Stomioperation

Hej!

Jag är 34 år och lever inte med någon som har stomi.
Min pappa har dock haft det så länge jag kan minnas.

Din fråga om hur du kommer känna vid anblicken av din mans stomi är för mig svår att svara på, men jag kan försöka lugna din rädsla för lukt och läckage. Jag och min pappa pratade om hans stomi senast för några dagar sen. Han säger att idag är påsarna man använder utformade på så vis att lukt och läckage i stort sett är obefintligt. De har genom åren framställt bättre och bättre produkter, kommer själv ihåg när jag var liten och det ibland kunde läcka och lukta något fruktansvärt. 
Ur hygienisk synpunkt behöver du alltså inte oroa dig. 
Påsarna är mycket bättre nu än förr, enbart för att man ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt!

Hoppas mitt svar gav dig lite hjälp på vägen. 

stinastil.se - en blogg om en tjej i ca 24-års åldern som fått göra samma operation som din man ska göra. Men hon låter inte det gå utöver vardagen mer än nödvändigt. Hennes barn pch make tar också de en stor plats, likaså hennes tro och intresse för mode.

Det här står i vårdguiden:

"Sexualitet

Många tycker att det är besvärligt att ha en påse på magen och själva anpassningen tar tid. För många är det dock möjligt att sexlivet blir bättre efter operationen än före. Före operationen har man ofta varit ganska svårt sjuk." // http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Stomier/

Vet inte om det hjälper men det står även att så länge man har en förstående partner (kan förekomma visst läckage men inte alltid) så borde situationen mynna ut till det bästa...

Hoppas det går bra! Har en kusin med Krons och vet hur det är att se någon leva med smärtor och dylikt - du ska se att den här operationen kommer innebära en mycket bättre livskvalitet för er båda.

Har ingen personlig erfarenhet av stomier men däremot i mitt yrke. Min upplevelse är ett patienten efter att ha "landat" i situationen ofta upplever en lättnad med stomin. Att inte längre behöva ha magproblem och inte behöva binda upp sitt liv kring vart det finns en toalett och slippa magsmärtor. Jag har träffat flera patienter med tillfälliga stomier som valt att behålla stomin hellre än att operera ner den när de erbjudits det.

Jag har stomi. Blev opererad november 2011. Det var jobbigt i början. Jag kände mig osexig. Hade svårt att slappna av vid sex. Säg ALDRIG till din man om du känner att han är mindre tändande. Det sitter kvar. Min man har inte sagt det. Men min syster sa att han nog tyckte det. Det sitter i än.
Jag har varit med om att påsen gått sönder en gång. Jätte jobbigt och jätte pinsamt. Men man får ju tvätta och duscha. Ja lukten är jobbig, men det är ju bara när man tömmer eller bytar påse. Vi har doftspray på toaletten. Jag ska operera bort sista biten av ändtarmen och slutar muskeln så min stomi blir permanent. Den var akut från början och meningen var att jag ev skulle lägga tillbaka den. Men mellan de val jag har tycker både jag och min man att en permanent stomi är det bästa. Och faktiskt. Jag slipper mina skov, jag mår bra, behöver aldrig stressa till en toalett. Det finns mängder med fördelar.

Har du frågor så bara fråga på.

Ett tips, ta det i er egen takt. I början kan han om det känns bättre ha tshirt på sig. (jag hade en tubtopp över magen). Efter hand släpper det. Nu tänker vi inte ens på påsen vid sex.

Tack för alla svar hittils. Jag har varit med min man och pratat med en sköterska på kliniken och hon har varit guld värd. Men på nåt sätt så vet jag ju att hon försöker ju hitta positiva saker istället för att vara mer ärlig..

Är självklart glad att han kommer slippa smärtan i magen han levt med så länge. Samtidigt som jag önskar att det fanns något annat sätt. Han är mitt allt och jag skulle aldrig vilja leva utan honom. Men ändå så funderar jag hela tiden hur vårat liv kommer se ut framöver med semestrar, restaurangbesök och dylikt. Jag vet ju inte hur det kommer bli praktiskt förrens det väl händer. Så tankarna är många.

