• Cinnalinna

    Kämpigt i skolan (autismspektrum)

    Jag känner mig vilsen och trött. Min son står i kö för utredning vilket är fantastiskt bra eftersom jag oroat mig så mycket för honom sen han var bebis.

    Om någon har lite råd om hur man kan hantera dessa saker vore jag tacksam:

    - Det sociala. Han går i en vanlig sexårsklass och han har inga kompisar, han har det jättekämpigt socialt. Andra barn orkar inte med honom och tycker han är jobbig. Han är aldrig bråkig, men oerhört retsam. Han har sagt till mig och till psykologen på bup and han "inte fattar varför han inte får vara med och leka, och varför ingen vill lvara med när han startar en lek".
    Det är hjärteskärande. 

    - Maten. Han är väldigt knepig med maten och serveras inte det han "kan" äta, så äter han inte på hela dagen. Ibland fixar de något annat till honom men inte alltid. Igår åt han ett hamburgerbröd till lunch, inget mer. Inget barn orkar vara i skolan och fritids till kl 17 utan mat.

    - Samlingar/högläsning. Han hatar verkligen dessa stunder, så pass att han inte vill gå till skolan alls. Fröknarna säger att han stör, och han får ofta gå ut.

    - Rasterna. Han hatar dessa också. Vill stanna inne. När alla barnen klätt sig och gått ut, sitter han kvar utan att ens ha börjat.

     
    De ska göra en åtgärdsplan för honom nu. Har ni andra gjort såna ihop med skolan? Hur kan man göra för att dessa olika situationer kan bli bättre? 

    Har något satt sina högfungerande autistiska/asperger barn i specialskola och det blivit bättre? Tex Lunaskolan? Är det svårt att få plats där?

     

  • Svar på tråden Kämpigt i skolan (autismspektrum)
  • sophiie

    Spontant inlägg,
    Maten, skolan kan och skriva in detta i åtgärdsprogrammet så han får uppdelad mat vid varje lunch. Tex att det inte serveras grytor till honom utan att allt är separat upplagt på tallriken.
    Men däremot kan de nog inte laga maten han gillar varje dag, du får ta reda på vad som skolan serverar till lunch och sedan skicka med frukt.

    Hur länge ska ni vänta på utredningen? Med tanke på att ni redan har kontakt med Bup.

    När väl utredningen sätts igång går det fort...

  • sophiie

    Att få plats på en specialskola går, men man måste söka i god tid, Bup kan lite om detta. :)

    Sen vad jag kan utläsa är din son behov av en resursperson. Tills vidare som kan stötta honom i klassrummet när det är tex samlingar.

  • Cinnalinna

    Tack för ditt svar :)

    Bra idé om att be dem dela upp maten. Finns ju inte en chans att han äter grytor.

    Vi var på bup nyligen och de sa att det kan ta flera månader innan utredningen startar pga kö. Hon gissade på två månader.

    Hur lång tid brukar en utredning ta ungefär?

     

  • sophiie

    Vi har gjort utredning på sonen, utredningstillfällena var tätt in på varandra. Tog cirka en månad och sedan ytterligare en vecka eller två för dem att sammanställa resultatet.
    Så det går fort.
    Så arbetade vår Bup i a f.

    Ang mat, min son äter inte heller grytor eller mat där allt är blandat. Hans förra skola delade upp maten, hans nuvarande har många alternativ så det behövs inte.

  • sirisdotter

    Det kan ta flera år från remiss från BVC till diagnos hos Habiliteringen.

  • sparv78

    Vi fick diagnosen på vår son precis innan jul. ADHD och högfungerande autism. Han går i fyran nu. När vi började dra i gång saker i skolan och senare Bup gick han i tvåan. Stå på dig! Googla Lgr11 och Lpfö Det är läroplanerna för förskola och skola. Där står bl.a. att alla barn har rätt till en fungerande skolgång. Vifta den framför lärarna och rektorn så ska du se att det händer saker.

