Inlägg från: Mrskut |Visa alla inlägg
  • Mrskut

    råd om 13-årig flicka

    Efter höstlovet flyttade min 13-åriga dotter tillbaks till mig efter dryga 2 år hos hennes pappa. Hon ville flytta till mig för att hon mådde dåligt där. Hon kallar det psykisk misshandel. Hon fick ingen frihet, han kontrollerade hennes kompisar, sysselsättningar, kompisdagar, googlade hennes svar på olika frågor för att kunna rätta henne om hon hade fel (vilket gör att hon inte vågar prata på lektionerna), jämförde henne ofta med mig (som han verkligen inte tycker om) straffade henne för varje litet misstag, hotade med psyket osv. Nu efter 3 månader i ny skola har hon nog provat på att göra och leva på alla de sätt som hennes pappa INTE vill att hon ska göra. Det har inget med dig att göra mamma, säger hon. Efter hon nu fick sina första betyg som var riktigt dåliga (hon är en smart tjej) så säger hon att hon ska ändra sig och ha en annan inställning nästa termin. Det jag undrar över är hur jag ska hantera henne. Hur mycket kontroll och "straff" kan man ha? Hon har rökt, skolkat, hittat mindre bra vänner, sitter uppe vid datorn på nätterna när jag somnat osv, äter dåligt osv. Hon är inte otrevlig mot mig utan oftast skojfrisk hemma. När vi kom på henne så tittade jag hennes facebook (när hon satt bredvid). Jag tycker att det var obehagligt eftersom jag tycker att barn borde få ha ett privatliv. Det var under chathistoriken jag fick reda på ännu mer saker. Hon blev av med datorn och hålla sig inne en vecka, som avslutas nu till jul. Avslutat facebookkonto ett tag framöver.... Jag ringde även en förälder till en av sina nya vänner för ett samarbete. Hur gör jag nu?

  • Svar på tråden råd om 13-årig flicka
  • Mrskut

    Jag var också en rebell redan som 13-åring men mina föräldrar hade inte vett nog att stoppa mig eller bry sig tillräckligt mycket. Ett rent under att det gick så bra som det gick kan jag tycka. Därför är jag noga med att reagera men jag vill inte överdriva utan behålla vår goda relation. Ibland blir jag förvirrad och undrar om jag är för mycket vän och för lite förälder.... och ibland känner jag tvärsom.

  • Mrskut

    Jag är absolut INTE rädd att hon ska flytta till sin pappa, hon skulle stå ut med vad som helst för att slippa bo där. Jag är rädd att hon går bakom ryggen på mig istället, samt att hon känner sig fängslad även här. Jag vill att hon ska göra förnuftiga val inte tvingas till att välja dom. Då kommer hon ju att bryta reglerna så fort jag vänder ryggen till. Hon vill inte ha samtalsstöd, men jag tycker att hon/jag/vi borde. Jag ser det precis som du säger, en tid att prova sig fram och hon/jag märker vad som fungerar och inte med tiden. Men min värsta mardröm är ju att hon ska hitta viktigare förebilder som leder henne fel väg.

  • Mrskut

    Så kan man också se på saken... men jag väljer att inte göra det. Om jag sen har fel så får jag byta strategi. Ringa hennes pappa skulle jag aldrig göra.

Svar på tråden råd om 13-årig flicka