Väldokumenterade könsskillnader V. 2,0

 Väldokumenterade könsskillnader

Då könsskillnader ofta debatteras här på forumet har jag gjort en kortare sammanställning på de mest väldokumenterade könsskillnaderna från primärt naturvetenskapliga discipliner som biologi, neurovetenskap, genetik och fysiologi men även från exempelvis psykologi och etnografin. Urvalet har primärt varit metastudier eller deskriptiva statistiska undersökningar. Fördelen med metastudier (där man slår ihop all forskning på området) är att de ökar objektiviteten och anses vara ett av de starkaste stöden man kan ha. Vidare kan man i regel studera om det skett skillnader över tiden och om effekterna är kross-kulturella.

Några vanliga invändningar:

Du kan inte använda dig av gruppskillnader för att uttala dig om en enskild individ från denna grupp. Bara för att gruppen har ett högre medelvärde betyder inte att just en specifik person från gruppen har det. Om du jämför med exempelvis längd så betyder inte ”män är generellt längre än kvinnor” att ”ALLA män är längre än ALLA kvinnor”. Det betyder i det här fallet att det går 30 män som är 170 cm för varje kvinna som är 170 cm och 2 000 män som är 180cm för varje kvinna som är 180 cm (vilket är medellängd för män). Därför är alla invändningar av typen ”Jag känner en kvinna som är längre än de flesta män” totalt meningslösa eftersom det förväntas finnas sådana exempel i olika utsträckning. Och nej, hon blir inte en man bara för hon är 190 cm, det betyder bara att det är betydligt ovanligare än att en man är 190 cm. Vidare gäller även invändningen ”Det är större variation inom grupperna än mellan grupperna” även längd men det gör det ju inte mindre meningsfullt att tala om att män generellt är längre än kvinnor. Om det finns en skillnad mellan två grupper så betyder inte detta att den ena gruppen är mindre värd än den andra eller att man kan använda detta som ursäkt för att diskriminera individer från denna grupp. Vad det däremot betyder är att vi kan förklara varför utfallet i samhället ser annorlunda ut mellan två grupper utan att det behöver vara fråga om diskriminering (även om det kan vara det). Du kan inte titta på utfallen mellan två grupper och använda det som ”bevis” för ex. diskriminering om inte grupperna från början är exakt lika dana. Skillnaden vi ser i utfall kan alltså bero på dessa skillnader som fanns från början. Jmf. Om livet skulle vara en löptävling där killar och tjejer möter varandra och vi bara tittar på vilka som vinner, då hade vi notera att män sprang snabbare och oftare vann men tar vi inte hänsyn till skillnaderna i de biologiska förutsättningarna kommer vår analys av varför det är så bli helt felaktig. ”Hotet från Stereotypen” är en vanlig invändning mot skillnader i testresultat. Beror oftast på feltolkningen att man tror att man kan få den underrepresenterade gruppen att prestera bättre. Det gör man inte, man kan få dem att prestera sämre på meningslösa prov, inte betydelsefulla. Källa: Sacket (2004) "On the Value of Correcting Mischaracterizations of Stereotype Threat Research". Faktum är att om man lägger till ett ekonomiskt incitament och gör samma test försvinner den negativa effekten för kvinnor men i stället ökar skillnaden genom att män presterar i snitt 18 % bättre. Källa: Levitt et al (2008) "On the Value of Correcting Mischaracterizations of Stereotype Threat Research". Avslutningsvis visar en genomgång av forskningen om “Hotet från Stereotypen” att bara en bråkdel uppnådde kraven för vetenskaplig standard. Källa: “Can stereotype threat explain the gender gap in mathematics achievement and performance?” se även:

Listan är uppdaterad för den som sett den tidigare. Sammanställningen är tänkt att vara en vetenskaplig utgångspunkt för diskussioner kring könsskillnader som kan användas för den som är intresserad men som inte har tillgång eller förmåga att själv ta fram relevant vetenskapligt underlag. Åsikter och invändningar mottages gärna. Det viktiga är att informationen är så korrekt som möjlig så hittar ni några felaktigheter så uppmärksamma mig gärna på dem.

