• Kia82

    Fler barn eller ej? Jag mår så dåligt!

    Vi är en familj med 3 barn födda -05, -07 och-12.
    Jag har hela tiden varit fast besluten om att detta var det sista barnet, funderade t.o.m på att sterilisera mig men nu sen min kompis blev gravid har jag börjat få andra tankar och dessa tankar är så starka att jag sitter gråtandes om kvällarna. Jag vill så gärna ha ytterliggare ett barn som blir ganska tätt i ålder med våran yngste vilket innebär att jag isåfall hade behövt bli gravid under sista halvan av detta året då jag tycker att 2 års skillnad funkat bra förut.
    Min fästman som jag gifter mig med om drygt en månad är mer skeptisk och säger att han vill ungefär varannan dag. Han är rädd att de andra barnen ska behöva massor med tid framöver speciellt då den ena av dom utreds hos Bup och är väldigt intensiv och tuff att tas med. 
    Denna nästan ångest som jag känner inför att kanske aldrig få fler barn är så stark att den överbygger allting annat, jag ser knappt fram emot giftemålet längre trots att det är något som jag längtat efter så oerhört mycket. Jag klarar knappt av att skriva om detta för jag känner hur ont det gör och hur nära till tårarna jag är. Jag kunde inte fortsätta att prata med min kompis igår som glädjs så över sin graviditet utan var tvungen att komma med en dålig ursäkt för att få ett slut på samtalet.

    Hur vet man vad som är rätt för våran familj och hur mår ni andra som avstått från att skaffa fler barn mot er vilja?? Jag är så ledsen...

  • Svar på tråden Fler barn eller ej? Jag mår så dåligt!
  • cosinus

    Först och främst tycker jag du måste lista ut _varför_ du vill ha ett till barn.

    Jag har 4 barn och har jätteseparationsångest inför det här med att släppa bebistiderna för gott. Men egentligen är det inte ett till barn jag vill ha. Jag vill vara gravid igen för jag älskar den här förväntansbiten. Jag vill ha en spädis igen men eg vill jag inte ha en till trotsig 2-åring. Jag känner mest en ångest inför att aldrig få göra det här igen. Att det bästa i livet ligger bakom en.

    Vi ska inte ha fler barn och många dagar känns det helt ok, andra dagar känns det helt åt helvete och hade sambon velat ha fler hade jag nog inte varit så svårövertalad de dagarna. Nu är han tack och lov ytterst säker på sin sak.

    Är det ett till barn du vill ha så kör, 4 barn är underbart. Är du ligga smårubbad som mig och egentligen är nöjd med det antal du har och bara inte vill släppa bebistiden så tänk igen för det kommer tillbaka även efter fjärde :)

  • Kia82

    Tack för ditt svar.
    Jag tror nog att det är lite av en blandning av allt samman. Mycket tänker jag på våran son och jag vill gärna att han ska få ut samma glädje av ett jämngammalt syskon son systrarna har av varandra. Sen så vill jag självklart uppleva en graviditet och en liten bebis till för min egen själviskhet också. Någonstans spelar nog önskan om en stor (lycklig) familj också in.
    Sen så vet jag att det för med sig ändringar, vi måste saffa en större bil och dela av ett av sovrummet men det sist nämnda hade vi ändå planerat att göra då det känns orättvist att äldsta ska ha ett dubbelt så stort rum som de andra men det är ju inga stora saker i sammanhanget.

  • mammaSöt

    Vi har just fått vårt 4:e barn och det går superfint med allt! Det är så roligt att ha syskon nära i åldrarna. Funderar själv på barn nummer 5 trots att steriseringspapprena var underskrivna under förra förlossningen.

    Kommer dock inte aktivt försöka få ett barn till, men händer det ändå är det välkommet. Mina graviditeter har varit hemska. Men jag älskar barnen. både som nyfödda, som trotsiga två åringar och som stora tonåringar :)

    Jag tror du ska ha ett barn till jag om du känner så starkt. Man ångrar aldrig de barn man får

  • Kia82
    mammaSöt skrev 2013-01-30 10:34:55 följande:
    Vi har just fått vårt 4:e barn och det går superfint med allt! Det är så roligt att ha syskon nära i åldrarna. Funderar själv på barn nummer 5 trots att steriseringspapprena var underskrivna under förra förlossningen.

    Kommer dock inte aktivt försöka få ett barn till, men händer det ändå är det välkommet. Mina graviditeter har varit hemska. Men jag älskar barnen. både som nyfödda, som trotsiga två åringar och som stora tonåringar :)

    Jag tror du ska ha ett barn till jag om du känner så starkt. Man ångrar aldrig de barn man får

    Just nu är jag så himla glad att jag inte gjorde något så drastiskt som att sterilisera mig bara för att hindra mig själv och oss från att skaffa fler barn. Det tråkiga är att jag har ingen förståelse ifrån omgivningen, alla tycker att jag är tokig som vill ha fler barn när vi redan har tre underbara ungar men det är ju ingenting som jag rår för, vissa vill ha stora familjer och andra nöjer sig med ett eller inga barn.

    En nr fem kommer inte att komma på fråga här, jag ska vara glad om jag får mannen med mig på en fjärde men som du skriver mamma Söt så tror jag alltid att man kommer att ha det där suget eller en liten längtan efter att få uppleva det underbaraste som finns igen o igen o igen.

    Precis! Man ångrar aldrig de barn man har (bara de som man aldrig skaffade. ).
  • Alltid Daph

    Hemma grubblar vi fram och tillbaka på om vi vill ha en trea eller inte. Det är så stor åldersskillnad mellan våra (10 år) att de inte kan leka ihop. Lillen skulle nog tycka att det var roligt med ett syskon. Men jag vill INTE ha spädbarnsåren tillbaka. Kunde man få en tvååring skulle jag vilja ha en med en gång. Älskar småbarn men inte bebisar. Så olika det kan vara. =)
        

Svar på tråden Fler barn eller ej? Jag mår så dåligt!