Du kommer att bli kontaktad av socialtjänsten efter att barnet är fött. Eftersom du o pappan inte är gifta så startar de en faderskapsutredning. Det enda du behöver göra är att uppge vem pappan är, sen kontaktar de honom så får han komma o skriva på papper.
Självklart ska du uppge vem pappan är, barnet har rätt att veta sitt ursprung, rätt att ärva pappan osv osv.
Om du ansöker om underhåll via Försäkringskassan så kommer pappan i sin tur att få betala tillbaka pengarna till dem, efter förmåga.
Innan FK godkänner underhåll via dem så kontaktar de socialtjänsten för att få bekräftat att du har samarbetat i faderskapsutredningen. Vad som händer om du inte har gjort det vet jag dock inte, men antingen blir du utan underhållsbidrag eller så ska de utreda frågan vidare, eftersom det inte finns någon pappa på pappret som kan betala för barnet.
Men först o främst så tycker jag att du ska bjuda in pappan så mycket som möjligt i graviditeten, mycket hinner ju hända innan barnet är fött, o kanske ändrar han sig o vill vara delaktig när barnet väl är fött.
Naturligtvis så ska han vara med o försörja sitt barn som han ahr satt till världen, så jag tycker att du ska prata om underhåll med honom först innan du vänder dig till FK.
De betalar inte ut underhåll till höger o vänster, utan det är endast om den andre föräldern av någon anledning strular med betalningen.
Om du klarar dig utan underhåll så behöver pappan inte heller betala något underhåll, men detta innebär att du inte heller kan söka om underhåll via FK heller, utan då får du klara dig helt utan.
Jag för min del tycker att det är självklart att han ska försörja sitt barn dock; ni har satt ett barn till världen (snart) o då får man vara vuxen nog att ta konsekvenserna.
Det är inte honom du ska måna om utan det är ditt barn som åtminstone har rätt att bli försörjd av båda sina föräldrar.
Pappan i sin tur är vuxen o kan undvika att bli pappa om han absolut inte är beredd att ta hand om o försörja ett barn, vilket nu dock är för sent eftersom en bebis redan är på väg!
Jag vet inte vad du själv försörjer dig på just nu, men när jag var ensam gravid så hade jag ett fast arbete, vilket gav en ganska så hygglig föräldrapenning.
Sen får du barnbidrag, (ev?) underhåll o du kan ansöka om bostadsbidrag.
Men mycket beror ju på vad du har för inkomst nu, har du möjlighet att spara undan pengar redan nu så är ju det toppen att ha under föräldraledigheten sen!
Läste nu att du verkar sakna utbildning (o jobb?), o mitt tips är att utbilda dig! Det behöver inte vara en högskoleutbbildning utan det finns många yrkesutbildningar att gå (KY o liknande).
Utan någon som helst utbildning så kommer det att bli tufft för dig, medan en utbildning öppnar upp helt andra möjligheter för dig!
Börja tänk på det redan nu. Vad vill du göra i framtiden? Vad för slags utbildningar har du möjlighet o intresse av att gå?
Ha som mål att kunna påbörja en utbildning direkt efter föräldraledigheten. Kanske kan du söka extrajobb samtidigt - vem vet, pappan kanske kommer att ta sitt ansvar för barnet o då kommer du att ha möjlighet att kunna jobba helger o kvällar!
F.ö så är inte barn på heltid något hinder för att skaffa jobb o göra karriär, utan det som krävs är snarare utbildning, utbildning, utbildning!
Jag får intrycket av att du är väldigt ung, så du har ju all tid i världen på dig att plugga!
Det kommer att öka dina chanser att leva ett tryggt liv med en fast inkomst framöver, för dig o barnet.
Blöjor finns i alla olika prisklasser; billigare på Willys o Lidl etc, o de funkar lika bra som Pampers o Libero enligt mig!
Sen får man regelbundet hem olika rabattkuponger på blöjor, så det brukar kunna gå att spara några kronor här o var.
Eftersom detta var mitt andra barn som jag väntade då jag var ensam under graviditeten så gick jag ej några kurser eller så, men på en del orter vet jag att det finns mammagrupper för ensamstående.
Annars tycker jag att du ska prata om din situation med din barnmorska - hon kommer säkert att kunna ge dig tips o råd.
Jag hade en nära väninna med mig på förlossningen.
Jag har aldrig ångrat mitt barn, men å andra sidan så hade jag redan ett barn sen innan, samt att jag hade ett fast arbete, bra boende osv, så för min del så har jag inte behövt oroa mig över den biten.
Visst är det kämpigt ibland, men att ångra sina barn - nej, det tror jag aldrig att man gör..! 