Har fått hem olika påsar och gördlar så jag vet hur de fungerar i alla fall. Självklart kommer det bli bra när man väl vant sig det vet jag men jag behöver ändå få dela detta med någon annan. Vill ju inte belasta min man mer än det han redan går igenom. Mitt jobb just nu är ju att stötta honom.

Msmalin: Min karl ska också sy igen ringmuskeln samt ta bort ändtarmen. Och det är ganska jobbigt tydligen så jag lider verkligen med honom(och dig) men om det leder till ett lättare och mindre smärtsamt liv framöver så är det ju det enda rätta. Håller tummarna för dig att det ska gå så smidigt som möjligt.        

Jag var oxå rädd för hur det skulle påverka. Men det har inte påverkat alls. Man kan gå på restaurang som vanligt. Kan gå på badhus (fast där har jag kanske lättare än honom då jag kan ha baddräkt och han kanske vill fundera ut en annan lösning). Jag har bastat utan problem. Även varit utomlands i två veckor utan problem. Man får ha extra förband med sig och ringer man flygbolaget får man ganska mycket extra vikt båda i bagage och handbagaget.
Det stomiskötwrskan säger är inte försköningar det är faktiskt så. Du kan leva som vanligt. Efter själva operationen är det ganska jobbigt. Jag var iof gravid och ryggbedövningen tog fel så jag hade morfinpump istället. Man känner sig sned vid bukmuskletna och lite tung på ena sidan där påsen sitter, men man vänjer sig snabbt. När man väll vant sig känns det naturligt. Jag kan springa runt i trosorna utan att skämmas. Min man tar på mig ändå och tänder på mig. Vi tänker inte på påsen, den har blivit vardag och vi kan leva precis som innan.

Nu vet jag inte hur sista operationen är då jag inte gjort den än men ska göra den om ett år ca. fråga allt ni kan komma på. Synd att min man inte har fl annars kunde du frågat honom. För självklart har han säkert inte sagt alla sina funderingar till mig. Men min op var inte planerad den var väldigt akut då jag legat inne ett bra tag och bara blev sämre inga mediciner hjälpte så op räddade mitt liv bokstavligt talat.

Min man hälsar att han oxå trodde livet skulle förändras, men att det inte gjorde det. Och det som blev förändrat där anpassade man sig, eller vande sig. Men jo han var oxå orolig. Nu när han vet vilka alternativ det finns om de ska lägga tillbaka den (jag har ingen tjocktarm alls kvar) så tycker han utan tvekan stomi är det bästa.

Har din man oxå ulcerös colit? Eller är det av annat skäl?

Ni får ursäkta tt jag bryter in här men jag tror att en tråd från någon av er som har stomi kanske skulle vara av intresse i "fråga-vad-du-vill-avdelningen", jag tror många ahr frågor kring det. Men ingen press förstås, bara en tanke.
 ts jag hoppas att det går bra för dig och din man.

Tack så jätte mycket för dina svar. Känns mycket lättare nu. Ja min man har också ulcerös. har haft det sen liten. Men var utan skov i många år. Märkte inte när de kom tillbaka pga. en olycka som gjorde att han har mindre känsel.

Därför gick han lång tid utan medicinering och fick en helt skadad tarm som i stort sett är helt utan funktion samt att de sett cellförändringar.

Ska ta med mig allt du skrivit och bearbeta det. Är bara en vecka kvar nu så inte mycket tid kvar. Tack igen.   

Jag skulle kunna starta en sådan tråd. Var gör man det. Under hälsa eller ligger dessa fråga vad du vill trådar under en egen kategori? Sitter för tillfället i mobilen och kan i te överblicka så bra

www.familjeliv.se/Forum-26-448/

Där finns den.

Har startat en sådan tråd nu

viewer.zmags.com/publication/957ea1fd

Jag är stomiopererad sedan 2 veckor, någon som undrar något, så fråga på????!

Vad beror detta på?