• Anonym (Hen)

    Föddes i fel kropp

    Hej! Det är fel. Något är så ruckat, så fruktansvärt fel. Min själ vantrivs i min fysiska kropp. Jag är ung. I början av tonåren, faktiskt. Jag har bröst, jag får mens och om jag ska välja att lita på min omgivning - ett sött feminint ansikte. Inom mig är det kaos. Jag vill inte vara tjej. Jag är kille. Jag är dödligt avundsjuk på killarna i min klass, vill vara som dem. Vill se ut som dem. Allting är så jävla orättvist. Jag läser bara böcker med manliga huvudkaraktärer, har aldrig intresserat mig för tjejfilmer, lugna lekar eller musik och dans. Jag har alltid velat vara kille i rollspel och lekar. Jag har tagit varje chans till att få vara den jag är, en kille. Har nyss blivit utskriven från ett behandlingshem för min anorexi, har haft en uppväxt kantad av diagnoser, skolk och ångest med världens finaste omgivning. Världens bästa tänkbara föräldrar. JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖRA! VILL INTE SE UT SÅHÄR FÖR I HELVETE! Hjääääälp!

  • Svar på tråden Föddes i fel kropp
  • Topcom

    Är det någon som vet om din riktiga önskan? Har du sagtdet rätt ut?

  • Anonym

    Men har du berättat detta till läkare och psykologer? Det finns väl vägar att gå så att du kan byta kön? Jag kan inte mycket om detta, men det går ju att fixa. Vad säger de, måste du invänta någon speciell åldersgräns?

  • Topcom

    Anonym: det är 18årsgräns, nästan säker.. Gå in på socialstyrelsens hemsida, ts!

  • Målsmans underskrift

    Gå till ungdomsmottagning/kurator och prata om det här, det är många som känner och har känt som du. Lycka till!


    A change of speed, a change of style.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-12-12 13:40:46 följande:
    Men har du berättat detta till läkare och psykologer? Det finns väl vägar att gå så att du kan byta kön? Jag kan inte mycket om detta, men det går ju att fixa. Vad säger de, måste du invänta någon speciell åldersgräns?
    Själv var jag också avundsjuk på pojkarna och som liten läste jag bara böcker om pojkar och jag lekte alltid att jag var pojke. Jag presenterade mig som pojke när jag mötte nya barn och använde en maskulin form av mitt namn. Jag ville inte att min kropp skulle utvecklas heller och jag var inte glad åt att komma i tonåren.

    Men jag kände aldrig att jag var ville byta kön, det har jag aldrig känt. Jag skulle bara ha fötts till pojke för att det verkade roligare och passade min personlighet bättre. Mina föräldrar hade ju speciella förväntningar på mig för att jag var flicka. Om de hade visat mig att min personlighet passade lika bra för en flicka så hade jag kanske inte varit avundsjuk på pojkarna.   

    Sedan föds ju vissa i fel kropp, att de från tidig ålder vet att alla andra har fel som tror att de är det kön som de fötts till. Som verkligen vet att det är fel kön på kroppen. Jag vet ett par tvillingpojkar som bytte kön till flickor när de var unga.

    Själv är jag idag nöjd med att vara kvinna, men turligt nog har jag fött pojkar som jag kan leka pojklekar med. De har dockor och dockskåp också men är inte så intresserade av det.   
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-12-12 13:48:32 följande:
    Själv var jag också avundsjuk på pojkarna och som liten läste jag bara böcker om pojkar och jag lekte alltid att jag var pojke. Jag presenterade mig som pojke när jag mötte nya barn och använde en maskulin form av mitt namn. Jag ville inte att min kropp skulle utvecklas heller och jag var inte glad åt att komma i tonåren.

    Men jag kände aldrig att jag var ville byta kön, det har jag aldrig känt. Jag skulle bara ha fötts till pojke för att det verkade roligare och passade min personlighet bättre. Mina föräldrar hade ju speciella förväntningar på mig för att jag var flicka. Om de hade visat mig att min personlighet passade lika bra för en flicka så hade jag kanske inte varit avundsjuk på pojkarna.   

    Sedan föds ju vissa i fel kropp, att de från tidig ålder vet att alla andra har fel som tror att de är det kön som de fötts till. Som verkligen vet att det är fel kön på kroppen. Jag vet ett par tvillingpojkar som bytte kön till flickor när de var unga.

    Själv är jag idag nöjd med att vara kvinna, men turligt nog har jag fött pojkar som jag kan leka pojklekar med. De har dockor och dockskåp också men är inte så intresserade av det.   
    Alltså de bytte kön när de var ca 19.
  • Bob04
    Anonym (Hen) skrev 2012-12-12 13:37:45 följande:
    Hej! Det är fel. Något är så ruckat, så fruktansvärt fel. Min själ vantrivs i min fysiska kropp. Jag är ung. I början av tonåren, faktiskt. Jag har bröst, jag får mens och om jag ska välja att lita på min omgivning - ett sött feminint ansikte. Inom mig är det kaos. Jag vill inte vara tjej. Jag är kille. Jag är dödligt avundsjuk på killarna i min klass, vill vara som dem. Vill se ut som dem. Allting är så jävla orättvist. Jag läser bara böcker med manliga huvudkaraktärer, har aldrig intresserat mig för tjejfilmer, lugna lekar eller musik och dans. Jag har alltid velat vara kille i rollspel och lekar. Jag har tagit varje chans till att få vara den jag är, en kille. Har nyss blivit utskriven från ett behandlingshem för min anorexi, har haft en uppväxt kantad av diagnoser, skolk och ångest med världens finaste omgivning. Världens bästa tänkbara föräldrar. JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖRA! VILL INTE SE UT SÅHÄR FÖR I HELVETE! Hjääääälp!

