Anonym skrev 2012-12-16 01:29:43 följande:
Jag är så ensam. Är deprimerad men ingen verkar tro på mig. Har inga vänner och aldrig nån som smsar på min mobil försöker vara trevlig mot människor som ja känner men aldrig någon som bryr sig tillbaka. Har ingen pojkvän heller å vill så gärna hitta en kille men hittar ingen, varit singel i ett år nu å känner mig så ensam. Hade man haft pojkvän å umgås med så hade man iaf haft nått att se fram emot på helgerna. Saknar även vänner. Går till en kurator å pratar som är jätte bra men ensamheten tar snart kål på mig. :( är så ledsen. Vill ju att nån ska bry sig om mig.
TS!
Tack för att du delar med dig. Läser ditt inlägg. Det låter som att du känner dig ledsen, för att du längtar efter acceptans, gemenskap och mening. Kan det vara så?
Jag har ingen snabb hjälp att ge. Men vill tipsa om en sak jag tänker på. Och det gäller det du skriver, att du försöker vara trevlig mot människor du känner, och att det inte ger någonting. Vet du vad? Om du vågar, och klarar det - skit i att vara trevlig mot folk! Jag har lärt mig en sak i livet, ganska nyligen i alla fall, och det är att ingen tycker om en om man försöker bli omtyckt. Det kan verka paradoxalt, men just desperationen en kan känna i ensamheten, den kan göra att man liksom "säljer ut" delar av sig själv, försöker vara andra till lags för att de kanske kan vilja umgås med en då, och så vidare. Förstår du? Problemet är att den strategin inte funkar. Istället är den en del av problemet. Ja, jag kan ju inte veta säkert, men pratar utifrån egna erfarenheter (jag känner igen mig i vad du skriver i ditt inlägg).
När en försöker vara trevlig mot folk, när en försöker bli accepterad, är risken att en blir ännu mer sårad när de ändå inte verkar lockas av att umgås med en. I förlängningen fräter det lite på självkänslan, för där står man, och försöker bjuda till, försöker vara snäll, men vad får man för det? Inte ett skit. Som om det inte räcker är det inte genom att vara trevlig folk får vänner. Ofta är det snarare genom att vara rak. Genom att vara sig själv. Genom att fokusera på vad du själv gillar hos andra (inte hur de uppfattar dig).
En annan sak som jag vet hjälpt många är nonviolent communication. Som, till skillnad från vad namnet antyder, inte är en "metod för att kommuncera", utan mycket mer; en filosofi, ett sätt att tänka på.
Nu är det lite för sent för att jag ska orka utveckla. Dags att sova. Men en början. Lycka till och kram.