Män och kvinnors personlighet skiljer sig ung. enligt ”stereotypen”: Metastudie på 23 000 personer från 26 olika kulturer. Skillnaderna är konstanta över alla kulturer och STÖRRE i mer jämställda länder. Ytterligare en metastudie på över 17 000 personer från 55 olika kulturer bekräftar detta. Källa: “Gender Differences in Personality Traits Across Cultures: Robust and Surprising Findings (2001)” och “Why can't a man be more like a woman? Sex differences in Big Five personality traits across 55 cultures (2008)” Nyare studier visar att om man tar hänsyn till Big Fives subtraits (som ibland tar ut varandra) får man ett ännu mer korrekt mått. Skillnaden ökar då till D = 2.71 med bara 10 % överlapp mellan normalfördelningarna. ”The Distance Between Mars and Venus: Measuring Global Sex Differences in Personality (2012)”   Killar och tjejer behandlas lika när de är små: 172 studier på 28 000 barn visar att killar och tjejer behandlas ungefär lika, de får lika mycket uppskattning och uppmärksamhet, stöd och värme, föräldrarna ställde samma krav och var lika stränga, kommunikationer var lika rak och tydlig. En ytterligare metastudie (bara på kommunikation) finner liknande resultat med undantaget att de hittade stöd för att mammor pratar mer med flickor och ger flickor mer stöd och uppmuntran än pojkar. Det sista var tvärt emot vad som brukar påstås. Källa: Parents´ differential socialization of boys and girl: A meta-analysis s.267-269 (Lytton & Romney 1991 ) och Moderators of gender effects on parents' talk to their children: a meta-analysis (1998) Intelligens: Intelligens är den bästa predikatorn vi har för akademisk framgång, framgång på arbetsmarknaden, lön, social mobilitet men även hälsa och en rad andra socialt önskvärda utfall. Intelligens är starkt ärftligt (runt 0.8) och kan inte direkt tränas upp mer än några enstaka poäng. När forskare och lekmän talar om någon som intelligent, street smart, begåvad etc. talar- och menar de samma sak. Även om intelligensteser ser olika ut och har många olika deltester mäter de alla samma sak, g-faktorn. Det råder en stark konsensus kring begreppet intelligens (g-faktorn) bl.a. så har 52 ledande experter på området skrivit under på något de anser vara ”mainstream” inom intelligensforskningen. För mer info läs denna review: Intelligence, Deary 2012 samt: Mainstream science on intelligence… Gottfredson, 1997. Några få sidor jag anser att alla bör läsa innan de kommer med någon form av invändningar mot begreppet intelligens.     Män verkar ha något högre snittintelligens: 57 studier på 80 000 personer visar att män har ung. 5 poäng högre IQ. Denna skillnad ger, allt annat lika, fördelningen 55 % vs 45 % vid ex. en antagning. Ytterligare en studie på 100 000 akademiker bekräftade detta. Skillnaden uppstår efter 16 år ålder då mannens hjärna växer/utvecklas ikapp kvinnornas (som mognar snabbare än män) och blir ung. 100g större vilket motsvarare ca 4 miljarder fler grå hjärnceller. Könsskillnaden i intelligens bland akademiker är betydligt mer välbelagda än den mer osäkra könsskillnaden i populationen som helhet och har varit konstant de senaste 30 åren. Källa: Sex differences on the Progressive Matrice: A meta-analysis (2005) och Males have greater g Sex differences in general mental ability… (2006) Mäns intelligens har större spridning: 6 stora, representativa undersökningar på över 250 000 människor visar att män har större spridning kring medelvärdet (mer begåvade, mer obegåvade) i 35 av 37 olika tester.  