bebisars immunförsvar

Det som händer är att barnets matsmältningssystem (främst tarmarna men också andra viktiga organ) utvecklas och är mer redo för annan föda vid sex månaders ålder än vid fyra eller fem månader. Det finns absolut en orsak till varför WHO och andra organisationer och myndigheter rekommenderar exklusiv amning till sex månaders ålder, det är inte hittepå eller en godtycklig gräns.

I korthet: Tarmslemhinnorna hos ett spädbarn är innan sex månaders ålder såpass genomsläppliga att  hela makromolekyler (goda och dåliga; både nyttiga proteiner och sjukdomsframkallande bakterier) kan passera rakt genom tarmväggen och ut i blodomloppet. Och till exempel bukspottkörteln producerar  inte tillräckligt med enzymer för att bryta ner bland annat stärkelse som finns i annan föda. Det blir alltså en onödig belastning för det omogna matsmältningssystemet att försöka processa mat det inte är redo för än och barnet är fortfarande beroende av det passiva immunförsvaret som bröstmjölkens antikroppar ger (just för att förhindra att patogener tas rakt upp i blodomloppet) så det finns risker med att introducera annan mat och konkurrera ut bröstmjölken för tidigt. Introduktion av annan mat (allt annat utom bröstmjölk, dvs detta gäller också introduktion av ersättning) förändrar dessutom tarmfloran hos barnet, vilket också har konsekvenser för immunförsvaret - med enbart bröstmjölk som föda byggs det upp en skyddande barriär av nyttiga bifidobakterier  i tarmen som stödjer immunförsvaret genom att konkurrera ut sjukdomsframkallande bakterier. Men när barnet får i sig annan föda minskar andelen nyttiga bakterier avsevärt.

Att det är skillnad på immunförsvaret hos barn som helammats fyra resp. sex månaders ålder (ännu större skillnad är givetvis jämfört med barn som delammats eller inte ammats alls) visar bland annat denna studie gjord i Holland: http://pediatrics.aappublications.org/content/early/2010/06/21/peds.2008-3256.full.pdf+html (anekdotiska bevis som "mitt barn ammade bara en månad och är frisk som en nötkärna" är inte samma som vetenskapliga studier och forskning som baseras på tusentals barn...)

Läs också mer här: http://kellymom.com/nutrition/starting-solids/delay-solids/

 och exempelvis om tarmfloran: http://www.health-e-learning.com/articles/JustOneBottle.pdf

samt en översikt av studier WHO:s rekommendationer bygger på: http://www.who.int/nutrition/publications/infantfeeding/WHO_NHD_01.08/en/index.html

 

Oavsett om du börjar nu eller om några veckor (fyra-fem veckor är en kort tid för dig men bebisen hinner utvecklas MYCKET under den tiden - jag skulle absolut ge rådet att vänta) så när det gäller att "trappa ner" skulle jag inte rekommendera att trappa ner amningen genast du börjar introducera annan mat. Ge barnet en chans att vänja sig vid annan mat, ha inte för bråttom! När barnet blir större suger det förstås effektivare och behöver kanske inte ammas lika ofta för det får i sig större mängder i taget, men fortsätt ändå amma på barnets signaler, för att aktivt trappa ner kan göra att mjölkproduktionen minskar mer än du tror. Bröstmjölk är fortfarande bästa födan för barnet och har optimalt med näring (och bioaktiva ämnen som främjar barnets utveckling!) som barnet behöver för att växa, så varför konkurrera ut för tidigt med annan mat? På engelska finns ett talesätt "food before one is just for fun" som stämmer bra - mat innan ett års ålder är roligt (och lärorikt) för barnet, men bröstmjölk (eller ersättning) bör stå för huvuddelen av näringsintaget (bröstmjölk innehåller förhållandevis rikligt med kalorier så innan ett års ålder BEHÖVER barnet heller inte äta särskilt stora mängder annan mat så länge det ammar). Låt "riktig" mat vara något roligt för barnet, inte stressigt med trugande och tvingande. Barn är redo för fast föda när de kan sitta själv och har utvecklat motoriken så att de själva kan greppa tag i mat och föra den till munnen (oftast just vid sex månaders ålder - kanske inte ett sammanträffande att matsmältningssystemet också är redo då?).  Läs gärna om baby led weaning (dvs plockmat istället för puré till bebisar) som är ett barnvänligt sätt att introducera mat, det ger barnet möjlighet att använda alla sina sinnen till att upptäcka och utforska maten: http://www.babyledweaning.com/some-tips-to-get-you-started/ Välling förstår jag inte varför det är ett sånt måste i Sverige? Välling har näringsmässigt inga fördelar jämfört med bröstmjölk och majoriteten av världens barn klarar sig alldeles utmärkt utan välling. Strunta i vällingen och amma istället så länge det känns okej för dej och ge sedan utöver amningen grönsaker och frukt först, sedan kan du succesivt introducera ägg, fisk, kött och andra livsmedel enligt livsmedelsverkets rekommendationer.

