Kjell2 skrev 2013-01-09 16:47:07 följande:
Ja, det kan man. Fast varför man skulle göra det förstår jag inte.
I teorin är det faktiskt det som händer. Först tar man ut pantbreven sen belånar man fastigheten. I praktiken när man idag tar banklån i Sverige sker det dock samtidgt. Banken söker söker via fullmakt om pantbrev, vid behov, och lån/inteckning sker elektroniskt samtidgt.
Om man däremot vill belåna huset privat, eller utomlands, till någon som bara accepterar riktiga doukmnet är det dock så det sker. Först tar man ut pantbrev på den tilltänkat lånesumman. Därefter sker ett lån då man få pengar och lämnar över pantbrev som bevis på inteckning.
Ett exempel när en fastighet kan vara grovt överbelånad är i samband med ett privat lån för ett fastigehtesinveseringprojket.
Jag, fattig, köper en fastighet utan hus för en miljon. Lånar 10 miljoner av en vän för att bygga krog. Vännen kräver inteckning på hela beloppet i fastigheten. Jag fixar pantbrev om 10 miljoner. Får lånet, bygger krogen.
Vännen tar självklart en risk då lånet under själva byggandet inte kommer ha tillräcklig säkerhet. När allt däremot är klart, fastigehtens värde har ökat mm, så har hans lån full säkerhet.
En bank kan inte göra detta då de inte får ge lån som överstiger säkerhetens värde.
.
Ja, att ta ut pantbrev på huset man äger, eller fastigheten, som säkerhet för att låna pengar av en privatperson går ju också - men som sagt, det är lite överkurs.
Man kan ju också säga att en familj köper ett hus, som saknar tidigare pantbrev, för 1 miljon med dagens låneregler - 15% kontant, men de har inga egna sparade pengar över huvud taget. De lånar 85% på banken i ett bolån, 850 000 kronor. Det skapas ett pantbrev i samband med detta för 850 000 kronor. (Sen om det görs före eller efter eller hur det nu är är skapligt ointressant för den vanliga Svensson). Banken fixar pantbrevet åt dem, och de får ett brev från Inskrivningsmyndigheten om att det finns ett pantbrev tillhörande fastigheten på 850 000 kronor. Finemang.
Men resten då? 250 000 saknas. Ja, pappan tar ett blancolån hos Skitdyr Kredit AB på 50 000, och resterande 200 000 får familjen låna av mammans gamla morfar, utan ränta. Morfar kräver ingen säkerhet mer än att de skriver ett skuldebrev (med osäker juridisk betydelse, men det struntar morfar i eftersom han i sitt stilla sinne ändå tänkt att hon ska få pengarna i arv och hon är det enda barnbarnet). Dessutom kommer de på att de visst måste betala lagfart + kostnad på 15 825 kronor och pantbrevskostnaden på 17 375 kronor. Hoppla, det blev visst 33 200 till som ska betalas, så de ringer Hutlösa Låneinstitutet AB och lånar till detta.
Familjen säger säkert att de lånat till hela huset, och de har de ju i princip. Snart går de på knäna eftersom lånen hos Skityr Kredit AB och Hutlösa Låneinstitutet AB kostar otroligt mycket i ränta. De säljer efter ett halvår för samma summa som de gav, mäklaren tar 50 000 i arvode, de betalar tillbaka resten av bolånet (840 000) och lånen till kreditbolagen + alla räntekostnader (34 500) de inte haft råd med de senaste månaderna. Det blir totalt 924 500 som försvinner till att betala tillbaka officiella skulder. Morfar har gått bort, och arvingarna hittar skuldebrevet och dödsboet kräver tillbaka de 200 000 som mamman lånat. Kvar står nu familjen med en skuld på drygt 175000 till morfars dödsbo. De gick ur sin husaffär med skulder.
Kvar finns ändå pantbrevet på huset, för 850 000 kronor.
Så, det var mitt bidrag till överkursen :) Det är farligt att låna mer pengar i en husaffär än vad huset är värt på marknaden.