Källa: Novell & Heges 1995. Samma resultat ses varje år i SAT-math (även vårt eget högskoleprov) som tiotusentals studenter genomför som en del av antagningen till universiteten där skillnaden i medelvärde och standardavvikelse har varit tämligen konstanta de senaste 30 åren. I siffror går det ung. två män för varje kvinna som har IQ 120, 4:1 vid IQ 130, 7-8:1 vid IQ 140 etc. Helmuth Nyborg (2005). "Sex-related differences in general intelligence g, brain size, and social status”. För denna blev han anmäld men friad så inte nog med att den gick igenom peer review utan all data kontrollerades av ytterligare 3 personer: The committee found no evidence of fraud. Då det i regel krävs en IQ på 120+ för att lyckas som ex. managers, analytiker, företagsledare, forskare inom något svårare område etc. ger det ett statistiskt tak snarare än ett ”glastak” på 37 % kvinnor på dessa positioner. Intressant nog är antalet kvinnliga ”Official and Managers” i den privata sektorn i USA 36,4 (EEOC, 2009).     Män är mer riskbenägna: 150 studier på 100 000 personer. Källa: Byrnes, Miller, & Schafer (1999) Gender differences in risk taking: A meta-analysis. För en review se Fessler (2010): “Madmen: An Evolutionary Perspective on Anger and Men’s Violent Responses to Transgression” Män har bättre Spatial rotation, perception och ”visualisation”: (detta korrelerar med mattematisk problemlösning) 256 studier på 100 000 personer. Källa: Voyer, Voyer, & Bryden (1995) Magnitud of sex differences in spatial abilities: A meta-analysis and consideration of critical variables. En nyare studie på 200 000 personer från 53 nationer visade sig att skillnaderna ÖKAR i jämställda länder, tvärt emot vad ”Social Role theory” hävdar. Källa: Lippa et al (2008). “Sex Differences in Mental Rotation and Line Angle Judgments Are Positively Associated with Gender Equality and Economic Development Across 53 Nations” Män är mer intresserade av teknik (0,94) och kvinnor av människor (-0,68): Metastudie på över 500 000 personer visar stora skillnader mellan könens intresse (science, technology, engineering, and mathematics vs artistic, Social and Conventional). Skillnaderna har varit konstanta sen 1930-talet! Källa: Men and Things, Women and People: A Meta-Analysis of Sex Differences in Interests (2009) <- - skillnaderna kan förutspås redan när barnet ligger i fostret d.v.s. långt innan någon social påverkan. Källa: Simon Baron-Cohen´s: Prenatal Testosterone in Mind (2004) Män är bättre på matte: 254 studier på 3 miljoner personer. Skillnaden uppstår efter 16 års ålder när män får mer testosteron och större hjärna. Källa: Hyde, Fennema, & Lamon (1990) meta analysis. Studie på 20 000 slumpvis utvalda Amerikanska barn visar att skillnaden uppstår i alla socio-ekomiska klasser, i alla etnicitet, i alla familjekonstellationer, i både privata och kommunala skolor. Ingen skillnad om flickorna bor i familjer där mammorna jobbar med matematik eller bor i mer eller mindre jämställda områden. Källa: Levitt (2009) “An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics“. Eftersom skillnaden uppstår efter 16 års ålder går det inte använda TIMSS eller PISA som underlag när man tittar på könsskillnader då barnen är yngre än 16 år i dessa tester.   Män uppvisa ytterligare stora skillnader jämfört med kvinnor i 22 % av de 124 undersökta variablerna i genusfeministen Janet Shibley Hyde´s stora genomgång av 46 metastudier på könsskillnader på över 5 miljoner försökspersoner. Källa: The Gender Similarities Hypothesis (2005) Hyde har dock blivit kritiserad för att utesluta flera studier som uppvisar stora könsskillnader och inte sortera variablerna i biologiskt relevanta kategorier. Källa: Richard A. Lippa:The gender reality hypothesis (2006) Stereotyper om könsskillnader är oftast korrekta och tendensen är att vi faktiskt underskattar dem. När man i vanliga fall använder sig statistiks underlag för att uttala sig om en individ kallas det rationellt (Bayesian) resonerande vilket är bra för att överkomma ”base rate neglect”. För att citera Streven Pinker så visar forskning från "Eagly; Jussim & Eccles