inteplanerat

Äldre 12 Dec 19:36

34 svar

Avslag för KS pga av rädsla och ångest inte är anledning nog...

Har varit på ett antal samtal med barnmorska på Spec MVC och fick idag träffa en förlossningsläkare som inte tycker att det finns anledning till kejsarsnitt bara för att man är rädd eller har ångest... Det måste föreligga någon medicinsk risk med vaginal födsel... Tycker det verkar som ett lotteri då jag läst flera trådar här där människor inom andra landsting fått igenom kejsarsnitt pga av rädsla... Just nu känns allt bara skit! Har gråtit floder och känner total PANIK för att föda vaginalt igen... De sista 7 veckorna kommer att bli ett h-vete för att inte tala om förlossningen...

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-01-09 16:26
En liten uppdatering... har idag fått träffa en psykriatiker som gav bedömningen om att jag absolut borde få göra kejsarsnitt... Han skrev till förlossningsteamet. Nu får vi se vad dom gör utefter det beslutet. Är ju i 36+4 så det börjar brinna lite i knutarna... Tack för så många tips, jag har använt en del av dem när jag skrivit till specmödravården och det har varit till bra hjälp!

Mimmie

Äldre 13 Dec 21:20

#11

Jag bor i Dalarna och här är det inte hellre många sjukhus att välja på, men hur det än är har de inte rätta att neka dig. Tkr du ska rätt av anmäla den här läkaren, han/hon har ingen rätt att prata så med en rädd patient överhuvudtaget! Fyfan för sånna läkare! Ge inte upp hursomhelst

Millan83

Äldre 13 Dec 21:26

#12

Fan vad arg jag blir!! Till mig sa de att de inte kunde tvinga mig till vf. Ändå skulle de träffa mig sjuttiofjorton gånger och försöka övertala mig. Det gick inte. Vägrar utsätta mig själv och mitt barn för det. Kom ner till Uppsala! Visst, elaka och tjatiga var de men de upprepade som sagt att jag inte kunde tvingas. Fick mitt snitt till slut. Hoppas du får ditt också trots avslaget! Helt sjukt!

Marina80

Äldre 13 Dec 21:29

#13

Angels skrev 2012-12-12 22:03:09 följande:

Tror faktiskt det mer handlar om ekonomi att de inte godkänner ks hur som helst, än något annat. Förstår då din rädsla, men ingenting säger ju att det blir likadant igen. Förhoppningsvis går det mycket bättre denna gången. Det du skriver känns som att du inte fick rätt stöd under förlossningen.

Jag förslår fortfarande att du kämpar för att få en igångsättning så sker förlossningen under mer kontrollerade former.

Är man rädd för själva förlossningen så skall man inte välja igångsättning. Risken för akut snitt (kanske bra för din del) är högre och även att man får använda sugklocka. Risken för en utdragen förlossning är också högre.

Vänd dig till ett annat landsting. Stor rädsla för förlossningen gör att risken för tex akut kejsarsnitt ökar.

Jag har gjort alla tre varianterna (ks, igångsättning och fullt normal förlossning). Den absolut bästa upplevelsen var den sista som kom igång av sig själv.

Tycker inta att någon skall tvingas till vaginal förlossning pga rädsla. Risken är stor att det blir onödigt komplikationer.

Har du fått prata med någon expert på förlossningsrädsla?

Marina80

Äldre 13 Dec 21:35

#14

Marina80 skrev 2012-12-13 21:29:05 följande:

Är man rädd för själva förlossningen så skall man inte välja igångsättning. Risken för akut snitt (kanske bra för din del) är högre och även att man får använda sugklocka. Risken för en utdragen förlossning är också högre.

Vänd dig till ett annat landsting. Stor rädsla för förlossningen gör att risken för tex akut kejsarsnitt ökar.

Jag har gjort alla tre varianterna (ks, igångsättning och fullt normal förlossning). Den absolut bästa upplevelsen var den sista som kom igång av sig själv.

Tycker inta att någon skall tvingas till vaginal förlossning pga rädsla. Risken är stor att det blir onödigt komplikationer.

Har du fått prata med någon expert på förlossningsrädsla?

Den understrukna meningen blev lite tokig.

