minimalt med sömn på över 1,6 år.långt

Vad jobbigt det låter, vilken tid går hon och lägger sig på kvällen?

Är hon pigg och glad på natten eller verkar det som att hon vaknar av att hon blir rastlös i kroppen, något som stör henne? Det kan ju (men behöver absolut inte vara) något hon inte tål som väcker henne.

Sömnbrist är tortyr, på riktigt men jag skulle om jag var ni verkligen försöka att schemalägga sömnen för er vuxna så att ni går runt. Ni är tack och lov ändå två och antingen kan ni ta varannan natt där då den som ska sova tar öronproppar och lägger sig i ett annat rum eller så att ni delar upp så en lägger sig jättetidigt och den andra kanske stannar uppe och pluggar och tar alla uppvak till t ex 03 och sen får sova och då får sovmorgon (då måste det ju funka med skolschemat). Det borde ju i er sits inte vara några problem att få dispens så att en kan sova dagtid när dottern är på dagis om det funkar med schemat.

Kräktes hon mycket som bebis? Tänkte på reflux som kan göra att barn får obehag när de ligger ner. Isf kan det hjälpa att höja huvudgaveln på sängen så att man inte ligger ner lika mycket. Stämmer den teorin borde hon även sova bättre halvsittande i vagn eller i bilen mot för sängen.

Är hon pigg och glad och har energi på dagen eller verkar hon tagen av sömnbristen. Men har hon alltid sovit så här lite kan det ju vara svårt att jämföra.

Provat Omega-3?

Jag ger ganska mycket omega-3 till min son för bättre sömn. 

Mina döttrar sov en hel natt när de var 7 år

Ett rent helvete när man inte får sova

Vi provade allt!!! 

Du menar att NI har sömnproblem? Dvs inte dottern. Varför inte turas om att ta barnet på natten? Och den som har barnet kan väl typ sätta på en barnfilm och lägga sig på en mdrass framför tvn med barnet så får man lite vila iaf.

vi får provas om på helgen men på veckan så går det inte att vara vaken till 3 eftersom vi ska iväg till skolan båda två runt 7,30 så dottern lämnas på dagis då. Hon kräktes inte på natten och det verkar som att hon är pigg men provar som vanligt lite olika alternativ och hoppas på det bästa. Har pratat med bvc men dom har slut på förslag så det känns som att vi får klara oss själv. ska eventuellt prata med dom igen nästa år men får se hur allt är då. Det är tösen som har sömnproblem men naturligtvis får vi det med eftersom vi inte får sova

Jag har inte erfarenhet av barn med sömnstörningar. Eller rättare sagt, det har aldrig varit ett problem.
Jag har själv diagnosen DSPS och min man är morgonpigg. Det betyder att när barnen strulat med sömnen har vi tillsammans alltid kunnat ta hand om barnen oavsett vilken tid på dygnet det än varit.

Jag tycker att det låter som att hennes sömnrytm inte är i fas med eran. Hon verkar ha ett 12-timmars dygn snarare än 24.    Parallellerna till mig är att jag har ett biologisk dygn på ca 28 timmar och somnar obehandlad först klockan 3-4 på morgonen, min klocka går alltså runt 5-6 timmar fel.

Lösningen för min del är stenhård diciplin. Alltid gå upp vid exakt samma tid oavsett hur lite jag sovit och alltid gå och lägga mig oavsett hur pigg jag är. Sen måste jag ta hänsyn till biologiska mekanismer som att blått ljus signalerar morgon. TV och datorer sänder ut framförallt blått ljus så jag kan inte titta på det för sent.
Rött ljus signalerar å andra sidan kväll så jag tänder aldrig glödlampor i det varma spektrat på morgonen utan använder då lysrör.
Jag klimatkompenserar i sovrummet för att få en hyfsad medelklimat året runt. Inte för varmt på sommaren eller för kallt på vintern. Jag sover med sovmask på sommaren för att komma undan ljuset och tänder fler lampor på vintern.
Jag dock inte för sent eftersom det har en stark påverkan på mig.
Om jag är hungrig på kvällen äter jag bakad potatis och inget annat (mackor te sv). Anledningen är att bla potatis innehåller förstadiet till seratonin som har en lugnande inverkan. Att äta någt sockerrikt eller snabba kolhydrater är rena döden för mig för då är jag PIGG i flera timmar.

Idag lever jag normalt tack vare STENHÅRD diciplin. Den enda gången jag kan slarva är på semestern men en veckas slarv brukar betyda 5-6 veckors rehabilitering så det är klart ovärt det.

Eftersom dttern verkar ha sin egen biologiska klocka kan det vara värt ett försök att komma tillrätta med det via diciplin men om du funderar på det ska du veta att om hon är lika känslig som mig kan det räcka med att slarva en enda dag för att det ska ge problem flera veckor framåt. Det är alltså ingen lätt sak och inget man bara gör. 
Lagom roligt att behöva gå och lägga sigg 22 på nyår och upp 6 dan därpå och alla andra festlga tillfällen. :S       

        

Utvecklas din dotter som hon ska i jämförelse med andra barn - språkligt och motoriskt m.m? Min dotter ville länge leka om nätterna mellan 3-5 och sov dessförinnan bara i en-två timmars intervaller. Slutade sova dagtid vid 12 månaders ålder. Nu somnar hon med hjälp av Melatonin.

Har en son som nu är vuxen men som inte sov på 5,5 år. En massa utredningar gjordes men allting var ok. Träffade olika läkare och psykologer och fick av flera höra teorier om att överintelligenta barn ofta har sömnproblem och  att man ska minimera stimulansen i stället för att öka den som en del sa.

I vårt fall blev det bättre när vi tråkade ut i stället för att försöka trötta ut, vi minskade stimulansen så mycket som möjligt, vi brydde oss inte om var, när eller hur han sov. På nätterna gjorde vi så att han kunde leka/pyssla, titta i böcker medans vi sov, plockade bort allt som kunde vara farligt.

Sonen visade sig vara intelligent (om man nu får trotsa jantelagen), började läsa mycket tidigt, klarade av skolan med mycket höga betyg m m, har idag ett högt IQ. Hela tiden (och fortfarande) mycket litet sömnbehov.

Han hade äldre syskon som aldrig haft dessa sömnproblem och lite knepigt var det ibland att de inte kunde förstå att han inte behövde gå och lägga sig som de men för vår familj blev det en bra lösning när vi kunde koppla av och inte bry oss så mycket om sovtider och sånt för ett av barnen.