"Flytta isär" och adoptera som ensamstående?

För att göra abort ja!! Och vill man inte mörda sitt ofödda och EXTREMT efterlängtade barn så behöver man inte göra fosterdiagnostik när man ändå inte tänker ta bort det. Kom inte och påstå att fosterdiagnostik och speciellt fostervattensprov har som enda syfte att göra abort för så är det. Punkt! Jag tänker inte göra mer än UL så sent att de inte kan tjata sig till abort på mig och det av enda skälet att t.e.x se hur moderkakan ligger. Jag vill inte ha ett "perfekt" barn-ett barn som lever är perfekt i min värld efter så här många år och flera m.f!

Ursäkta TS jag bara måste få bemöta detta inlägg trots att kritiken mot mig inte är vad tråden handlar om. Anonym, jag hade uppskattat om du inte gömt dig bakom en anonymitet, jag undrar faktiskt om du inte står för dina ord utan själv förstår vilka hemska meningar du skriver och bara vill väcka debatt... Hur vet du att de flesta som adopterar vill ha ett spädbarn utan särskilda behov, nedan nämnt SN vilket betyder Special needs? Vart har du hittat den statistiken? Skulle det kunna vara så att kön är längre för att få adoptera ett barn utan SN för att det finns betydligt färre "friska" små barn utan SN som behöver familj är barn som är äldre och/eller har SN? Att det är för att så många barn som inte adopteras inom deras födelseland för att de just blivit äldre innan de behöver ny familj eller för att de har SN som gör att det oftast går fortare att adoptera dessa barn. Att de aktivt söker föräldrar till vissa barn är just av den anledningen att de inte har fått familj i sitt födelseland. Vad menar du med raderna om fosterdiagnostik? Menar du att de biologiska mödrarna till barn med SN som nu behöver ny familj skulle ha gjort fosterdiagnostik med efterföljande abort? Eller vad menar du? Vad gäller att ta hand om ett barn som inte är friskt så hoppas jag för dina ev. barns skull att de ALDRIG blir varken sjuka eller får någon funktionsnedsättning. Om du har den synen känner jag mig inte ett dugg säker på att du vore en lämplig förälder även om du nu tycker att det skillnad om du fött det själv... Ser fram emot vidare diskussion utan anonymitet!

Tycker inte att Fabbemam försökte övertala mig att adoptera ett barn som inte är friskt, hon upplyste bara att det finns en möjlighet att adoptera barn med särskilda behov, eftersom jag undrade över möjligeheten att adopetera som ensamstående. Naturligtvis ska man inte adoptera ett barn med särskilda behov utan att ha tänkt igenom det ordentligt, men i övrigt finns det väl inget negativt med det? Att se det som att "ställa upp" låter ju ganska illa måste jag säga... Hur som helst..vi ska ju göra ivf nu. Men hade min sambo varit yngre hade jag gärna gått direkt på adoption. Håller med pimpinellan om att hur man får ett barn och "vilket" barn man får är ganska oväsentligt när man varit barnlös länge...

Lycka till! Hoppas ni får ert efterlängtade barn hur det än kommer till er. Sex år är en förhållandevis lång kötid. Den lär antagligen bli ännu längre innan du är färdigutredd för adoption. Vilka möjligheter du har att adoptera som singel beror lite på vilken organisation du köar hos eftersom de samarbetar med olika länder och dessa har olika regler när det gäller singeladoptioner. Du verkar ha en sund och positiv inställning till barn med särskilda behov. Som singeladoptant måste du vara införstådd med att det sannolikt kommer att bli ett barn som på ett eller annat sätt har ett eller flera särskilda behov. Det är numera sällsynt att fullt friska spädbarn över huvud taget lämnas till adoption utomlands. Än mer sällsynt är det att singlar utses som föräldrar till dessa barn. Mesta sannolikt kommer det att bli ett barn som har hunnit fylla ett eller flera år och som har någon "skavank" av något slag. Vissa SN är korrigerbara med hjälp av operationer eller medicinering, andra kanske inte kan åtgärdas helt men ändå lindras med hjälp av insatser från sjukvård, skola, habilitering och framför allt kärleksfulla och omtänksamma föräldrar. Om du ska adoptera som singel måste du ensam klara av medgivandeutredningen. Med ditt upplägg får du räkna med att den kommer att bli en pärs. Den innebär att du måste föra utredaren bakom ljuset. Klarar du det, och tycker du att det är rätt? Du måste helt förneka att din sambo är en del av ditt liv. Du måste ha tänkt igenom exakt vad du ska säga. Du måste lita på att ingen i ditt nätverk försäger sig om ert förhållande. Men visst, det kan gå vägen. Eller tänker du bryta med din sambo helt och hållet? jag fick inte det intrycket. Jag känner till åtminstone ett liknande fall. I det paret var det han som varken ville gifta sig eller adoptera och hon som inte kunde tänka sig att leva utan barn. Hon adopterade så småningom en liten flicka från Vietnam. Hon flyttade hem till sin mamma under tiden hon genomförde adoptionen. Senare har hon flyttat ihop med sin sambo igen, men barnet är hennes, bara hennes. Just Vietnam var ett av de länder som lät singlar adoptera på samma villkor som par. Tyvärr är adoptionerna därifrån stoppade sedan några år tillbaka. Vilka länder som kan bli aktuella för dig kan din organisation bäst svara på. Det finns fortfarande några länder som accepterar singeladoptioner.

