Samsovning med nyfödd

Han sov i soffan ett tag. Det var lika bra egentligen, eftersom han behövde få sova när han skulle upp och jobba nästa dag.

Vi kunde inte samsova i vår dubbelsäng. Men det berodde inte på sambon, utan på att sängen är så mjuk, så sonen gled in så tajt inpå mig att det kändes lite osäkert. Så vi la en madrass på golvet bredvid vår säng som sonen och jag samsov på. Funkade lysande.

Annars kanske ni kan skjuta in sängen mot väggen, så att bebisen kan ligga innerst och så du utanför och sambon ytterst?

Jag samsover med min sjuveckors tjej i vardagsrummet för tillfället så kan mannen och storasyster (som dyker upp på nätterna) slåss bäst de vill därinne. Inte optimalt men det är för en kort tid tills hon accepterar sängen och sover längre pass.

Vi hade lite kaos i början när vi insåg att vi blev fyra i sängen, så maken har sovit i sonens rum, sonen har sovit på golvet på madrass och jag och bebisen har sovit i sängen. Bebisen lade vi till en början mellan våra kuddar, då finns ingen risk att något händer på natten (förutom om man har andra barn i sängen, vilket man då inte ska ha..). Nu sover bebisen mest i sin säng, för där somnar hon lättast (jag ammar henne, sen lägger jag över henne i sidovagnen). Jag och maken sover i dubbelsängen och sonen sover ännu på madrass på golvet. På natten när jag ammar behöver jag ibland byta sida, så då håller jag mig vaken medan dottern ligger i mitten, sen får hon somna på min sida om hon vill. Eller så flyttar jag henne, beroende på om jag vaknar eller ej.

När min yngsta va nyfödd ställde jag spjälsängen intill vår säng som ett skydd så att han inte ramlade ut.

Detta mest för att storebror ratade sin säng o.sov enbart mellan mig o sambon. Funkade kanon..

Vår lösning blev jordens fulaste eftersom den tog upp hela sovrummet, men mycket praktisk. Jag&maken hade en dubbelsäng som vi samsov med sonen i. När lilla syster kom så blev det dock för trångt då ställde vi madrassen direkt på golvet och så ställde vi en till madrass på 120 cm brevid den, så vi fick typ en flera meter bred säng (vi ställde madrasserna på golvet eftersom vi var extremt nojiga för utrullade barn, men det är väl ingen nödvändighet). Det finns ju även babynest man kan köpa (som ett litet bo) där bebisen kan ligga fast man har den i sängen, då kan man ju lägga bebynest t ex mellan mamma och pappa. Tror dock att det kan vara skönt för er att bredda sängen med en extra säng också. Om ni inte har en extra resårmadrass tänk på att era barn kan ha dem i sitt rum i framtiden, så det är inte bortkastade pengar.

Tack för era tips!

Jag ska snacka med sambon om hur vi kan lösa det, men den bästa lösningen just nu i dagsläget vore att han sov på soffan... och det verkar ju inte vara helt ovanligt att dela upp sig, iaf under en period.

Tack!

Vi har spjälsängen precis brevid vår säng istället. Vågade inte samsova med sonen. Jag planerade det på neo men då ville dom ev koppla upp honom på överrvakning (andning och ev hjärta) så då kändes det inte tillräckligt säkert.Så vi löste det så istället.

Med första sov sambon på soffan första ca 4 månaderna, eftersom vår säng var lite för smal för alla tre.
Men sen har det gått jättebra för oss att samsova i samma säng, trots att sambon också alltid sovit väldigt djupt. Det satte sig i hans undermedvetna helt enkelt, att vi hade en bebis i sängen. Så han sover lättare då och vänder sig försiktigare.

Ibland sover min son i mitten och ibland på kanten och Om min som sover ytterst mot kanten så lägger jag en kudde under bäddmadrassen så att han inte ska kunna rulla i golvet. Det har funkat för oss.

Det här kanske inte är något att rekommendera, men min dotter sov på mig, alltså på min mage, kanske de första sju månaderna, ungefär. I juli kommer mitt andra barn och då tänker jag i alla fall göra så. Fördelen är ju då att hon sover på mage, så hon vaknade inte så lätt, utan sov gott hela nätterna. Däremot blev jag lite trött på att sova på rygg efter ett tag, men inte så farligt som det låter. Det gick faktiskt jättebra. Poängen är att min man också sover jättedjupt och dessutom ibland drömmer att han ska ta hand om sin lilla familj och då drämmer en arm i mig mitt i natten, för att skydda liksom :D så det var ändå det enda sättet jag vågade ha min flicka på. Hur som helst så gör det ju ingenting att vi blir fyra i sängen i juli, eftersom en ligger på min mage då och inte kan bli skadad av sjusovande pappa eller flaxande storasyster.

Vi samsov med dottern från dag 1, och hon låg trygg och säker i ett babynest mellan oss. Inte en chans att man kunde råka rulla över henne. Sen kunde hon inte råka hamna under våra täcken heller, utan låg med en egen svalare filt. Det var perfekt! Sen var hon så van att sova i sitt babynest att vi hade med oss det om vi var borta någon kväll, och hon kunde somna där :) Även när vi började med spjälsäng så smått (när Hon började kunna ta sig fram och riskerade falla ur vår säng) så la vi babynestet i spjälsängen till en början och det funkade superbra :) Tillslut blev hon för stor för nestet, men då var hon redan van att sova i spjälsängen :)

Dom rekommenderar väl inte att det blir för varmt eller att bebisen har något för nära ansiktet heller. Om dom  "råden" inte ändrats?

Vi hade en "bedside crib", spjälsäng fast mindre alltså. Sen brukade sonen ändå ligga i vår säng, men ytterst mot sin säng. 

Vår sover ytterst med spjälsängen som fallskydd. Sen ligger jag, sen en treåring som kommer vid två-tiden och sen ligger pappan. 180säng.

Eftersom vi har syskon i sängen har bebis sedan dag ett legat på utsidan. Det har aldrig varit något problem. En nyfödd är inte så rörlig och man kan lägga något under bäddmadrassen för säkerhets skull.

Vi har tänkt att jag skall sova med bebisen i gästsängen den första tiden eftersom vår 3-åring ofta sover mellan oss i vår gemensamma säng. Maken får alltså sova med honom och jag med bebisen.

Jag ville gärna samsova men min man tyckte det var läskigt i början så han fick sova i gästrummet. Sedan köpte vi en extra bred säng och ett babynest och då sov han med oss ibland. Men vi har prioriterat att få sova ostört de nätter man inte har huvudansvaret för dottern så oftast sov vi i olika rum.

Jag var snittad och hade problem med amningen så det var för opraktiskt att ställa sängen mot en vägg och ha dottern innerst eftersom jag var tvungen att pumpa efter varje amning. Men om man inte är snittad och kan amma i sängen är ju det ett bra alternativ.

Vi har våran säng upp mot väggen så att min sida är inne mot väggen så ligger sonen där. Nu när han sover hela nätter så ligger han i en bed-in-bed men innan låg han direkt på madrassen med mig.