En käftsmäll från någonstans....
Har en son på 13 år som sedan 3 år tillbaka har diagnosen AD/HD.
För ca 2½ år sedan påtalade jag för skolan att även lillebror visade "tecken" på det och ville att de skulle skicka en remiss till psykolog, sagt och gjort.
I samma veva var skillsmässan ett faktum och sönerna valde att bo hos pappa som avstyrde allt vad utredning heter fram till sent i höstas, nu är killen "färdig" hos skolpsykologen och vi var på möte där idag för att få veta vad hon kommit fram till.....
De formulär vi föräldrar fyllt i, de tester hon gjort med sonen visar att han skulle kunna ha AD/HD alternativt en utvecklingsstörning då större delen av testerna visade att pojken är omogen för sin ålder (9 år), han ligger på en 7-8 årings utveckling...
Samtalet fortlöpte och det kom fram att han har i nuläget sådana svårigheter att en särskola skulle kunna diskuteras i framtiden.
Remiss skulle skickas till BUP för vidare utredning.
Efter detta har dagen varit ett enda kaos då vi även fick ett dödsbud på morgonen.
Jag har som sagt i ett antal år misstänkt AD/HD, men utvecklingsstörning, nä inte min son, särskola, nopp, de e ja inte intresserad av, nu är det ju inget deffinitivt besked eller slutgiltig diagnos, jag vet det, men tankarna far runder och jag känner oron och ångest komma smygande.