Andra med hund som har haft pyometra/livmoderinflamation?

Vår goldentik fick livmoderinflammation (pyometra) som 9-åring, medicinering hjälpte inte och vi valde till slut operation. Tyvärr återhämtade hon sig aldrig helt och ett år efter operationen valde vi att avliva henne eftersom hon helt verkade sakna livslust.

Vill absolut inte vara en olyckskorp men återfall är vanliga. Efter det har vi kastrerat samtliga våra tikar.

Lider med dig och hoppas att tösen blir bättre.   

Min tik fick pyometra när hon var 7år. Hon fick medicinering och det gick över. Idag är hon snart inne på sitt 10 år och är pigg och glad. Ännu har det inte kommit tillbaka och jag fortsätter hålla tunmarna för att det ska fortsätta så. Håller tummarna att ni får lika tur som mej och min tant :)

Min hund, en cavalier, fick livmoderinflammation i våras, hon var då 10.
Hon fick gulgröna flytningar, de var det enda jag märkte det på. Inte ökad törst eller kissa inne som annars är vanligt. Jag ringde ner till vår lokala veterinär som sa att det låter som livmodern så åk direkt till djursjukhus. Vilket jag då gjorde. Väl där konstaterades det att det var livmodern och de lyssnade på hjärtat. Vilket hade ett blåsljud. Så vi fick göra ultraljud först på livmodern och då trodde de att den brustit. Sen fick vi göra ul på hjärtat för att se vilken påverkan blåsljudet hade på cirkulationen.

De berättade att man kunde ge medicin men att hon troligen skulle få tillbaka de och att de var bättre att operera trots hjärtat. Så hon opererades och efter mådde hon riktigt dåligt. Hon var jättelåg, ville inte äta osv, hade mycke ont. Men efter ett par dagar började hon må bättre. Hon kissade även inne en del första dagarna. På dag 17 tog vi stygnen och sen dess har hon mått jättebra, inga men eller nånting :) hon har även blivit piggare och gladare :) jag är jätteglad för att det gick så bra. Hon fyllde 11 för ett par veckor sen och mår toppen :)

Vår 4-åriga Labrador fick det i höstas, veterinären missade det först och sa det va normalt, efter ett tag så blev hon helt annorlunda, ledsen, ville knappt gå utså vi åkte till en annan vetrinär och då blev hon akut opererad för livmodersinflammation då den blivit så stor! Idag ett halvår senare är hon samma glada Nova som innan! Operationen gick jättebra och hon fick komma hem dagen efter, sen följde 10 dagar med lugn och ro , efter det va hon full av energi igen.

Vanligtvis kommer det  tillbaka efter medicinering så var observanta på henne. Op är att rekommendera och det brukar sällan bli komplikationer.

Ja vår 8åring insjuknade tokakut i höstas och klarade inte operationen. Vedervärdigt....

Har haft två hundar som haft detta. Den första var 12 år , fick medicin men det kom tillbaka och vi tog bort henne. Den andra var 7 år , op direkt och numera 11 år och pigg som en lärka

Min cavaliertik fick detta då hon var 6 år. Vi fick operera henne akut (veterinären frågade oss också om vi ville prova med mediciner först, men då med risk för att det kunde komma tillbaka, vi valde att operera på en gång.) men sedan dess har hon varit frisk som en nötkärna :)

Min gamla Border terrier tik fick livmoderibflamation, och det återkom varje gång det var dags för löp, hon var väl 11-12 när det kom första gången, och via vänner inom veterinär så fick vi en ny medicin, på den tiden, som vi kunde testa, vilket vi gjorde. Det försvann enkelt och fint, men det återkom vid varje löp, och tredje gången valde vi att ta bort henne, en tretton år gammal hund förtjänar inte att lida igenom en operation eller behandling bara för att vi älskar henne.

Självklart ska man fundera över en behandling eller operation, men man ska aldrig glömma att ta med hundens sida av det, den vet inte varför den måste lida (i vissa fall) igenom en behandling, den vet inte att den blir bättre, den har bara ont.