Om barnet bits förstår jag om det är jobbigt (been there...) men det är övergående! Barnet kan inte bita så länge det ammar effektivt, men när det släpper bröstvårtan en aning kommer det åt att bitas - om du är uppmärksam på när barnet ändrar taget så kan du ta bort bröstvårtan ur munnen innan barnet hinner bita. Om barnet hinner bita, sluta amma och erbjud en bitleksak istället om det verkar som om det beror på att det är en tand på gång.  Sluta alltid amma genast om barnet bits och gör något annat en stund innan du erbjuder bröstet igen (om barnet signalerar att det fortsättningsvis vill amma) - barn som gillar att amma fattar snabbt galoppen och slutar bitas Här finns fler tips: http://kellymom.com/ages/older-infant/biting/

Nej, det stämmer inte. Vad tråkigt att du fått så felaktig information, jag hoppas verkligen att det inte är hälsovårdspersonal som sprider sådan okunskap! Det har stor betydelse för barnets immunförsvar om barnet ammas eller ges ersättning. Många faktorer (gener, livsmiljö, osv.) spelar givetvis in och påverkar om barn blir sjuka eller inte, men det är inte bara slumpen som avgör. I många fall kan amning rädda liv, även i i-länder (http://www.latimes.com/news/nationworld/nation/la-naw-breastfeeding5-2010apr05,0,2405524.story). Läs mer om hälsoriskerna med att välja bort amning här: www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK52680/

 

Kolostrum innehåller större andel immunfaktorer (och även t.ex. mera protein) än mogen bröstmjölk, men det betyder inte att de plötsligt tar slut i och med att mjölken stiger! Mogen bröstmjölk innehåller en mängd immunfaktorer (dussintals bioaktiva ämnen, inte bara antikroppar, se denna tabell: http://jn.nutrition.org/content/135/1/1/T1.expansion.html) med virusdödande, bakteriedödande och svampdödande egenskaper - ja,  bröstmjölk kan t.o.m. döda cancerceller (http://www.sciencedaily.com/releases/2010/04/100419132403.htm). Förutom att bröstmjölk i sig utgör ett immunsystem för spädbarnet (http://www.jgh.ca/uploads/breastfeeding/immunesystemgoldman2007.pdf), så aktiverar det också barnets eget immunförsvar:

 

There have been considerable advances in our understanding of the diverse mixture of bioactive components in human milk that influence the immune status of infants by not only providing protection but also facilitating development, tolerance, and an appropriate inflammatory response. It could be suggested that milk is the communication vehicle between the maternal immune system and the infant, a system actively directing and educating the immune, metabolic, and microflora systems within the infant, while conferring multiple means of protection from pathogens.