Man skall alltså inte bli tvingad att genomgå en vaginalförlossning då man blivit nekad ks pga att rädsla för vaginalförlossning inte anses som ett tillräcklig stor anledning att göra ks. (vet inte om den meningen blev så mycket bättre men ni kanske förstår vad jag menar

)

Parcae

Äldre 13 Dec 21:38

#15

inteplanerat skrev 2012-12-13 20:49:07 följande:

Där jag bor är det svårt... jag har pratat med min bm som gav mig en tid
hos specbarnmorska, vi hade ett par samtal, jag fick gå till en förlossningsläkare (se ovan)
Själva beslutet tas i en grupp där alla förlossningsläkare på sjukhuset deltar. Finns alltså
ingen annan läkare jag kan prata med där... Det finns heller inget fler sjukhus inom
länet så då måste jag söka i andra län. OM någon där skulle bevilja KS så måste läkare i
mitt län skriva på att de godtar att betala BB kostnad. Man har rätt till att föda var som helst
inom landet men BB kostnaden skall betalas av det egna länet. Jag försökte påtala att jag
borde få vara med att bestämma om ingrepp i min egen kropp osv. Men så är inte fallet, de
väger fördelar mot nackdelar och enligt dem så är det bästa att för barn och moder att föda
vaginalt. De i mitt landsting tar ingen hänsyn till förlossningsrädsla... Jag känner mig
överkörd, rädd och ledsen... Det känns även orättvist att bara för att jag bor i fel landsände
eller åtminstone i fel län så ska jag inte få samma rättigheter som någon som exempelvis
bor i stockholm och har flera sjukhus/lasarett att ansöka hos. Vägra föda vaginalt var ett
dåligt argument enligt min läkare då han sa att jag kan vägra bäst jag vill, barnet kommer ändå
ut förr eller senare...

Tyvärr ser lagstiftningen ut så här när det gäller sjukvården och lagarna ger inte en patient särskilt stora rättigheter. Det handlar om begränsade och villkorade rättigheter för det mesta, där rättigheten måste prövas av vårdgivaren.

Mitt tips är att luta dig på din förra förlossning och dina erfarenheter därifrån. Sök upp fakta vad gäller förlossningsrädsla och hur denna kan komplicera en vaginal förlossning. Dra paralleller till din förra förlossning. Tala om att sjukvården inte givit dig tillräckligt med tid för att kunna få behandling för din rädsla och så vidare.

Jag hoppas verkligen du får den hjälp du behöver. Jag hade själv svår förlossningsrädsla före min förlossning, en rädsla som idag är bra mycket större. En anledning till att jag bara har ett barn.

inteplanerat

Äldre 13 Dec 22:39

#16

tack snälla ni för uppmuntrande ord, medkänsla och råd... ni har tagit upp ett par punkter som
jag ska försöka gå vidare med... Bland annat ska jag kolla upp vad förlossningsrädsla kan medföra
för komplikationer samt påpeka att det ökar risken för akutsnitt osv... Det är ju också sant att jag inte fått
någon behandling för förlossningsrädslan och vi i vårt län har inte heller någon expertis gällande förlossningsrädsla. Det som finns att tillgå är samtal med spec mvc vilket inte gav mig annat än mer
oro... jag vet att ångest och oro hos mig påverkar barnet i magen, vilket det enligt min läkare inte finns belägg för, han sa att ingen vet om eller på vilket sätt ett barn påverkas av det... mycket märkligt. Påpekade dock att det med största sannolikhet påverkar det barn jag redan fött då jag inte kan vara den glada och positiva mamma hon är van vid osv... Men att prata med någon som redan bestämt sig och som inte viker en tum vad än man har för argument är döfött...

Lustigbulle

Äldre 14 Dec 09:39

#17

inteplanerat skrev 2012-12-13 22:39:12 följande:

tack snälla ni för uppmuntrande ord, medkänsla och råd... ni har tagit upp ett par punkter som
jag ska försöka gå vidare med... Bland annat ska jag kolla upp vad förlossningsrädsla kan medföra
för komplikationer samt påpeka att det ökar risken för akutsnitt osv... Det är ju också sant att jag inte fått
någon behandling för förlossningsrädslan och vi i vårt län har inte heller någon expertis gällande förlossningsrädsla. Det som finns att tillgå är samtal med spec mvc vilket inte gav mig annat än mer
oro... jag vet att ångest och oro hos mig påverkar barnet i magen, vilket det enligt min läkare inte finns belägg för, han sa att ingen vet om eller på vilket sätt ett barn påverkas av det... mycket märkligt. Påpekade dock att det med största sannolikhet påverkar det barn jag redan fött då jag inte kan vara den glada och positiva mamma hon är van vid osv... Men att prata med någon som redan bestämt sig och som inte viker en tum vad än man har för argument är döfött...

