• Anonym (ensam)

    Familjerätten eller vad ska jag göra?

    Jag behöver lite ventilation med er som kan detta om familjerätt osv.
    jag har en dotter på snart 2 år ihop med mitt ex. vi separerade när hon var runt 9 månader pga att han aldrig tog den där pappa rollen eller sambo rollen som jag trodde. jag var mer som en kompis eller jag var som hans mamma under vårt förhållande.jag gjorde precis allt med både hem,jobb, barn osv. vi har gemensam eller delat vårdnad eller va de heter. det är nu ganska precis ett år sedan vi flyttade isär. han har aldrig ringt för att höra hur det är med henne, han brydde sig inte om hur inskolningen på dagis gick utan det är hela tiden jag som ringer honom för att få ihop en träff mellan honom och dottern eller uppdaterar honom om nya saker hon lärt sig. kan ha hänt 1-2 gånger att han ringt på eget bevåg. han köper aldrig nån present eller nåt liknande till henne (inte för att de är nåt viktigt men ändå) han prioriterar sig själv först med träning, träffa tjejer, sitta vid datan osv. han kommer alltid med bortförklaringar varför han inte kan ha henne som att han ska på dejt eller att han inte hinner för han vill hinna träna istället eller är trött för han har jobbat, att de dykt upp nån fest osv. men när han väl träffar henne så är han jätte gullig mot henne och hon verkar trivas i hans sällskap. nu på sista tiden har hon blivit så stor att hon börjar fråga efter pappa och gråter när han går dom gånger dom sätts. så vi bestämde att han skulle träffa henne varje söndag så det blir lite kontinuitet och det har väl fungerat sådär. han låter vad som helst komma emellan som tjejer eller att dottern är minsta förkyld så vill han inte riskera att bli sjuk osv. jag är så jävla trött på detta ointresse från hans sida. och jag hatar att se dottern gå och sakna någon som inte bryr sig. men han är oxå så jävla konstig för att säger att han inte kan vara utan henne och att hon betyder allt (säkert Kräks) så när jag pratar om att flytta närmare min familj osv som bor 45 mil bort säger han att de kan jag glömma och att han aldrig skulle gå med på det. och så fort jag måste ha hans underskrift på något som rör dottern så ska han krångla och säga att han inte har tid och att jag får vänta tills nästa gång han ska träffa dottern vilket kan ta typ 2-3 veckor. när jag frågar om inte jag kan få hela vårdnaden för att slippa allt bökande som han åstakommer så skrattar han åt mig o frågar om jag är dum i huvudet. han tror att jag tar ifrån honom hans dotter vilket jag sagt inte är min avsikt men att han inte är nån aktiv pappa så de borde inte spela nån roll. han säger att han gör så gott han kan och att han visst är en bra pappa som bryr sig. han betalar inte underhåll så jag får det av FK.  jag når alltså inte fram trots att jag gör ALLT för att han ska få det så smidigt som möjligt så han kan träffa henne och inte skylla på att det är jobbigt osv.

    jag orkar inte ha det såhär längre, jag vill inte bo kvar här och låta dottern gå på ett skit dagis och bo i slum område bara för att hålla mig nära hennes pappa som ändå inte finns där för henne. jag känner mig låst av honom eftersom jag hela tiden måste ha hans godkännande osv fast det är jag som har henne 99% och gör allt med och för henne. jag fattar inte hur en förälder kan vara såhär ointresserad av sitt barn.
    vad tycker ni jag ska göra? finns det något jag kan göra? bör jag kontakta familjerätten?

    tacksam för svar

  • Svar på tråden Familjerätten eller vad ska jag göra?
  • Marina80
    Anonym skrev 2013-01-01 13:39:33 följande:
    Det är meningslöst att dokumentera umgänget på det sätt som du beskriver för domstolen ser inte bakåt utan hur det ser ut idag och hur man vill att det ska vara. Kan inte ha varit mycket papperskrångel på 15 månader... Har varit ensamstående och haft g.v med exet i 12 år och jag tror det har handlat om 2 papper han behövt skriva på men när han inte gjort det så har det gått att lösa på annat sätt.

