Gold digger

I snitt har man 13 dagars VAB för en 2-3-åring. Med tanke på att morsan försöker pressa pengar ur alla pappor så låter det inte som om hon förlorar många kronor på att ta VAB.

Troligast är väl att mamman anser sig vara den bättre föräldern och den som barnet SKA bo hos?

Ja, underhållet ska täcka kostnaderna för BARNET! Om mamman personligen får ytterligare kostnader så får hon hantera den biten själv. Har man låg inkomst kan man få bostadsbidrag.

I så fall är det bättre att pappan betalar direkt för barnets grejor, inte som en summa som går till mamman. Risken finns att pengarna inte kommer barnet tillgodo.
2,5-åringar behöver inga aktiviteter.

Vad "kostar" de mer som mamman inte väljer?

Mamman betalar inget för barnet som det är idag. Faktum är att hon tjänar 119 kronor per månad på att ha boendet. Om hon gör någon inkomstförlust eller inte på ev. VAB beror ju på om hon tjänar några pengar eller inte.

Varför ska pappor alltid behöva stämma mammor för att barnen ska få tillgång till båda föräldrarna? Varför kan mammor inte se barnens bästa utifrån annat perspektiv än girighet?

Vissa snackar mycket.

Hade du stannat upp och läst vad jag skrev innan du skena iväg hade du sett att jag skrev inte sjuk så mycket. Det ska inte täcka inkomstbortfall säger du nu tala om vad som gör att en 2 åring kostar mer en 2600 plusset barnbidrag= 2750 i månaden där kan man tom spara så om en annan månad kostar mer tar man av det då. Vad kostar en 2 årig unge enl dig i månaden med de förutsättningar ts lämnat

Räknar med att barnet bara kostar mat, kläder och hygien så klarar man sig säkert på underhållet. Men räknar man med den faktiskta kostnaden av ett barn med en frånvarande förälder så blir det betydligt dyrare.

Jag råkar ha en 2-åring som är normalsjuk (alltså inte sjukare än något annat barn på dagis). Vi har ca 4-10 vabdagar i månaden nu under vintern. För mig så handlar det då om 3000-6000 kr i månaden i inkomstförlust bara i vab för att ta ett exempel.

Jag hävdar alltså att man SKA räkna med de faktiskt kostnaderna för barnet inte enbart mat och kläder.

Om skillnaden mellan din och hennes inkomst är stora kan hon stämma dig och begära att du betalar mer än minimum underhåll. Det är ett ruskigt jobb med det men möjligt är det. Barnet ska ta del av den status som båda föräldrarna har och inte lida brist pga att en av föräldrarna inte delar med sig. 

Underhåll de pengarna går till ungen inte till dig och din inkomstbortfall. Då får du skaffa privata försäkringar som du tar av när din unge är sjuk det ska inte en uf betala. Skicka ungen till uf slipper du ditt inkomstbortfall så kan du betala ursprung istället

Härlig förälder du verkar vara.

När man skaffar barn så förutsätter det väl att båda föräldrarna tar lika stort ansvar? Eller menar du att det är ok att den ena föräldern tar all ekonomisk förlust och den andre sitter och betalar sina 1273 kr och inte ett öre mer. I vårt fall så kan jag inte skicka barnet till pappan då han inte har något intresse av att umgås med sitt barn.haha, nu vet vi att du inte är seriös. Var ska barnet har ponnyn då? Under sängen? Eller ska du köpa en hästgård och ha barnet på halvtid när den dagen kommer

Hört talas om stallplatser? 

Jag tycker inte att du ska betala mer till mamman, men du borde om inte annat för att du är förälder med en god inkomst att lägga mer pengar på ert barn. Köpa lite nya kläder och leksaker som hon kan behöva. Och varför har du henne så sällan? 

Barnet kommer ha superkul med sin ponny en em i veckan

Ja hon kanske kan ta med ponnyn på sin språkresa

Jag håller med om att 1273 kr är lite väl lite för att "ha" ett barn, speciellt om man inte lägger en krona utöver underhållet och inte heller tar del av ev inkomstförlust.

Jag och min man hade gemensam ekonomi när vi levde ihop. När vi skilde oss så räknade vi ut vad barnet kostade hos respektive förälder och sen delade vi det på 2. Jag hade barnet lite mer än honom.

Vi lade alltså ihop mat/kläder/aktiviteter/mediciner/förskola/inkomstförlust mm och delade på 2. Den som hade haft mest kostnader för barnet föregående månad fick då pengar av den andre. Det var i nio fall av tio jag som haft mest kostnader men på sommarlov och annat så var det han som fick pengar av mig.

Nu är vårt barn 18 och har flyttat hemifrån men vi har aldrig känt att vi betalat för mycket eller för lite för barnet utan bara vad det faktiskt kostar att ha barn.

Att den ena sitter med studiemedel och den andre med sexsiffrig lön och den rikare tror att den fattigare skor sig, är bara sorgligt i mina ögon. Men visst, det finns folk till allt.

Under vintern skrev jag, och jo, det är ganska normalt när man har en 2-åring på dagis.

Då får hon högt bostadsbidrag och dessutom blir barnomsorgen i stort sett gratis. Nog har hon tillräckligt med pengar till barnet. Du kan väl köpa skor, jackor, byxor till barnet som barnet får ha hos mamma också så får mamma ännu mer pengar över och så borde allt bli bra.

Nej, det är inte "normalsjukt" om du inte menar att vintern varar i en månad.

 

 Ja det låter hemskt mycket måste jag säga. Av våra tre barn har då ingen varit sjuk så mycket. Vi har kanske vabbat som allra mest 10 dagar per år/barn. Och ofta inte ens det. Ingen av våra vänner har heller behövt vabba så mycket. Visst finns det barn som är sjukare än andra dock och då behövs det ju kanske utredas så det inte är någon bakomliggande sjukdom. Måste ju vara jobbigt för din 2 åring att vara så otroligt mycket sjuk.

I snitt är barn sjuka 6-8 ggr om året. För oss handlar det om att barnet är sjukt på vintern, då de är inne mer på dagis. Jag är ensamstående och får ta all vabb och jag kan inte ta semester eller flex som är så poppis för folk att göra (som håller nere vabb-talet).

På vår förskola ser det ut så här. Jag ser inte vad dina barns hälsa har med mitt barns hälsa att göra?

Jag skrev 4 (FYRA) till 10 dagar i månaden. Det beror ju helt klart på vad det handlar om.