En manlig läkare å, surprise...
Tycker verkligen du ska trycka på att de ju inte ens gett dig hjälp för rädslan eller erbjudit annan hjälp än KS, och att du är rädd vad som ska hända både dig och barnet om/när du får panik vid förlossningen. Det finns liksom en anledning till att man i andra landsting beviljar pga rädsla, och min läkare (överläkare på SöS kvinnoklinik och förlossningen) hävdade ju iaf att sådan rädsla både är en risk för barnet i magen och en stor risk för att förlossningen går tokigt. Vem är han att sätta sig över det man uppenbarligen vet i andra delar av landet?

Meria

Äldre 14 Dec 10:07

#18

Orättvist att det är så olika i olika landsting. Jag var rädd inför tredje förlossningen, hade blivit värksvag med de två första och andra sonen fick dras ut med sugklocka. Han kom dessutom ut i vidöppet läge. Så jag laddade, sa direkt på inskrivningen att jag är rädd och jag vill ha snitt. Fick tid till aurora runt v.15. Innan laddade jag, tänkte att de ska inte få mig till något annat jag SKA ha snitt!

Så jag blev lite tagen på sängen när de på samtalet inledde med "vi tvingar ingen till vaginal förlossning, men jag vill gärna att vi pratar igenom din rädsla och att du ger mig chansen att få berätta om dina alternativ". Detta gjorde mig bra mycket mer öppen till samtalet än om de sett på mig med en sned min och babblat om "medicinska orsaker" till snitt. Det hela slutade med en förlossningsplan som gick ut på igångsättning med tidig värkstimulerande (fick vänta för länge på detta med andra), EDA och annat som gjorde att jag dels skulle veta när det satte igång, ha smärtlindring så fort det gick att få och värkstimulerande om värkarna skulle ge med sig igen.

Nu fungerade inte igångsättningen för mig, kom dit v.37+4 och gav det 7 timmar. Under de timmarna öppnade jag mig inte alls utan hade bara starka pinvärkar. De avbröt, berättade om ballongkateter istället för gel som jag fick, men jag kände att jag inte hade psyke till att ladda om och börja om från början med värkarna. Så jag fick snitt 3 dagar senare. Vilket blev den bästa förlossningen av de tre jag haft.

Jag hoppas verkligen det löser sig för dig, det är grymt att låta kvinnor gå in på förlossningen med ångest sedan flera månader tillbaka.

(¨,) Loke -06 & Isak -08 & Mika -12 (,¨)

Hannapannagalenpanna

Äldre 27 Dec 22:14

#19

Marina80 skrev 2012-12-13 21:29:05 följande:

Är man rädd för själva förlossningen så skall man inte välja igångsättning. Risken för akut snitt (kanske bra för din del) är högre och även att man får använda sugklocka. Risken för en utdragen förlossning är också högre.

Vänd dig till ett annat landsting. Stor rädsla för förlossningen gör att risken för tex akut kejsarsnitt ökar.

Jag har gjort alla tre varianterna (ks, igångsättning och fullt normal förlossning). Den absolut bästa upplevelsen var den sista som kom igång av sig själv.

Tycker inta att någon skall tvingas till vaginal förlossning pga rädsla. Risken är stor att det blir onödigt komplikationer.

Har du fått prata med någon expert på förlossningsrädsla?

Har haft två igångsättningar. Båda gick bra. Ena var ute på 1 1/2h.

katja1

Äldre 16 Jan 09:51

#20

Hjälp mig gärna genom att svara på några frågor - www.familjeliv.se/Forum-2-254/m68393838.html

Avslag för KS pga av rädsla och ångest inte är anledning nog...

INNEHÅLL