    Har du tagit upp för vad känner på behandlingshemmet för anorexi om vad du känner??

    Jag vet inte riktigt hur det går till när individer får hjälp med anorexi. Jag hoppas verkligen att det finns psykologer som hjälper er, men vad tror du att börja prata om detta hos dem??

    Att prata och rådfråga om könskorrigering innebär inte att ta ett beslut, men kanske få ett perspektiv och förklaring som kan få dig att må bättre och leda dig till en riktning som passar dig.   
  • flagnell

    Astrid Lindgrens barnsjukhus har ett team som påbörjar behandling innan 18-årsdagen. Sedan är det vissa saker som måste vänta till efter 18 pga bestämmelser i lagar m.m. Men ta kontakt med en bra psykiatriker som hjälper dig med en remiss. Den personen skall inte utreda dig alls utan bara remittera dig.


    Sedan vet jag att RFSL Ungdom hade ett projekt som mynnade ut i denna sida: www.transformering.se/


    Hör av dig till mig här på mailen om du känner att du behöver prata eller få kontakt med någon i liknande situation. Jag vet inte vart du bor, men i några städer finns det ungdomsgrupper för hbt-personer där du kan hitta jämnåriga som delar dina erfarenheter.

  • Anonym (tv3)

    Hej! Rekommenderar varmt tv3 dokumentär om just transsexuella individer :)
    Mycket se värd!!

  • Anonym

    du hittar all info på nette gå inn på google.se og söka efter tanssexuel kunskap
    du skal  ikke skamas det finns manga transsexuela tjejer og killar
    du må bra prata med en läkare om det også så kan han sende dej til en som vet allt om transsexuela

  • vampyria2

    Hej!  Jag har en dotter som är 10 år som är född i fel kropp, lever som en pojke i dag
    När hon var 8 år så fick hon komma till karolinska sjukhuset för att göra en könsutredning, så det du går igenom är inte extremt ovanligt utan det finns till och med avdelningar på större sjukhus som är inriktade på just detta.

    Har du någon vuxen i din närhet som kan stötta dig och som du litar på som du kan berätta dina funderingar för?
    Det viktigaste är att man inte blir ensam i sina tankar och tror att det inte finns andra som har liknande  "problem".

    Hm vet inte riktigt vad jag ska skriva men om du vill så är du välkommen att in boxa mig

    Kram

  • Anonym (hur)

    Mitt barn är just nu i en könskorrigeringsutredning och har fått påbörja hormonbehandling, samt varit hos plastikkirurg för att prata om själva operationsingreppet.  Hon är nu 20 år men påbörjade utredningen som 16-åring. Vi gick tillväga så att efter att dåvarande sonen berättat för mig hur hon kände så begärde jag remiss från bup till transexuella mottagningen i Linköping och på den vägen är det. Mitt barn har levt som tjej i 4 år nu och har även bytt till ett kvinnligt namn. 

  • Anonym (anhörig)

    Hej!

    Nu har jag inte läst alla kommentarer till denna tråd men jag måste rådfråga er som är transgender om en sak.

    Jag har en kusin som jag "alltid" har vetat är attraherad av tjejer. När jag var yngre så trodde jag att hon var homosexuell. Nu när jag är äldre och mer "kunnig" så förstår jag att hon är transgender, kvinna född i fel kropp.

    Problemet är att hon inte är öppen med detta till 100%. Hon är tillsammans med tjejer, introducerar dem för oss, har även förlovat sig ett antal gånger, men tjejerna har inte vetat om att hon är tjej.

    Det sårar mig att han lever ett halvt liv där han inte får säga högt och öppet att han är kille men född tjej. Att inte få bli av med brösten som är i vägen och förstör. Att inte få ha sex som han vill eller leva det liv som han önskar.

    Jag ställer mig därför frågandes till om han känner till transgender, om han förstår hela grejen själv eller om det är något som gör honom rädd. Jag har inte vågat prata med honom om det och jag letar efter litteratur om "coming in" som är att en anhörig pratar om det istället för att han "kommer ut".

    Nu när jag ser denna tråd så vill jag passa på att fråga er som har erfarenheten: bör jag ta upp detta själv med honom så att han förstår och vågar ta steget mot att leva ett fullt liv utan lögner? Eller riskerar jag att förstöra något för honom eller förvärra något?

    Jag blir så himla tacksam om ni kan diskutera detta med mig.

    Tack på förhand och hejja er som vågat komma ut! 

  • NinnaSE

    Jag tycker att du ska ta kontakt med läkare så snart som möjligt! Du kan få stopphormon som tar bort mens och utveckling av bröst. Vid 16 års ålder kan man få manliga könshormon. Vänta inte om du mår dåligt! Jag har själv en son som är 11 som genomgår detta, han föddes som flicka. Lycka till!

Svar på tråden Föddes i fel kropp