    Det är aldrig någonsin meningslöst att dokumentera problem med umgänget och svårigheter i samarbete. Vill hon ansöka om enskild vårdnad så är det viktigt att kunna påvisa att pappan förstör samarbetet. Samma sak med umgänget om hon vill flytta långt från pappan. Och oberoende vad, hur och varför så skall man alltid dokumentera allt om man misstänker att något kan komma upp i domstol eller annan förhandling så man slipper att det står ord mot ord.
  • Anonym
    Marina80 skrev 2013-01-01 14:20:17 följande:

    Det är aldrig någonsin meningslöst att dokumentera problem med umgänget och svårigheter i samarbete. Vill hon ansöka om enskild vårdnad så är det viktigt att kunna påvisa att pappan förstör samarbetet. Samma sak med umgänget om hon vill flytta långt från pappan. Och oberoende vad, hur och varför så skall man alltid dokumentera allt om man misstänker att något kan komma upp i domstol eller annan förhandling så man slipper att det står ord mot ord.
    Grejen är att en advokat aldrig skulle anse att något som hände för flera år sen är relevant för en stämning när barnet är äldre.

    Sen tror inte domstolen automatiskt på den som dokumenterar. Denne kan anses provocera och förstöra pga det.
  • Anonym (Mamma M)
    Anonym skrev 2013-01-01 13:39:33 följande:
    Det är meningslöst att dokumentera umgänget på det sätt som du beskriver för domstolen ser inte bakåt utan hur det ser ut idag och hur man vill att det ska vara. Kan inte ha varit mycket papperskrångel på 15 månader... Har varit ensamstående och haft g.v med exet i 12 år och jag tror det har handlat om 2 papper han behövt skriva på men när han inte gjort det så har det gått att lösa på annat sätt.
    Jag fick dock ensam vårdnad i tingsrätten mkt pga att pappan vägrade skriva under både flyttanmälan o passansökan (vi skulle flytta ca fem minuter bort, inom samma ort).
    Då ansåg de att han inte kunde samarbeta kring en gemensam vårdnad.

    Och självklart så är det bra att dokumentera, om inte annat för att "ha något att komma med", istället för att bara komma med en massa lösa anklagelser.

    Mitt ex stämde mig för umgängessabotage, o hävdade att jag hade vägrat att lämna ut vår son till honom.
    Som tur är så hade jag dokumenterat så jag kunde ord för ord bryta ned exets anklagelser.
    Efter det så tog han tillbaka sin stämningsansökan.

    Sen så är det självklart nuet som är intressant ur rättens synvinkel, men jag anser ändå att det är klokt att dokumentera så att man har något konkret att komma med sen, istället för s.k pajkastning. 
  • Anonym (ensam)
    Anonym (x) skrev 2013-01-01 14:16:30 följande:
    Med tanke på att han skiter i sin dotter hade jag faktiskt gjort en rövare och flyttat. Om han inte ens ids ta hem dottern till sig själv över natten har jag svårt att se att han kommer dra igång en stor karusell för att få hela boendet. Jag hade sett till mitt och dotterns bästa och flyttat. Syna hans bluff. Du får inget underhåll medan skatteverket utreder var dottern har sin dygnsvila men den har hon ju haft hos dig sen hon föddes så till slut blir hon skriven hos dig. Jag hade ALDRIG slickat arslet på en värdelös pappa.
    Du tar inte ifrån dottern hennes pappa eller förstör deras relation. Det har han lyckats med på alldeles egen hand.
    nä precis som du skriver tror jag inte han ens skulle orka bry sig om att dra igång något men samtidigt vill jag känna mig säker och inte riskera att han får nån rätt om 4-5 år för att då har han bestämt sig för att bli pappa. sedan måste han skriva på pappret till skatteverket för att jag ska kunna skriva henne där vi flyttat så det är ju ganska lönlöst att flytta utan påskrift.