that most gender stereotypes are Accureate”. Skillnader i personlighet är stabila över ålder, utbildning, kultur och över de senaste två generationerna trots stora förändringar i kvinnors ställning (se punkt 1) Skillnaderna i kognitiv förmåga visar även de fantastisk stabilitet både över generationerna, ålder, utbildning och över kulturgränserna. Män har betydligt bättre motorisk förmåga som träffsäkerhet, öga-hand koordination, kasthastighet, sprintning, aktivitetsnivå etc. visar en meatstudie bestående av 64 studier på över 30 000 individer. Kvinnor är dock vigare. Källa: ”Gender differences across age in motor performance: A meta-analysis“ (1985) Skillnader i inställning till sex är mycket stor, nästan en hel standardavvikelse, när det gäller inställningen till tillfälligt sex (d=0,91) och masturbation (d=0,81). Källa: Hyde 2005 (metastudie). Vidare svarade 75 % av unga män ja på frågan om de ville följa med hem och ha sex med en normalattraktiv kvinna, siffran för kvinnor var 0 % (även när man prövade med homosexuella kvinnor där man tagit bort ev. rädsla för att bli ensam med en fysisk starkare man). Källa: Clark & Hatfild,1989 (originalstudie som replikerats i många olika varianter sen dess). Män har en betydligt större sexualdrift (d=0,62) och lägger betydligt större vikt vid fysisk attraktivitet än kvinnor, vilket stämmer kross kulturellt i 53 länder med över 200 000 respondenter. Glappet minskar inte utan snarare ökar i jämställda länder. Källa: Lippa 2007. Betydligt fler män är otrogna (38 % vs. 23 %) och oftare (6 vs 2). Källa: Folkhälsoinstitutet. Betydligt fler män konsumerar porr. I Sverige svarade ung. 80 % av killarna och 20 % av tjejerna mellan 15-29 år (15 000 respondenter) att de regelbundet tittade på porr. Källa: UngKAB09 (2011). Homosexuella män har extremt mycket fler sexpartners än heterosexuella: “A far-ranging study of homosexual men published in 1978 revealed that 75 percent of self-identified, white, gay men admitted to having sex with more than 100 different males in their lifetime: 15 percent claimed 100-249 sex partners; 17 percent claimed 250- 499; 15 percent claimed 500-999; and 28 percent claimed more than 1,000 lifetime male sex partners… Despite its continuing incurability, AIDS no longer seems to deter individuals from engaging in promiscuous gay sex.5 A 2003 U. S.- based, Urban Men’s Health Study, reported that over 30% of the homosexual men studied frequented bathhouses with an average of 27 partners per year.6 In a 2003 study, Amsterdam “singles” averaged 22 casual partners/year, while those with a “steady partner” averaged eight”. Det är så här det hade sett ut bland heterosexuella om kvinnor haft samma sexualdrift som män. Se: factsaboutyouth.com/posts/promiscuity/ Skillnader i aggressivitet är stora där män är mer direkt aggressiva och svarar direkt på angrepp både fysisk och verbalt. Kvinnors aggressivitet är mer indirekt där de ”snackar skit bakom ryggen och underminerar andra socialt”. Skillnaderna är kross kulturella och det första märks redan hos små barn (1-2 år dvs. innan social påverkan). Källa: Sex Differences in Aggression in Real-World Settings: A Meta-Analytic Review (2004) Män är mer tävlingsinriktade: Skillnaderna har redan uppstått vid 3 års ålder och är robusta även när man kontrollerar för mäns större riskbenägenhet och högre självförtroende. Källa: ”Gender Differences in Competition Emerge Early in Life” (2010). Män presterar också bättre än kvinnor när de får tävla. Källa: ”Performance In Competitive Environments: Gender Differences” (2003) och “On the Value of Correcting Mischaracterizations of Stereotype Threat Research” (2008). Män tävlar hårare mot andra män än de gör mot kvinnor som tävlar mot dem. Källa: ”Male and Female Competitive Behavior: Experimental Evidence” (2005)