Min kille snyltar på mina pengar, hjälp..

De gemensamma utgifterna är antagligen anpassade efter TS / gemensam inkomst, inte efter hans.

Det som är lämpligt är snarare att man lägger ihop alla pengar i en pott. Sedan betalas alla räkningar. Därefter får TS 2/3 av det som är kvar och hennes sambo får 1/3 eftersom han jobbar hälften så mycket som hon.

T.ex.
IN 65 000 kr
Räkningar 20 000 kr
Gemensamt sparande 5 000 kr
Kvar 30 000 som fördelas 20 000 till TS och 10 000 till sambon.

Vill han komma upp till en lika stor andel som hon har, då får han antingen börja jobba heltid eller dra ett lass motsvarande heltid hemma med hushållet.

ögnat igenom tråden.. ingen som tycker det är något som inte stämmer. En välutbildad som tjänar ca 2miljoner om året inkl bonus som inte vågar säga ifrån. Hur fan lyckas man komma så "långt" som ts om man är en dörrmatta???

Det finns många olika åsikter om hur man bör dela upp ekonomin när man är ett par. Men det som känns totalt fel här är ju att du blir hans mamma! Nu lever jag inte i ett förhållande med delad ekonomi på det sätt som många här föreslår. Min åsikt är att då måste ju båda ha inflytande över hur deras respektive löner bör disponeras. I min värld känns det helt fel när den ena kan konsumera upp sin del ( utan kommunikation med partnern) och sedan skall den andra "täcka upp". Min sambo vill inte ge mig den insynen i hans ekonomi. ( jag är kvinna och tjänar ca 17000 mer). Nu blir det ändå så att jag betalar mera, vi delar på räkningar, hus och mat. Sedan betalar jag det mesta för våra två barn. Jag vet inte vad detta kallas för slags ekonomi andras ögon, men vi har egna konton och klarar oss. Jag personligen hade gärna ändrat strategi, men då hade jag även velat påverka vad som händer med min sambos lön. Men en sak till TS. i ditt inlägg ser man inte helhetsbilden ( det gör inte många som kommenterar heller). Vem har studielån, vem äger lägenheten, och vem betalar för den? Tänk även på följande; nu kan du köra hårt i din karriär och få denna lön. Sedan när ni har fått barn, du betalar det mesta och du gör det mesta hemma, för det är kanske inte så troligt att din partner förändras, så kanske din karriär stagnerar, dina överordnade märker att du inte kan satsa på samma sätt. För tolv år sedan hade jag strålande karriärsmöjligheter och trodde på en panglöneutveckling. De som började i min bransch samtidgt som jag (ofta män) har ca 20-30 tusen mera i månaden i dagsläget. Jag har inte förmått att producera på samma sätt med små barn och huvudansvaret för hemmet. Jag tycker att du skall försöka tänka dig detta, kanske worstcase scenario, för framtiden. Jag är medveten att många kommer att reagera på detta inlägg och tycka att 53000 är dunderlönen och varför klagar jag..Men med fulla studielån för fem års högskolestudier, inga pengar med hemifrån utan fått låna allt till hus, hög statlig skatt, värnskatt mm, och en sambo som inte betalar hälften så finns det inte så mycket kvar varje månad som man faktiskt kan tro. Jag önskar att jag hade sparat ännu mer i TS situation. Vill verkligen inte vara provocerande, men...TS ställ krav på din partner.

Levde i en liknande relation under 12 år - inte fullt så "snyltande" partner - men tecknen utöver det liknar varandra väldigt mycket. Var också alltid den som tjänade mest i relationen. Visserligen bidrog min partner till räkningar och de allmänna hushållskostnaderna i förhållande till sin lön - det var ett krav jag satte upp i början av relationen att vi båda förde över från lönekonton till ett gemensamt räkningskonto där jag själv sedan skötte betalningarna (hade jag inte gjort det misstänker jag att en räkning knappt hade betalts under de 12 åren...)

...................................
Min personliga reaktion i den situation TS beskriver skulle vara att springa fort, långt och länge och aldrig se tillbaka igen. Men jag vet också hur svårt det är att bryta när man sitter mitt i situationen - för mitt i allt eländet så finns ju ändå något hos den partner du har som du älskar och som du så gärna vill ha kvar. Det är dock så oerhört svårt för någon att ändra sitt beteende i förhållande till pengar. Om han inte är beredd att göra den förändring som krävs, sannolikt med hjälp av psykolog/KBT för att reda ut sitt eget förhållande till hur han spenderar och varför han gör det så kommer framtiden med största säkerhet bara att se ut som det gör idag, om inte värre.