    nä jag ser det inte som att jag tar ifrån honom rätten till sin dotter den har han valt bort själv. men som mamma vill man ju alltid försöka att ge henne en bra relation med sin pappa och det är ju de jag gjort nu i 2 år så de tycker jag är att främja.
  • Anonym
    Anonym (ensam) skrev 2013-01-01 14:35:20 följande:
    nä precis som du skriver tror jag inte han ens skulle orka bry sig om att dra igång något men samtidigt vill jag känna mig säker och inte riskera att han får nån rätt om 4-5 år för att då har han bestämt sig för att bli pappa. sedan måste han skriva på pappret till skatteverket för att jag ska kunna skriva henne där vi flyttat så det är ju ganska lönlöst att flytta utan påskrift.

    nä jag ser det inte som att jag tar ifrån honom rätten till sin dotter den har han valt bort själv. men som mamma vill man ju alltid försöka att ge henne en bra relation med sin pappa och det är ju de jag gjort nu i 2 år så de tycker jag är att främja.
    Men du är skyldig att främja umgänge ända tills hon är myndig. 2 år räcker inte.
  • Anonym (x)
    Anonym (ensam) skrev 2013-01-01 14:35:20 följande:
    nä precis som du skriver tror jag inte han ens skulle orka bry sig om att dra igång något men samtidigt vill jag känna mig säker och inte riskera att han får nån rätt om 4-5 år för att då har han bestämt sig för att bli pappa. sedan måste han skriva på pappret till skatteverket för att jag ska kunna skriva henne där vi flyttat så det är ju ganska lönlöst att flytta utan påskrift.

    nä jag ser det inte som att jag tar ifrån honom rätten till sin dotter den har han valt bort själv. men som mamma vill man ju alltid försöka att ge henne en bra relation med sin pappa och det är ju de jag gjort nu i 2 år så de tycker jag är att främja.
    Om han försöker dra igång nåt om 4-5 år är han körd ändå. Barnet är helt etablerat i sin nya hemort och har alla sina kompisar där. Ingen domstol i Sverige kommer rycka upp en 7-åring från sin familj för att flytta till en frånvarande pappa 45 mil bort. Flyttar du nu kommer pappan ha än mindre chans i framtiden. Hårt men sant.
  • Anonym
    Anonym (x) skrev 2013-01-01 14:57:57 följande:
    Om han försöker dra igång nåt om 4-5 år är han körd ändå. Barnet är helt etablerat i sin nya hemort och har alla sina kompisar där. Ingen domstol i Sverige kommer rycka upp en 7-åring från sin familj för att flytta till en frånvarande pappa 45 mil bort. Flyttar du nu kommer pappan ha än mindre chans i framtiden. Hårt men sant.
    Det är inte säkert. Jag vet barn som flyttats i den åldern.
  • Anonym (x)
    Anonym skrev 2013-01-01 14:59:48 följande:
    Det är inte säkert. Jag vet barn som flyttats i den åldern.
    Det vet du alldeles säkert. Men 7-åringen skulle också få säga sitt och jag tror TS sitter väldigt lugnt i båten. Vilket skäl skulle det finnas att flytta ett så stort barn från hela dennes värld? För att vara rättvis mot pappan? Pappan kanske har ny familj och nya barn och intresset för en dotter han knappt känner kanske är rätt litet? Vi kan bara gissa. Men TS som mamma som tagit hand om barnet på heltid sedan förlossningen kommer inte förlora vårdnaden/boendet för att pappsen vill vara pappa flera år senare. Varannan helg kanske han kan hoppas på.
  • Marina80
    Anonym skrev 2013-01-01 14:22:15 följande:
    Grejen är att en advokat aldrig skulle anse att något som hände för flera år sen är relevant för en stämning när barnet är äldre.

    Sen tror inte domstolen automatiskt på den som dokumenterar. Denne kan anses provocera och förstöra pga det.



    Flera år kanske. Men det gällde ju nu. Dessutom sparade mail och sms konversationer har använts som bevis i rättegångar bara inte preskribitions tiden har gått ut.

    Tyvärr är det många som missar just hur viktigt det är detta med att dokumentera allt. Både bra och dåligt.
  • Marina80

    Sen vet jag inte hur ni andra har det men hos oss krävs båda vårdnadshavarnas underskrift bara dom skulle ta kort på förskolan.

    På ett år trorjag vi skrivit under 5-6 saker. Inte många men tillräckligt om någon skall krångla varenda gång.

Svar på tråden Familjerätten eller vad ska jag göra?