Hur göra om man vill att ens barn ska gå om en årskurs?

jag skulle i första hand utreda de bakomliggande orsakerna till varför det går så dåligt och sedan få mer preciserat vad exakt det är hon inte klarar för att ge henne en chans att komma igen till våren.

Kan det exempel ligga någon NPF-diagnos eller liknande bakom? Flickor är ju annorlunda än pojkar i det fallet för att ta ett exempel. Eller behöver hon ha mer individanpassade läxor m.m.

Jag menar absolut inte att döma eller på något sätt förolämpa dig. Men om båda barnen har problem med att göra läxorna kan det ju vara något i hemmiljön som problematiserar. Jag skulle också kolla upp vad själva orsaken till problemet är. Det kan ju också vara bokstäver så att säga, eller en skolsituation där de inte känner sig trygga osv.

För om ni får reda på orsakerna är det lättare att nå resultat och i den åldern är det inte så svårt att komma ikapp om de båda bara får den hjälp de behöver

Tycker man gör det man kan för att barnet ska slippa gå om en så låg årskurs. Det är en bra nödlösning om man måste men det känns ju bara som något man kan göra en gång. Att vara 2 år äldre än sina klasskamrater känns inte hållbart.

Så jag hade verkligen lagt all min tid och så mycket av barnens tid som vi bara förmår för att komma ifatt för ju äldre de blir desto svårare blir ju skolan och då skulle jag vilja ha kvar möjligheten att gå om senare, om det verkligen behövs.

Ta kontakt med läraren, be att få veta exakt vad ni behöver träna på och sitt med barnet och gör läxorna. Min dotter går i tvåan och nu är hon självgående på matteläxa och skrivläxa men annars måste ju jag som förälder sitta med tills det blir gjort och hjälpa.

Fast läxorna borde vara en pytteliten del i det hela om dina barn går i tvåan och trean. SÅ betungande är inte läxorna i den åldern att man riskerar att inte "klara" en årskurs om man inte gör dom.
Håller med föregående talare om att det kanske ligger mer bakom.
Mitt förslag är att du tar kontakt med barnens lärare snarast. Om barnen riskerar att inte uppnå målen ska ett åtgärdsprogram innehållande problemformulering, förslag på åtgärder och tid för uppföljningsmöte upprättas. Se till att få det gjort direkt efter jul när skolan börjar igen så har ni i alla fall satt bollen i rullning.

Läxors vara eller inte vara det är frågan?

Läxan i sig ska inte ligga till grund för att man inte klarar en årskurs1-5 i alla fall, kanske inte ens 6-9. Då är det hellre en grundfel i skolan som gör det svårt för barnet.
Det finns tusentals barn som inte har någon som helst hjälp hemifrån, men ändå klarar skolan, sen finns det nog ännu fler barn som får massor men hemma hjälp men inte lyckas.

Jag anser att skolan har stora skyldigheter där, att se till att de barn som behöver hjälp också får hjälpen.
Kostnaden får inte hindra ett barn att bli en självgående människa, det skulle bli mångfalt dyrare historia det.

Och jag får väl vara den som går emot strömmen här då . Jag har svårt att förstå den väldiga rädslan som finns för att låta barn gå om ett år. Självklart måste man ta hänsyn till den sociala situationen för varje enskilt barn. Det kan ju finnas faktorer där som gör att det vore allt annat än bra att gå om, men annars...nej. Jag jobbar på högstadiet och ser så många ungdomar som mår så förbaskat dåligt för att de inte klarar skolan. Och det handlar inte om ett år utan detta är något som förföljt dem genom hela deras skolgång mer eller mindre - misslyckande på misslyckande, åtgärdsprogram på årgärdsprogram -  och så krönts det hela med en radda F på högstadiet.

Ja, jag håller med den som undrade om din dotter utretts TS. Självklart bör man utreda vari de pedagogiska svårigheterna ligger för just henne för att på bästa sätt kunna möta henne på bästa sätt så att han utvecklas efter bästa förmåga och på rätt nivå, men som förälder skulle jag inte vara rädd för att låta mitt barn gå om om jag upplevde att han inte klarade av sin skolsituation. Ju tidigare men gör något och gör något rejält, desto bättre. Så ser jag på saken. Alla delar säkert inte min uppfattning .   

Jag hade en flicka i år 9 förra året med en npf-diagnos. Hon var två år äldre och inget som var något problem ur den synvinkel. Det fanns ytterligare en flicka i samma klass med annan problematik som var ett år äldre. Inte det heller något problem.   

Åtgärdsprogram finns, det fick ordning på den läsning hon låg efter i. Där är hon ifatt, men nu har resten fallit. Enligt omdömet så kommer de fixa ett åtgärdsprogram i SO.

Hon har extra läxhjälp tre gånger i veckan eftersom läxläsning hemma inte fungerar alls. 

Håller med flickan och kråkan, har liknande erfarenheter från högstadiet, där jag arbetar.

Rent praktiskt brukar det här med att gå om en årskurs vara en åtgärd som skolan föreslår i sista hand. Det är en ovanlig åtgärd eftersom många föräldrar tackar nej till åtgärden och då kan den inte genomföras. Om du som förälder tar upp det som förslag tidigt under våren och visar att du är öppen för förslag om att gå om årskursen tror jag att skolan kommer vara mer benägen att föreslå det som åtgärd när det är dags, mot slutet av vårterminen. 

Vad är det med läxläsningen som inte fungerar hemma? På vilket sätt är det problematisk?

Oavsett om hon går om eller inte så måste ju orsaken till problemen utredas och lösas, annars kommer hon ju bara att hamna i samma situation igen.