Problem med sambo och svärföräldrarna och behöver lite tips
Jag och min sambo har en dotter på 2 år och jag och min sambo kommer från två helt olika uppväxter. Han är ensam barn och är så sjukt bortskämd, kan inte laga mat och har även svårt för att städa då han inte ens vet hur man ska göra eftersom han alltid har fått allting gjort när vi träffades så bodde han själv och då skickade han sin tvätt till sin mamma som fick tvätta åt han två gånger i veckan och hon va även där och städade. Jag får konstant be han eller säga åt han att göra saker i hemmet eller med dottern för på nått sätt så ser inte han att de behövs städas eller att klockan är åtta och dottern måste sova.
Nog med det hans föräldrar är otroligt påfrestande och de känns som att fom kväver mig. Dom köper otroligt mycket saker till oss trots att jag inte vill och har även försökt sagt det men inte gett någon påverkan. Ibland så känns det som att dom köper alla dom här sakerna till oss för att vi ska känna oss skyldiga till att låta dom få ha våran dotter och de känna förjävligt. Dom vill träffa henne minst två gånger i veckan och så fort dom inte har träffat henne på tre dagar så hör dom av sig och frågar om dom får vara barnvakt för att dom saknar henne så mycket, jag känner mig verkligen kvävd och tycker dom behandlar henne som deras egna dotter och de är aldrig så att saknar dom henne så kan dom komma hem till oss för att träffa henne utan dottern ska allid komma hem till dom och helst ensam.
Dom lyssnar aldrig på våra regler tex inte äta godis inte är massor med kakor och skit mitt i veckan eller innan läggdags, inte dricka kaffe och de är nått jag har irreterat mig otroligt på då dom har erbjudit henne kaffe flera gånger och hon vill ju gärna smaka och sen känna de som att dom gör narr av mig bara för att jag verkligen förbjuder att min två åriga dotter ska få dricka kaffe ett exempel jag går från fika bordet och hör svärfar säga "vill fu ha lite kaffe ? Skynda dig att smaka innan mamma kommer, skynda dig ta mammas kopp och smaka innan hon hinner se" tycker ni de är normalt att dotterns farfar sitter och säger sådär till sitt barnbarn som är två år och jag hörde allting.
Mim sambo blir jätte arg på mig när jag tar upp saker om hans föräldrar för han tycker bara att jag klankar ner på dom hela tiden men jag vill ju att han ska förstå att han och jag måste komma överens om hur relationen dottern ska ha till hans föräldrar och de är nått han o jag måste komma överens om ingen annan och jag känner mig verkligen överkörd utav dom och sambon vågar inte säga någonting till dom och jag har sagt till dom på skarpen en gång men då vart dom jätte ledsna och prata inte med mig på en hel dag som vi va hemma hos dom. Jag är kluven sårad och förbannad jag vet verkligen inte hur jag ska gå till väga snälla hjälp mig med lite tips om hur jag ska säga till sambon och föräldrarna
Tack på förhand