De flesta vill ha så små barn som möjligt, absolut. Det finns många skäl till det som vi kanske inte behöver fördjupa oss i här. De flesta vill ha så friska barn som möjligt - absolut. Jag har aldrig påstått något annat. Det gäller även i barnens födelseländer och om det går att hitta en inhemsk familj så placeras barnet där så klart. Som utländsk sökande är man aldrig ett förstahandsalternativ för barnet.  Om ett barn ska placeras i en adoptivfamilj önskar barnets företrädare i första hand en familj inom landet, i andra han en familj utomlands och först när ingen sådan finns att tillgå kan de ibland tänka sig en ensamstående (kvinna). Det är inte realistiskt idag att tro att man kan få adoptera ett friskt barn under sex månader, även om det antagligen fortfarande förekommer i enstaka fall. Det är viktigt att man förstår att när man söker adoptivbarn kan man inte välja och vraka. Det är barnens företrädare som gör det. Om man blir utvald som förälder till ett barn har man gjort det i konkurrens med många andra sökande från hela västvärlden. Om man väljer att adoptera måste man acceptera detta och trots all osäkerhet våga kasta sig ut i detta okända. Lite kan man påverka, genom att ange vilken maxålder man kan tänka sig. Ibland kan man ange att man kan tänka sig ett barn med SN och i så fall vilka. Man kan självklart tacka nej till ett förslaget barn om man känner att man absolut inte klarar av det. Om man hoppas på att bli föreslagen ett annat barn bör man kunna motivera detta nej.

De flesta vill ha så små barn som möjligt, absolut. Det finns många skäl till det som vi kanske inte behöver fördjupa oss i här. De flesta vill ha så friska barn som möjligt - absolut. Jag har aldrig påstått något annat. Det gäller även i barnens födelseländer och om det går att hitta en inhemsk familj så placeras barnet där så klart. Som utländsk sökande är man aldrig ett förstahandsalternativ för barnet.  Om ett barn ska placeras i en adoptivfamilj önskar barnets företrädare i första hand en familj inom landet, i andra han en familj utomlands och först när ingen sådan finns att tillgå kan de ibland tänka sig en ensamstående (kvinna). Det är inte realistiskt idag att tro att man kan få adoptera ett friskt barn under sex månader, även om det antagligen fortfarande förekommer i enstaka fall. Det är viktigt att man förstår att när man söker adoptivbarn kan man inte välja och vraka. Det är barnens företrädare som gör det. Om man blir utvald som förälder till ett barn har man gjort det i konkurrens med många andra sökande från hela västvärlden. Om man väljer att adoptera måste man acceptera detta och trots all osäkerhet våga kasta sig ut i detta okända. Lite kan man påverka, genom att ange vilken maxålder man kan tänka sig. Ibland kan man ange att man kan tänka sig ett barn med SN och i så fall vilka. Man kan självklart tacka nej till ett förslaget barn om man känner att man absolut inte klarar av det. Om man hoppas på att bli föreslagen ett annat barn bör man kunna motivera detta nej.