2012-12-04 00:58:53 följande:
    Min sambo har ingen sexlust, det här året har vi haft sex max 5ggr, senaste halvåret, noll, NOLL ggr! Jag är totalt utsvulten, lättirriterad och sexuellt frustrerad! Har bett o få ha ngt vid sidan om, in ut, tackohej. Men då skulle min sambo känna sig "omanlig", gör han inte det nu då? Det enda jag begär är lite stimulans, lite oralsex, en ordentlig påsättning nån gång i månaden:( Efter yngsta barnet kom har jag försökt allt, duscha ihop, massage, barnvakt, sovmornar, erbjudit, bett om, tjatat o få ge honom en avsugning när han sitter halvsovande i soffan. Inget!! Jag njuter minst lika mkt av att få göra det skönt för honom!! Jag har alltid haft ett aktivt sexliv, busat, experimenterat, o varit väldigt lekfull o öppen. Säkert många människors drömligg;) Men nu har det gått så långt att jag helt ärligt funderar på en älskare. Jag är strax över 30 och vill leva! Inte sitta framför tv:n varenda kväll som pensionär wannabe! Jag får ha sex med tjejer om jag vill, men absolut inte andra män... Men det jag vill ha är en man som tar mig hårt!! Vet varken ut eller in, o ja, vi går i familjeterapi och pratar om detta, men det ger inte så mkt som jag skulle önska :'(

    Är man inte intresserad av sex själv, varför skall man då neka sin partner att ha det med ngn annan? Jag kanske inte gillar konstutställningar, då är det ok för henne att gå dit med ngn annan! Sex ses av många som ngt man bara får göra med den man är tillsammans med, men då måste ju denna person vilja.... Annars finns ju inget exklusivt man kan 'förstöra' till att börja med. Väldigt dålig stil av din sambo tycker jag!

    Frågan är varför han inte vill så klart. Jag kanske missat det i tråden, men det påverkar ju 'ditt val'. När vi haft 'dåliga sexperioder' så är det ofta ngn slags blockering som byggts upp över tid med irritation och dåligt samliv i övrigt. När det väl släpper har vi ofta skrattat och sagt 'tänk om vi bara knullat tidigare, det gjorde även det andra lättare att lösa'. Det blir lite av hönan eller ägget. Har man dålig sex för att man har dåligt förhållande, eller är det tvärt om. I vilken ända skall man börja för att lösa det?

    Skulle i ditt fall fundera på om avsaknaden av sex är tillräckligt för att lämna, eller om det (för dig) vore bättre att ha en älskare. Visst, inte 'rätt', men bara du kan hela din situation med alla val och konsekvenser.

    Det ideala vore ju om man kunde starta hans sexlust igen. Nästa steg är att du får ha en älskare (ngn gång i månaden eller så). Sista fall göra slut eller skaffa en hemlig älskare.     
Svar på tråden Vi har inte haft sex på 6 mån nu!!!