Göra slut med pappa..

Jag har med min pappa. Han bedrog mamma, ljög och massa annat. Skriv gärna till mig så kan jag berätta om mina tankar och funderingar.

Jag har inte brutit kontakten med min pappa helt men han har valt sin nya flickvän istället för hans barn och barnbarn så vi pratar inte så ofta... Han ringde på min 30-årsdag senast men kom inte på min 30-årsdagsfest... Han har aldrig träffat sitt 7:e barnbarn, som är min och sambon´s lilla tjej som dessutom är född på samma dag som han!!

Jag kan inte fatta hur man som förälder kan välja bort sina barn!!

Kram på dig

Hallå!

Jag har en kompis som i stort sett tvingats bryta med sina föräldrar pga att hon gick ur Jehovas vittnen. De sa att de ej kunde ha någon kontakt med henne då hon ej längre var med.

Hon klarar sig fint på egen hand med son och sambo men jag tror att det gör ont i henne att vara utan stödet från hennes föräldrar.

Styrkekramar & lycka till

Om jag får säga min mening så ska man inte bryta kontakten med sina föräldrar...Min pappa gick bort för 8 månader sen och vi hade en jättebra kontakt förut men sen skaffade han sig en ny fru och då fick vi en jättedålig kontakt men han fanns ändå där för mig när jag behövde honom och nu finns han inte längre...Så jag skulle hellre se till att ni försökte lösa era problem om det går...För att förlora en förälder o man är oense är ngt som DU lever med resten av livet!

Jag har brutit med min far, försökt att ge honom 1001 chanser. men det är hans sambos barn o barnbarn som gäller. Mamma har en annan sambo sen ca 20 år o det är min pappa o barnens morfar.
Min pappa hälsade när han körde förbi på sin nya motorcykel, (annars hade han aldrig kört förbi) efter det säger han till farmor att vi har fått bättre kontakt...hmmm!! tycker han e patetisk. Han hälsade bara på mig inte på barnen, det gjorde han inte heller med syrrans barn, när han va o visade upp motorcykeln där.

Helga:jag förstår vad du menar, men orken tar slut. O tyvärr är han inte värd det. Jag är aldrig ovän med någon, en längre tid. visst kan jag tycka mer eller mindre om människor. Men i hans fall tycker jag inte ens alls, varken älskar eller hatar.

jag har inte pratat med min mor på flera år och mår bäst av det

Jag har brytit kontakten helt med min far för ca 10 månader sen. efter att han inte ens berättat att han skulle gifta sig med sin nya, inte ringt mig på flera år utan det har alltid varit jag som fått ta kontakt med han. och han har i flera år ignorerat min lillebror, och hans styvbarn har alltid gått före fått mkt mkt dyrare julklappar än hans egna barn låter kanske barnsligt att vara arg för det men det var så extremt tydligt att vi inte var lika viktiga när vi inte bodde med han.
Han har för ca 2 månader sedan fått veta att jag är gravid och jag ville verkligen att han skulle tänka om lite när han hörde det men han har inte ens hört av sig.

Det var välldigt svårt för mig att bryta kontakten med han eftersom jag alltid varit en "pappas flicka". Men nu har jag en jätte bra styvfar som jag älskar!

Oj det blev visst ganska långt men jag ville bara berätta att man inte kan förlåta allt.

Jag har brutit med min far sedan många år, och det mår jag mycket bättre av. Han är en till det yttre framgångsrik men erkänt labil person som vägrar inse sitt behov av medicinering.

Han har utsatt mig för flera traumatiska upplevelser i barndomen och mina två halvsyskon och sin andra fru för psykisk terror och även misshandel. Och hon är ingen viljesvag kvinna utan högutbildad med pondus och har ändå fastnat i detta eftersom hon inte vågade lämna honom så länge det fanns risk att hon måste ge honom umgängesrätt. Hon vågade inte lämna honom ensam med barnen, helt enkelt.

Både barnens lärare och kompisars föräldrar har anmält till Soc i olika omgångar, men det har lagts ner eftersom han då har hotat barnen och sin fru till livet så att de har ljugit sig blå om att inget är fel. Och då gör Soc ingenting om det är en s k "fin" familj, de har så många andra att hjälpa som ber om hjälp. Dessa barn börjar nu bli vuxna och det äldsta har redan tagit avstånd från honom på samma sätt som jag, troligen kommer båda att göra det på sikt.

Så ursäkta Mr Helge, men jag tror inte att du vet vad du talar om. Det gäller oftast inte några enkla gräl och normala föräldrakonflikter när någon funderar över att bryta med sina föräldrar.

Helge:håller med dig till viss del..men det finns ju anledningar till att man bryter kontakten..tex min killes mamma o pappa ..pappans föräldrar kunde inte acceptera min killes mamma: de ville inte umgås med henne så då sa pappan upp kontakten med sina föräldrar.Måste vara hemskt att ens föräldrar ställer det ultimatumet..vuxna människor! I det fallet kan jag förstå att han 'valde' sin fru och sina barn..men det är så sorgligt..de bor i samma stad och när jag och killen var och handlade en gång så såg han sin farmor o farfar och gömde sig..Så synd men det var ju de som gjorde det idiotiska valet..
Usch trådstartaren vad jobbigt dt måste vara..Man kan ju hoppas att din pappa tar sitt förnuft tillfånga när han inser att han håller på att förlora dig! Kram!

Jag bröt kontakten med min mor under en period. Jag stängde aldrig dörren helt och det är jag tacksam för idag. En tid innan hon dog fick vi god kontakt igen och jag vårdar detta minne i mitt hjärta ömt.
Tyvärr fick mina barn inte uppleva sin mormor fullt ut men de minns henne och kan sakna henne idag.