• Findusia

    Andra barnet - rädd för smärtan

    Jag var ganska lugn innan min första förlossning och trodde mig ha en ok smärttröskel. Jag.blev väldigt förvånad över hur ont det gjorde och hur påverkad jag blev av smärtan. Jag hade en lång latensfas med hanterbara värkar (vattnet gick två dygn innan födseln) men sen sista 8 timmarna gjorde det bra ont plus att jag var slut efter att ha haft börjar i 1.5 dygn. Öppningsskedet gick snabbt och jag fick aldrig annat än lustgas.

    Nu är det dags för nummer två i slutet av våren och jag är så nervös inför flera saker men framför allt för hur jag ska uppleva/orka smärtan. Jag är rädd att jag dessutom förstorar upp det nu när jag går och tänker på det.

    Fler som har liknande tankebanor?n.


  • Svar på tråden Andra barnet - rädd för smärtan
  • Findusia

    Vi gick på profylaxkurs och det var tack vare andningen jag inte behövde mer smärtlindring och sedan gick öppningen på tre timmar. Dock hade jag krystvärkar i 2 timmar (framstupa hjässbjudning) och då var jag helt färdig. Direkt vi kom till förlossningen sa bm som mötte oss att "ni kommer inte behöva åka hem utan bebis" då frpgade min man hur hon kunde veta det? "Hon är så smärtpåverkad" sa bm då. Då var jag öppen 5 cm och 3 timmar senare helt öppen. Smärtan gjorde mig så borta. Som om jag var rejält berusad i huvudet.....jag gjorde bara som jag blev tillsagd...

Svar på tråden Andra barnet - rädd för smärtan