  • elute

    Skolan SKA erbjuda en fungerande skolgång. Läs om skollagarna som någon innan har sagt i tråden, skolan SKA göra en handlingsplan så fort barrnen inte når målen i läroplanen.  
    Vår dotter går i tvåan, har inte fått diagnos ännu, är under utredning via bup, men har en egen assistent i skolan sedan ett år tillbaka som är med henne hela dagarna. Hon har fått anpassad undervisning, får gå iväg i ett eget rum när hon behöver det för arbetsron, och har fått ett eget specialanpassat arbetsschema. Hon har inte svårt med matsituationerna dock.

    En anna flicka som har ordentliga sociala svårigheter, liknande din sons, har inte heller fått diagnos ännu. Men hon har också en egen assistent, får undervisning utanför skolan tillsammans med assistenten vissa dagar i veckan, har ett eget arbetsrum i skolan, och får maten serverat inne hos sig. Hon har inte heller några krav på sig att hon måste gå ut till de andra på rasten då det inte fungerar för henne där. 

    Ordna möten med rektor och pedagoger, läs på om vad skollagen säger.  Se länken.
    http://www.barnverket.nu/?page_id=228
     Och man har även rättigheter som sökande hos bup, de ska kunna erbjuda utredning inom rimlig tid. Barnet ska inte behöva må dåligt psykiskt bara för att "de har kö"   . Söka hjälp i en annan kommun kan också hjälpa, ibland går det fortare.
    Och tyvärr är det så att den som gapar mest får mest.  Ring och var lite tjatig även på utredningsteamet. Den psykologen jag pratade med sa själv att vi borde ringa hennes chefer, ökar trycket så måste de anställa fler.
    De barn som mår sämst ska ha förtur.
       

  • Cinnalinna

    Tack för era svar, det är stor hjälp!

  • Camelia69

    Känner så igen olika bitar även om detta gäller min dotter,flickor och pojkar har det jobbigt oftast på olika sätt. Vi har haft möten i skolan med rektor och övriga en gång per termin minst sen hon började sexårsplan,och då var även Bup och habiliteringen med. De hjälpte oss att verkligen få igenom vissa saker. Men nu till en klasskompis till min dotter,som har lite mer lika problem som din son har. Direkt när han kom till hennes klass förstod jag att han troligtvis hade autismspektrumstörning av nåt slag. Till saken hör att jag inte känner honom personligen och hans föräldrar har inte heller sagt något om hans diagnos, tror kanske ej han fått någon. Jag har bara iakttagit utifrån och via dotterns berättelser. Jag förstod att han ej mådde bra,fick inte vara med,hängde inte med på lektionerna,störde de andra ( ville bara ha uppmärksamhet men det blev så fel),blev mobbad och hånad mm och blev också våldsam när andra inte respekterade och lyssnade på honom. Vändningen kom när han fick en duktig resurs,och den resursen kom faktiskt till pga att andra föräldrar signalerat om att situationen var svår för alla inblandade. Det var skolan som ordnade resursen och vad jag fått veta utan diagnos. Och direkt så mådde pojken mycket bättre,fick stöd och hjälp, och ville ibland vara med på lekar och annat. Resursen gick ibland runt till de andra barnen och hjälpte till om det fanns utrymme. Såklart var ju inte detta lösningen på allt,men nu mår han så oerhört mycket bättre,och det är ju egentligen det viktigaste. Nu ska jag bara tillägga att det kanske berodde på att han var utagerande,som skolan agerade så snabbt. Det är lite så som någon sa,att den som skriker högst.. När det gäller vår dotter som verkligen inte stör någon,där har vi verkligen fått stå på oss helt enormt och tjata och tjata o tjata. Så ge dig inte,säg att läget är akut och ring och mejla och boka möten och googla och sen om igen. Jobbigt,ja men när allt blivit bättre känns det som att ett stort lugn infinner sig,i alla fall för en stund. Stort lycka till!!

Svar på tråden Kämpigt i skolan (autismspektrum)