Sämre självkänsla pga. stort HÅR ?

Har du funderat på att gå till en riktigt bra frisör som får styla ditt hår? Jag förstår verkligen att håret kan ha inverkan på ens självkänsla, själv har jag bara upplevt det motsatta (fått iordninggjort hår och fått ökad självkänsla). 

 Jag har också "fluffigt" eller snarare frissigt hår som blir helkonstigt då det är minsta fukt i luften. Jag har valt att färga håret ganska "udda" (mörkrött) och då verkar det inte som att folk bryr sig särskillt om hur håret ser ut utan mest bara färgen och det mesta är positivt.

Jag känner igen biten med dålig självkänsla pga håret. I mitt fall avsaknaden av hår. Det tog några år innan jag accepterade mitt utseende och idag känner jag mig snygg, till och med snyggare än många med hår. Det var sjukt jobbigt innan att känna sig obekväm hela tiden. Det enda råd jag har till dig är att hitta en frisyr som passar dig med de förutsättningar du har, alltså gör det bästa av det du har. Gå till flera frisörer och få råd innan du klipper dig, det är många frisörer som är urusla på att klippa hår som ditt, om med är så som jag föreställer mig det. Har du bild? Sen föreställer vi oss alltid värre än vad det är du har säkert jättefint hår!

Nej det har jag inte gjort faktiskt - för jag avskyr tyvärr frisörer och har blivit missnöjd var enda gång jag klippt mig hos en  Det enda som faktiskt fått mig att vara relativt nöjd är att klippa mig själv ...
Jag var faktiskt nöjd för typ 1,5 år sen när jag klippt av mig allt hår till page... det passade mig bra MEN jag fick ju alltid den där jävla fuktreaktionen man får av fuktigt väder ... dvs. stort-huvud-känslan försvann inte. 

Känns som om klippningen inte spelar någon roll alltså ... har ju ändå den där jävla känslan. Kan gå och titta mig i spegeln ofta för att kontrollera om mitt hår blivit fult eller om jag känner stort-huvud-känslan, och ibland är håret skitsnyggt, bara att jag inbillat mig att det är FULT och gått runt och varit jätteosäker över det... 

Jag börjar nästan tro att jag har BDD alltså ... Låter ju helt galet det jag skriver

Jag håller med dig om att FÄRG iaf kan hjälpa en att bli lite mer nöjd, och jag har vart asnöjd med färgen förut, när jag hade en rätt udda frilla. Dock får man ju ofta de där tankarna om att man kanske borde "vara nöjd med det man har", eller att det är dumt att aldrig ens ha vart nöjd med sitt hår/sin hårfärg under HELA sitt liv... 

Det är väl därför jag är kluven just nu .. haha ... Jag vill se ut på ett visst sätt, HÅRET vill se ut på ett visst sätt - och jag får dessutom skuldtankar om att jag "borde vara nöjd med det jag har".
Så det är svårt att ta ett steg i någon riktning alls. 

Önskar bara jag slapp ha den där jävla känslan av att ha stort huvud pga. vågigt hår .... vet inte hur jag ska göra så det slutar                 

Du kanske har ett stort huvud? Det är inte säkert det är själva håret, även om håret självklart inte gör det bättre...Det är inget fel på att ha ett stort format huvud men jag rekommenderar dig att prata med en psykolog för det finns inget du kan göra åt ditt huvud. Du måste acceptera ditt utseende som det är.

Med riktigt bra självkänsla kan man gå på gala med enormt huvud;)
Men jag förstår vad du menar.Du känner dig obekväm. Gå till en bra frisör. Klipp dig kort, lr sätt upp håret.

Tack så jättemycket för din kommentar!
Alltså det handlar väl lite om att man får lära sig trivas med håret, tror jag, men det är himla svårt att få bort KÄNSLAN som håret ger en ... dvs. att man är töntig/ful/dålig eller har STORT HUVUD, som i mitt fall ... 

