Att börja arbeta sonen som asp/adhd men inte blivit utredd än.

Hej jag är till 95% säker att sonen har adhd och troligen asperger så en utredning kommer gå igång inom snar framtid. nu till min fundering: jag har jobbat på särskola och de eleverna använde vi bilder och schema till, det fungerade mkt bra. på sonen fick jag använda bilder för att visa honom ansiktsuttryck och lära honom det(han hörde oerhört lite så stödtecken har jag alltid använt därav förstod han när jag visade bilder och visade glad mun och pekade på munnen. han funkar bra med bilder, ännu bättre med bildsaga! frågan är bara om det är dumt att börja med detta?! att gå på detta spår innan diagnosen är på papper menar jag, kan jag på nåt sätt förstöra honom eller provocera fram ett autistiskt beteende? Som det är nu så orkar jag inte mer, han är en gudomligt snäll och fin pojke men så kommer hans utbrott och hans problematik stora delar av dagarna (överkänsliga sinnen). Jag är enkelt rädd att jag ska bli klassad som dum i huvvet när han inte har diagnosen satt.. hur gör ni med era barn när de ska till dagis? minsta jag pressar eller vissar stress då slår det slint för honom(i alla situationer men det är morgonen jag snart inte klarar längre..) synpunkter mvh Lisa

Jätte bra svar!!

Vi har väldigt stora problem att vi inte kan berätta vad vi ska göra om ex 1 timme eller längre fram under dagen, han går upp i hyper-speed och tjatar öronen av oss om när vi ska iväg (om det är ngt roligt) eller går och gråter och är jätte arg (om det är ngt mindre roligt).
Det jag gör på morgonen är på rutin(har alltid barnen vardagar på morgonen då jag börjar senare). Väcker, sätter igång tvn och sonen vill se film det får han för det är MYCKET lättare att pausa en film än att han ska bli tokig av att inte få se klart bolibompa...
Sen serverar jag frukost och det är alltid samma, juice, rån och honung. Försöker få på kläder, ibland går det, ibland inte beror på vad för humör han är på/hur han känner kläderna mot huden.
Sen bryter helv lös, när det är 40 min kvar innan vi ska åka har han ännu inte börjat med frukost (då setat med den ca 40 min), då blir jag stressad och han bryter ihop.
Jag vet att jag själv måste bryta något jag gör så imorgon ska jag börja med bildsaga, det tror jag funkar bra då han tycker om kartor och få uppgifter på papper.

Men detta med att man inte kan säga att idag efter fika ska vi till mormor, då är det så fel!! Han börjar direkt tjata om att han vill fika fast kl är 8 på morgonen, när klockan är 12 och vi ska äta lunch så undrar han varför vi inte ska fika för, när ska vi åka, tänk om mormor åker bort, tänk om vi inte åker dit osv. När vi väl fikat och vi ska åka då vill han inte åka, då har det tagit för lång tid..

Om vi däremot säger 30 minuter innan fikat att vi ska åka till mormor efter fika då är han glad som en sol, packar sina leksaker är på topp med att klä på sig och försöker få oss att fika fortare.

Så att göra schema längre än några timmar tar knäcken, MEN, jag har aldrig testat att verkligen strukturera dagen och visa vad vi ska göra under en hel dag, har inte vågat än ;).
Testade en period att berätta när vi skulle somna vad som skulle hända dagen efter men med hans sömnproblem (äter melatonin) så satte hjärnan igång och han kunde vakna kl 3 på natten och börja fråga när vi skulle åka..

Men som sagt, mellan hans utbrott och bekymmer tror jag själv att jag bara inbillar mig att han skulle kunna ha adhd men det påminner mig 1 minut senare varför jag är så övertygad om det..

Mer svar och synpunkter.
mvh. Lisa

Att börja arbeta sonen som asp/adhd men inte blivit utredd än.

INNEHÅLL