Nu blir jag arg på min sambo!

Hej!

Jag vet inte var jag ska börja någonstans, jag blir snart tokig och det känns som om allt är mitt fel fast jag försöker göra allt rätt och lära vårt barn vad som är rätt och fel. Främst via maten. 

Jag älskar att laga mat och pyssla i köket. Lagar bara vegetariskt men vet vad jag gör. Inte bara att jag har flera års utbildning i mat och näringslära utan har varit vegetarian i över 20 år. 
Är noga med att KH, Fett och P är med i alla måltider. 

Jag är helt emot dieter utan äter med sunt förnuft.  Vi äter mycket fett som oljor, nötter, avokaodo och så, och inte så mycket mättade fetter som smör, ost (klart att det finns ibland också, men skulle hellre välja ett annat pålägg, som  tex hummus, jordnötssmör, linsspread, avokado) 

Jag väljer hellre hela produkter och naturliga produkter och se hur jag skulle välja i affären:

Bröd
Vit formfranska  - mörkt bröd med hela korn

Gryn / säd 
Vitt vanligt ris - rött råris
pasta - qouina

Och så vidare, jag skulle aldrig välja helfabrikat! Aldrig någonsin. Det går mycket snabbare att laga egen mat än att värma helfabrikat. (Och hör sen!) Min sambo däremot ÄLSKAR det. 
Varför jag inte äter detta är att jag tycker att det smakar konstgjort. 

Jag skulle hellre inte äta på lunchrestaunger när jag går ut på lunchen eftersom jag är vegetarian och det snällan eller aldrig finns något som passar. Vill inte ha en kall sallad en kall vinterdag, t ex. 
Min sambo går alltid ut och älskar den maten som serveras på lunchen. (Och vill jag inte följa med och äta är det jag som är konstig! Nä vi jobbar inte på samma plats, jag berättar på kvällen)

Nu till problemet!
Eftersom jag jobbar minst är det jag som lagar maten hemma till oss och barnet. Nu på sista tiden har min sambo sagt: "Tänk om vår dotter stannar i växten av din mat - tänk om hon blir knäpp"

Han menar att hon ska äta mer helfabrikat! Vilket gör mig helt ursinnig!!! Han tror på allvar att man växer och mår bra av helfabrikat.  

Allt jag gör och säger ang maten tas på största allvar och vägs och mäts och det ska kontrolleras. Jag vågar inte ens ta upp det där nya rönet med gifter i barn vällningen / gröten. Helst skulle jag vilja göra egen välling till barnet stället för att ge denna köpevälling.

Jag mår dåligt av att behöva ge min dotter dålig mat och att min sambo hackar på mig när jag vill ge henne riktig mat (ekologiska råvaror lagade från grunden)

Alltid när han äter något annat så tvingar han barnet att smaka, han trugar och håller på. 

Ett exempel: Jag hade gjort goda grönsaksbiffar till helgen, näää det passade sig inte utan han hittade något paket med gamla handburgare som han promt skulle värma på. 
Exempel 2:
Jag gör gärna glass av bär / frukt som jag mixar och sedan lägger i pinnar som jag fryser. Jättegod glass!
Nänä... det passade sig inte utan självklart skulle dottern ha en köpeglass. 

Min sambo säger ofta när jag ger henne en sådan glass:
Ge henne en riktig glass! Självklart ropar han jättehögt så att dottern hör och börjar opponera sig. 

Hur ska jag kunna lära mitt barn om vad god / riktigt mat när min sambo alltid erbjuder ett helfabrikat?
Det börjar bli jobbigt nu. 

Det är ingen uppoffring för mig att laga mat, jag gör det gärna. Jag spenderar helst alla dygnets timmar i köket. 

Det blev en lång text! 
Jo just det: Min sambo bryr sig inte för fem öre om mat och om det fanns skulle ha ta en tablett för att slippa äta. 
Det är lite därför han är så anti. Men varför kan han inte uppskatta det jag lagar? 

Jag vet att jag lagar god mat och att andra männsikor skulle betala en massa för att få äta det vi äter, varför ska han göra det så jobbigt för oss. 

Vad han stoppar i sig det skiter jag i, jag ger ett alternativ. Men att han tvvingar i vår dotter detta skräp det gör mig vansinig.