Hur mycket är för lite att ge sitt barn i bröllopspresent?
Vad får då barnen när de fyller år och på jul???
Min pappa gav oss 10.000 kr till själva bröllopet och sen en present värd ca 2-3.000 kr. Mamma betalade maten (vet inte exakt vad den gick på...) och sen fick vi en present värd ca 1-2.000 kr av henne. Ingen av mina föräldrar är höginkomsttagare. Av vänner och övrig släkt fick vi presenter av väldigt olika värde, från ett par hundra från ett par till några tusen från en enskild. Men vi tänkte faktiskt aldrig ens tanken att någon var snål! Vi var väldigt glada och tacksamma för det vi fick. Mina svärföräldrar lever inte.
"Normalt" finns väl inte. Personligen tycker jag det är lite konstigt att önska sig pengar, men jag vet att alla tycker olika. Vi hade inga önskemål alls, vilket resulterade i att vi fick personliga och mycket olika presenter. Av någon fick vi en mixerstav, av någon fina second hand glas som de hittat på loppis (säkert inte mycket värda i pengar, men de var precis i vår smak, så vi blev verkligen jätteglada!), av någon som rest mycket till Afrika fick vi en afrikansk kokbok, av mina föräldrar som gärna ger pengar fick vi 60 000 (!!) till en resa, av makens syster en enkel fotoram till bröllopsfotot, etc. Mycket blandat och mycket uppskattat. Det är fel att jämföra summor. Kan man inte låta bli, så är det bäst att inte önska sig något specifikt.
Eftersom semestern verkade vara viktigare än vigsel med middag så hade det varit smartare att köpa resan och gifta sig på Arlanda.
Vem betalade festen och maten?
Nu vet jag varför jag AVSKYR när brudpar önskar sig pengar. Det enda som händer är att man blir bedömd som antingen generös eller snål, samtidigt som det inte finns en chans att lägga ner en "tanke" bakom presenten. Vi har inte så mycket pengar, men även om vi hade det, hade det varit trevligare att ge bort något personligt med tanke. Eller är jag gammalmodig som tycker att tanken räknar högst? Är bröllop bara ett sätt att få in pengar? Det låter nästan så. "Vi har betalat för bröllopet och maten, gästerna behövde inte resa långt och därför tycker jag de ska betala minst 2000 kr". Usch och fy.
Nu vet jag varför jag AVSKYR när brudpar önskar sig pengar. Det enda som händer är att man blir bedömd som antingen generös eller snål, samtidigt som det inte finns en chans att lägga ner en "tanke" bakom presenten. Vi har inte så mycket pengar, men även om vi hade det, hade det varit trevligare att ge bort något personligt med tanke. Eller är jag gammalmodig som tycker att tanken räknar högst? Är bröllop bara ett sätt att få in pengar? Det låter nästan så. "Vi har betalat för bröllopet och maten, gästerna behövde inte resa långt och därför tycker jag de ska betala minst 2000 kr". Usch och fy.