Det är ju typ som om någon som skulle ha rund huvudform säger vi, och dessutom inte ha hår alls så den huvudformen blev ännu mer märkbar för personen själv. Personen skulle då kanske gå runt och tänka "men fy, jag har så jävla runt huvud..." fastän personens avsaknad av hår inte alls skulle vara något "fult". Den skulle bara framhäva det personen är mindre nöjd med ... 

Vet inte om det går att förstå hur jag menar - men i mitt fall så har jag ju typ "normalstort" huvud, men det KÄNNS som om det är skitstort pga. hur håret är. Håret framhäver alltså något som jag helst inte vill framhäva alls...  och det är inget jag kan göra något åt egentligen, då jag har NATURLIGT lockigt hår ...
Jag är naturligt menad att se ut som jag har större huvud än vad jag har ... hah ... Hur trotsar man naturen liksom :///

Detta är typ det jag hittar som liknar mitt hår MEST ... kanske ser snyggt ut på henne, men personligen så hatar jag som sagt min hårtyp... tycker den får mig att se utländsk ut, vilket jag inte gillar alls ..(jag har brunt hår, utländska rötter) och får mig som sagt att se ut som jag har större huvud än jag har.
http://unique-hairstyles.net/wp-content/uploads/2011/08/short-curly-hairstyle-2012.jpg
      

Du är utländsk men vill inte "se utländsk ut"? Låter som du har större problem än din huvudform.

Jag har inte så himla stort huvud faktiskt, snarare en huvudform jag inte gillar alls, och en relativt rund ansiktsform trots att jag är normalviktig. Mitt ansikte är bara litet och runt som sagt ... och håret får det att se MER runt ut ... och den huvudform jag har accentureras ännu mer. 

Ja alltså det rätta vore väl att prata med psykolog - men vad säger man  känns som en pinsam grej att prata om då de typ borde ha viktigare saker att göra än att försöka få mig att trivas med mitt hår.
Själv tror jag ibland jag har BDD som sagt, en störning som gör att man uppfattar vissa delar av kroppen som groteska/onaturligt fula, fastän de faktiskt ser normala ut. Har dock aldrig vågat ta upp det med psykolog av rädsla för att bli avfärdad med "äsch, nu inbillar du dig va .."

   

Trust me - det har jag verkligen  har ett antal psykiska problem, men utseendet har jag aldrig kunnat prata med någon om, så det har inte legat i fokus. Det heter väl för de flesta "var nöjd med den du är", men jag vet inte om jag KAN bli det, eller om jag har något slags problem jag behöver hjälp att lösa.

Vilken världsdel kommer du ifrån då? Jag tycker det är tragiskt att du känner så, visserligen har vissa utländska grupper inte så bra rykte i Sverige men det ska ju inte påverka ens självförtroende.

Det borde vara det första du tar tag i och därför bör du träffa en psykolog, det är inget skämmigt med det.

Alltså jag är född här i Sverige och jag har 1 utländsk förälder, så jag är väl "svensk" egentligen då jag är uppvuxen med både språket och kulturen i detta land. 

Jag har blivit retad så sjukt mycket för att jag inte är "helsvensk"... jag är tvåspråkig och hade ibland svårt med uttal när jag var liten, just för att jag ständigt växlade mellan 2 språk. Min mors språk hemma & svenska i alla andra sammanhang till vardags. 

Retandet gjorde iallafall så jag började skämmas över att inte vara helsvensk, och se märkbart utländsk ut. Jag stack ut både utseendemässigt och språkmässigt, och det var & är jävligt jobbigt. 

Mitt hår som är naturligt vågigt, är enligt mig en "UTLÄNDSK"-stämpel som jag inte vill ha ...
Likaså att alla alltid avundas mig för jag är "solbränd" året om, och de "önskar de kunde bli solbruna som jag" osv ... samma där, jag vill inte ha nån jävla "solbrun" hudton. Jag vill bara smälta in och slippa få mitt ursprung påpekat för mig konstant.

Så - DÄRFÖR avskyr jag mitt vågiga hår och känslan det ger mig, FÖRUTOM just för att det får mig att känna att jag har "stort huvud".