Min son misshandlar mig psykiskt

Tycker att du ska polisanmäla din son! Hur gammal är han? Närvarande fader?

Hur gammal är barnet?

Du måste göra något åt detta. Om han kränker dig kommer han kränka alla kvinnor han har en relation med. Sätt stopp innan han skadar någon allvarligt, dig eller en annan kvinna.

Precis som ovanstående, ålder? Är han inte klok eller?  Polis direkt om han är myndig!

Du är med största sannolikhet inte ensam om det. Men, det är fortfarande inte ok! Man kan lämna sitt barn. Men man kan också be om stöd/stödinsatser.

Hur gammal är din son?

Han är tolv år gammal. Om jag kunnat sätta stopp, eller vetat hur hade jag gjort det. Soc inkopplad, men det tar tid, och det är ärligt talat BBIC som gäller. Hans behov i centrum alltså. 
Han är inte klok, nej, så skulle man kunna säga. Men han har grav adhd.  

Hur länge har det pågått och vad gör sonen? Alltså hur skrämmer och hotar han dig? Har han blivit våldsam? Hur är det i skolan?

En vän till mig hade det så med sin dotter i många år, helt ärlig så var hon skitläskig för det tog en sekund för henne att bli helt vansinnig. Hon slog sin mamma också, hårt och med knytnäven. När hon gav sig på lillebror gjorde hans lärare en anmälan till både polis och socialen och då fick hon hjälp. I dag är dottern 19, men humöret är inte bättre, men socialen flyttade på henne när hon var 18 pga säkerhetsrisken att låta henne bo under samma tak som sin lillebror som hon gjort rejält illa. 

Vad säger socialen då? 

har du ingen avlastning alls i hemmet ? ex avlösarservice eller en kontaktfamilj som ditt barn kan komma ngn helg i månaden ? 
vad säger skolan ? går han i vanlig klass ? särskola ? finns det elevassistent etc  

Du kan inte ta med honom till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) da?

Jag tycker BUP låter som ditt bästa alternativ till att börja med.

Vilken hemsk situation du är i, ditt barn, och så rädd för honom,
 BBIC är nog så bra, men det står också i socialtjänstlagen att du som anhörig har rätt till avlastning.

Kan detta vara ett sätt att få hjälp fortare? att du får en avlastare, och de ser hur det är och kan anmäla på något sätt??

De kan i alla fall ge dej lite andrum?   

Ta kontakt med BUP och socialförvaltningen och be om hjälp. Återigen:var är pappan?

Kräv hjälp! En ensamståebde bekant misshandlades av sin ende son, låste in sig på toaletten, sminkade över blåmärken mm. De hade fått stöd sedan tidig ålder av olika slag. Pojken bytte skola och fick kontaktfamilj en gång i månaden redan som 8-0åring, flyttade till första fosterhemmet som 14-åring men fortsatte psykisk och fysisk misshandel vid deras umgänge. Han började begå många rätt allvarliga brott och skämtade själv om hur praktiskt det var att vara under 15. Frihetsberövand blev han rätt snart efter födelsedagen, har bott på ett gäng olika anstalter, hem och dyl. Det värsta han gjort som jag vet om och som han dömts för är grov misshandel där han hoppade på nedslagen mans bröstkorg och han har fått besöksförbud efter ett ha stalkat ett ex.

Än idag, när han nu är 23 och har börjat ordna livet pratar mamman om honom med...som om det var olika personer. Hon var skitstolt när han nyligen tog studenten, men sade en annan gång att det var synd att han förlovat sig för den tjejen kan inte veta vad hon gett sig in på.

Pojken har ADHD och mamman har som vuxen diagnosticerats med Aspergers.

Hon har kämpat, anmält, bett, försökt, krävt.
Så här i backspegeln sa hon en gång att hon önskade att hon vägrat. Att hon sagt till sin son och socialen att hon alltid älskar honom, men att hon kastar ut honom och vägrar bo ihop. För då hade han kanske fått riktig hjälp tidigare, och inte bara samtal och hon hade kanske inte varit sjukskriven och slutligen förtidspensionerad.

Har oxå en vän som blivit slagen av hennes tonåriga dotter under en tid, som berodde mycket på hennes ex som  manipulerade samt psykisk misshandel på både dottern och mamman. Mamman kämpade för ensam vårdnad och fick det till slut och idag har dottern och mamman en bra relation trots allt. Men sånt kommer väl sitta kvar i bak huvudet ett bra tag efter ändå. 

Nej du är inte ensam. Går det verkligen inte att säga till socialen hur det är och att han inte kan bo hos dig?