Att leva polyamoröst?
TS det glädjer mig att du försöker förstå istället för att bara bli sur och hata
.... Jag hoppas verkligen du hittar en partner som behandlar dig på samma sätt, för det är verkligen en jävligt bra egenskap att kunna se bortom sina egna känslor och försöka sätta sig in i andras.
Jag själv funderar ibland på hur det skulle vara att leva i andra typer av relationer ... Dock vet jag inte om det jag funderar på är polyamori riktigt ...
Det jag tänker på är att ha en fast partner (såsom jag har det nu) som jag verkligen älskar av hela mitt hjärta och vill ha en framtid med - men att få ha sex med andra vid sidan om - utan kärlekskänslor inblandade. Jag blir nämligen nästan aldrig kär i någon ... men kan bli väldigt attraherad av någon och vilja vara fysisk med den personen, utan att bli förälskad alltså. Min partner skulle alltså vara den enda för mig, the only one i love, men jag funderar på hur det skulle vara att ha manligt sällskap vid sidan av förhållandet.
Jag tänker inte i dessa banor för att jag får för lite sex eller för dålig kvalité på det - för jag har aldrig haft så bra sex som jag har med min pojkvän. Det jag är - är en utforskare. Jag vill utforska känslan av att vara med andra, bara veta hur det känns att knulla med någon annan och ta reda på hur jag funkar med olika män. Alla gör ju saker på olika sätt och det intresserar mig.
Det skulle vara skönt (tänker jag ibland) att ha friheten att bli riktigt attraherad av vem man vill, och sen få vara fysiskt nära den personen om man vill - utan att för den delen vara otrogen ...
Det jag värderar mest i min relation är faktiskt kärleken. Min partner är 1 på miljonen .... jag har jävligt svårt att passa ihop med andra rent allmänt, så när jag väl hittar någon som jag klickar med och som jag blir kär i så håller jag hårt i det!
Personligen skulle jag inte bli ledsen om min partner sa att han ville knulla med andra - jag själv funderar ju i dessa banor, så det hade inte kommit som någon stor smäll. Det jag dock hade blivit ledsen för är om han hade börjat älska någon annan mer än han älskar mig och velat ersätta mig med denna person .... det hade gjort jävligt ont.
Har själv pratat igenom detta ämne med min pojkvän, bara på kul, och han förstår hur det hela fungerar men han vill helst inte ge sig in i något sådant .... han säger att han skulle kunna, om jag ville det, men att han själv inte skulle vilja ligga med nån annan då - och att tanken på att jag gjorde det skulle äta upp honom inifrån.
Själv tar jag saker som de kommer ... om några år kanske han själv skulle vilja utforska saker och ting mera och blir mer öppen för det. Eller så kanske han inte blir det - och då får jag avgöra vad som väger tyngst för mig.
