Åren rinner iväg, bitter

Antar inte IVF heller fungerar för er? Adoption?

Är ni utredda, vad visade den i så fall? Andra sätt kan ju vara IVF/adoption, kanske även fosterbarn kunde vara något (det är ju inte ett eget barn men man får ju ändå ett barn att ta hand om). 

IVF har vi provat, ska börja med det nu igen om några veckor men det känns jobbigt, både allt det praktiska krånglet och att det kanske misslyckas.

Adoption står vi i kö till sedan 2009 men vi är inte gifta, har inte orkat ta tag i det utan tänkte att vi ska göra klart de landstingsbetalda IVF:försöken innan vi går vidare. Av olika anledningar så har det dragit ut på tiden med IVF, det spär på känslan av att åren rinner iväg. Många hade hunnit göra 10 IVF:er på den tiden vi har försökt.

Att bli familjehem/fosterföräldrar är i mina ögon en helt annan sak än att bli förälder, och inget jag är ute efter. Jobbig tanke att fästa sig vid ett barn som ska bo hos sina bioföräldrar så fort/om de kommer på fötter. Däremot om vi hade haft egna barn och kände att vi hade ett väldigt tryggt och stabilt hem att erbjuda, då hade man kanske övervägt att göra en insats.

Är oförklarligt barnlösa, allt ser bra ut...

Okej, se då till att ta tag i giftermål så snart som möjligt - många länder har ju krav på att man ska ha varit gifta i ett antal år vilket ni kanske redan känner till. Hoppas förstås dock att det funkar på kommande IVF för er!

Håller med om att ni bör tänka på giftemålet snart kanske. Hur gamla är ni?

Vi är 34 och 36.

Ja vi ska ta tag i det om vi misslyckas med IVF nu under våren. Det är egentligen en skitsak, men jag gillar verkligen inte att bli tvingad till äktenskap för att få familj. Men ibland får man lägga sina politiska åsikter åt sidan.

Nej det är klart, men tyvärr så kräver de ju detta i alla länder vad jag vet, sedan olika antal år som gifta. Sedan finns väll en åldersgräns för när man inte får adoptera längre va?

Det är i första hand Sverige som kräver att man ska vara gifta, sedan krävs det av länderna också men det har jag lättare att acceptera. Hade inte Sverige haft det kravet så hade man kunnat gå adoptionsutbildningen, bli utredd osv och gifta sig först när det blir skarpt läge dvs när man har fått medgivande i Sverige. Sedan är det så klart gambling eftersom vissa länder kräver långt äktenskap, men det finns flera länder med äktenskapslängd som man skulle hinna leva upp till medan man står i kö för att få skicka papper till landet.

Gränsen går vid 42, efter det får man inte ansöka om medgivande i Sverige. Medgivandet är giltigt två år.

Kanske inte skall öka på mer stress än vad TS redan har?