Fields, C.J. (2005) The Immunological Components of Human Milk and Their Effect on Immune Development in Infants, J. Nutr.  vol. 135 no. 1 1-4  http://jn.nutrition.org/content/135/1/1.full

 

Människans egen mjölk är levande föda; en produkt av miljontals år av evolution, är unikt anpassad efter människobarnets behov, dess syfte att främja människans utveckling och tillväxt. Ersättning är ett fabrikstillverkat livsmedel vanligtvis baserat på komjölk tillsammans med kemiskt utvunna vitaminer, mineraler och tillsatsämnen, en produkt av några decennier av produktutveckling av vinstdrivna företag, anpassad efter deras målsättningar. Innehållet i brösmjölk vs ersättning: www.bcbabyfriendly.ca/whatsinbreastmilkposter....

 

Bröstmjölkens egenskaper försvinner inte när barnet växer (även om sammansättningen förändras något - faktiskt så ökar en del immunfaktorer när barnet blir äldre), det finns ingen gräns när bröstmjölk plötsligt slutar vara nyttig och näringsrik för barnet, eller när amningen plötsligt skiftar från något positivt och fördelaktigt till något negativt och skadligt för barnet. Men om föräldrar vill trappa ner amningen är ersättning ett bättre alternativ än välling (innan ett års ålder bör man alltid ge ersättning - inte välling eller vanlig komjölk - om man slutar amma). Vällingkulturen i Sverige är faktiskt rätt märklig, med tanke på vällingens ursprung som fattigmanskost är det konstigt hur starkt det hänger kvar som ett måste att ge till småbarn. Läs om välling här: http://www.amningshjalpen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=245 och här: http://www.lifezone.se/barn-2/den-skrmmande-sanningen-om-vlling/

Ja, att "bröstmjölk är bäst" står väl t.o.m. på ersättningsförpackningarna - men säger egentligen inte så mycket, dessutom är det missvisande då bröstmjölk är den biologiska normen. Jag reagerade på dina felaktiga påståenden: "Det har ingen betydelse för imunförsvaret [sic] om du ammar eller ger ersättning/välling. Det är råmjölken som har alla värdefulla antikroppar. [= du antyder att mogen bröstmjölk inte har några antikroppar]" men jag påstod inte att barn blir sjuka av ersättning (det händer bara om ersättningen kontaminerats eller tillretts fel). Ersättning är ett godkänt livsmedel som är näringsmässigt lämplig föda för spädbarn, men det saknar immunfaktorer och bioaktiva ämnen som finns i bröstmjölk och därför är utebliven amning en riskfaktor för flera sjukdomar.

Det är en sak att förhindra smitta genom t.ex. god handhygien och en annan att främja barnets immunförsvar. Amning skyddar inte mot alla virus så god handhygien och undvika folksamlingar är bra råd oavsett vilken föda man ger barnet, men ett bra immunförsvar ger lindrigare sjukdomsförlopp om barnet trots allt blir smittat - därför har det fortfarande betydelse om barnet ammas eller ges ersättning/välling även när det gäller ex. RS-virus. Barn som inte ammas drabbas allvarligare av RS-infektion: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19419530

Sen vet jag inte varför du kallar seriös forskning för propaganda (i vilket syfte? finns inga grupper i samhället som har ekonomiska intressen eller vinner politisk makt på att förespråka amning så vitt jag vet) och säger att du ger inget för sådana studier, när syftet med dessa studier inte är att ge någon dåligt samvete eller framställa flaskmatande föräldrar som dåliga föräldrar, utan att öka kunskapen om bröstmjölkens egenskaper så att man i framtiden kan tillverka bättre ersättning! Eftersom ersättning bevisligen behövs, då alla mammor inte kan eller vill amma. Sen så skriver TS varken att hon inte kan eller att hon inte vill amma (tvärtom har hon ju hittills helammat!), utan hon frågar om råd och frågar uttryckligen om bebisars utveckling och immunförsvaret, därför kan jag inte förstå din sista mening alls - om inte du menar att man aldrig får diskutera detta ämne eller länka till studier i någon tråd på FL, ifall känsliga personer som du råkar läsa?

Kanske jag hädanefter ska skriva TRIGGER WARNING: AMNINGSPROPAGANDA framför varje inlägg..... *sarkasm*