Blir så trött på pengakåta slynor! Du ha ju ingen pisslön precis, dumpa han om du inte e nöjd då.... omg!!

Ja, fast matlagning och städning har väl knappast med ekonomin att göra? Å ena sidan säger TS att de har gemensam ekonomi, å andra sidan gnäller hon för att hon får betala mest. Men så blir det ju! Alltså att ena parten "förlorar" och den andra "vinner" på att ha gemensam ekonomi. Jag tycker att det låter som om nåt annat är problemet, inte pengarna.

gemensam ekonomi betyder ju att allt läggs i en pott. hans pengar läggs inte i nån pott utan hon försörjer honom och han lever galejsan på sina pengar plus hennes pengar som om det vore hans månadspeng. hon ser aldrig röken av hans pengar. i deras ekonomi lever de gemensamt på hennes inkomst. har du förstått? det är extremt löjligt många som inte verkar ha gjort det, tyvärr.

jag stöttar ts fullt ut och hoppas hon kan komma fram till en rätsida gm stöd av ekonomiskt kunnande utifrån som hon skrev sen. om inte får hon lämna honom. man kan inte prioritera sin sambo högre än sig själv. då går det åt fanders. och i mina ögon ser det otäckt mycket ut som han utnyttjar henne rejält.

Dom har alla världens möjligheter att kompromissa 18000 det är väl mycket pengar men åter sagt baserar man förhållandet på pengar och söka fel så förstår jag att det blir problem .

När ekonomin kommer före kärleken då är det något som inte stämmer i förhållandet.

Jag kan förstå att man har delad ekonomi om man precis har träffats eller flyttat ihop precis.

Detta par (TS) ska gifta sig och troligtvis skaffa barn. Hur gör TS då när hon får barn? De flesta som tjänar 65K och uppåt samt har två bonuslöner om året har oftast inte en normal arbetstid. De ska ställa upp. Behövs det jobbas över så ska man jobba över etc. De kan inte vabba när som helst. De kan inte gå hem när somhelst etc. Det blir väl utmärkt om mannen har ett jobb där man kan vabba/gå hem tidigare etc. Vilket man oftast kan när man har lågt betalda arbeten.

Det är väldigt sällan ett par där båda gör karriär kan göra det efter att de fått barn. En måste gå ned i tid. Om det inte finns barnflickor eller släkt som kan hjälpa till mycket. Därför att arbetet tar mer tid i anspråk än där en person tjänar typ 25-30K.

Läser jag trollets kommentarer rätt så skulle TS reaktion vara OK om hon tjänade betydligt mindre och inte tillhörde kategorin höginkomsttagare - men eftersom hon råkar tillhöra en grupp som genom utbildning och att satsa på sitt yrke lyckats skaffa sig en mycket bra inkomst har hon förverkat sin rätt att ha åsikter om fästmannens något själviska beteende.

Ja detta är ju i grunden en politisk fråga. Jag är av den åsikten att de som tjänar mer skall betala mer både i samhället och i familjelivet. I samhället har vi också ett sådant system där man betalar procentuellt så jag är ju inte ensam om att se det så :P 
Om man är en familj tycker jag det är passande att ha en gemensam ekonomi egnetligen men om man inte varit tillsammans så länge eller inte har barn tycker jag det bör vara procentuellt. Den främsta anledningen till det är att man skall kunna ha råd att upprätthålla den gemensamma levnadsstandarden. 

MEN precis som jag skrev så är det MIN syn på saken. 

Vad härligt det är med ombytta roller!

Jag har en bruttolön med 6 siffror och har en fru som lever på min lön,

Jag ser det söm jämställdhet att en kvinna också ska få få dela med sig av sin lön.

Skulle jag skriva och klaga på att min andra hälft utnyttjar min lön, så skulle det bli ett jävla liv i tråden :D 

Men det är väl fel att den partnern med låginkomst ska betala större delen av sin lön, när den partnern med hög inkomst sitter med en netto årslön(den med låg inkomst) efter att räkningar är betalda.

Är man riktigt kär/förälskad, så struntar man att frugan/gubben inte bidrar med pengar.
Hon/han kanske bidrar på annat sätt tex med att ta hand ombarnen, städa och tvätta istället? 

Jag håller med dig om att det handlar att komma överrens!

Om det stör att partnern är en lyckosökande lat, slusk, så är det ju bara för TS att gå vidare....

Det jag menar med alla mina inlägg är att det kan vara trevligt att kvinnor får veta hur vi män har levt under flera hundra år :D

Och I usa är till exempel 99% av kvinnor hemma och sköter hemmen och passar barnen, medan mannen drar in kulorna.