• Jan 2014

    Hyperemesis

    Hej,

    Jag är i v.32 och kräks nästintill varje dag (flera gånger per dag oftast) sen v.10, blivit inlagd osv.

    Jag varit stark och bitit ihop och kämpat på...

    Fram till v.28 hade jag gått upp 3,5kg men hos BM nu i v.32 så hade jag tappat 2.5kg så total viktuppgång sen inskrivningen är 1kg...BM fixade en läkartid nu på måndag och sa att jag absolut inte fick gå ner mer i vikt.

    Kännt de sista veckorna att orken börjar ta slut. Vilket alla inte förstår riktigt här hemma tyvärr.

    Eftersom förlossningen närmar sig och jag kräks nu flera gånger per dag, får ungefär behålla 2-3 frukter och en macka per dag, så oroa jag mig över om jag kommer orkar en förlossning.

    Någon annan som har erfarenhet?

    Är orolig så klart!

  • Jan 2014

    Har någon fått förfrågan/diskuterat kejsarsnitt pga ni troligtvis inte kommer orka en vanlig förlossning?

    Jag är 34+0 idag och ligger totalt viktökning på 0kg! V.28 hade jag gått upp 3,5kg men sen dess har jag tappat i vikt och ska in på extra kontroller så jag inte tappar ännu mer nu...Om två veckor skulle vi se hur det gått och beroende på hur det gått skulle vi diskutera om kejsarsnitt eller ej...

  • Jan 2014

    Var på ett jobbigt BM besök idag. Jag tappar ytterligare i vikt och barnet har stannat upp i växten.

    Barnet har även något stressat hjärtljud.

    Remiss till TUL, vet dock ej när...

    Någon annan som har haft avstannade SF-mått i veckorna runt v.35

  • Jan 2014
    Tifastar skrev 2013-12-12 17:49:11 följande:
    Usch vad jobbigt Jag hade avstannat sf mått med en av mina... Men det tog fart veckan därpå igen.

    Lycka till på tul. Ett helvete med evigt kränkande.

    Newbie84 skrev 2013-12-12 19:05:15 följande:
    Jag hade men det växte till sig tills nästa besök.



    Tack båda, det ger mig hopp om att allt är bra i magen! Varit jätteledsen och anklagat mig själv, fast jag gör mitt bästa för att få behålla så mycket som möjligt.
  • Jan 2014

    Gjort tul som visar på en liten baby, fullgången ca 2700g men allt såg bra ut annars. Ska på extra kontroll om 3 veckor eftersom vikt är under normalt men de är ändå inom acceptansen. Så de vill hålla koll att babyn inte tappar mer egentemot sin egen kurva.

    Läkare misstänker att barnet är litet pga jag har bara 2 blodkärl i navelsträngen och inte 3 som är normalt. Sen bidrar inte illamåendet positivt direkt.

  • Jan 2014
    didine skrev 2013-12-21 11:06:42 följande:
    Vad jobbigt allt känns nu.... svärmor är den enda som kunde hjälpa mig med lite mat mitt på dagen men jag var så trött att höra att jag får anstränga mig mer för att äta dricka o gå mera.... och att det är normalt att man går ner i vikt när man inte äter till räckligt samma sak som när man bantar! Jag sade att hon fick sluta säga så att jag anstränger mig allt jag kan..... Maken förstår inte bättre o tycker synd om sig själv som får fixa hushåll o barn på egen hand. Han säger till barnen att "mamma bara ligger".

    Alltså..... jag måste vara stark mendet är svårt när jag lider av hypermesis o är så svag i min kropp.

    Jag medlider med alla ni andra som oxå kämpar med detta.....

    vilken jobbig sits! Känner igen det lite men eftrr jag satte ner foten åt min man och berättade vad han kunde hjälpa mig med så jag kan behålla mer, så blev det mycket bättre.

    Tex han lagar all mat och när vi äter så små pratar han med mig och sitter kvar under hela tiden jag äter även om det tar 1, 5h. Behöver få stöttning genom att säga till mig ta det lugnt med maten (är ju hungrig och äter gärna fort då) och släppa fokusen på själva maten. De gav mig goda resultat.

    Dessutom så sa BM att man behöver vila ca 1h efter maren för att förenkla för babyn att ta upp näringen efter varje måltid.

    Min man kände sig maktlös och var rädd innerst inne. Tyvärr tror jag inte någon riktigt förstår hur mycket man verkligen kämpar, och hur mycket "tjatet" påverkar en negativ...om man inte själv går/gick igenom det..
  • Jan 2014
    didine skrev 2013-12-22 22:42:07 följande:
    Tack för ditt svar. Du har rätt att det är nog de som har upplevt detta som kan förstå. För de andra är det svårt. För migär det mannen och släkten som har svårt att förstå. Flera vänner förstår och jag slipper onödiga kommentarer från dem. Det är synd att hyperemesis inte är nåt som det skrivs eller pratas om. Det hade hjälpt oss som lider.... jag kämpar och kämpar. Det känns som man kämpar för sitt liv. För atr få i sig vätska och mat. Hur länge orkar man.... är nu i vecka 19. Jag tillbringar mina dagar i min säng och i hinken.....jag längtar efter förlossningen

    Jag är i v.37 och har tyvärr fortfarande beskymmer. Visa slutar det runt 30. Väldigt olika.

    Kan säga så här, man orkar längre än vad man tror. Trots man varit helt slut så får man det att gå pga babyn. Det är tuft och jobbigt men det kommer vara värt det!

    Jag önskade också att man pratade mer om det, att det fanns mer hjälp och information att gå. Kanske behöver ni prata med en läkare som förklarar situationen för din man. Så han i sin tur förklarar för familjen.

    Begär också tätare kontroller hos BM och använd henne som stöd...
  • Jan 2014

    Är i v.40 nu och kräks fortfarande, men fått de lite mer under kontroll. DVS jag kräks men oftast klara jag av att fortsätta äta efteråt, så jag ändå får näring. Dock står vågen stilla...

    Hoppas verkligen illamåendet och kräkningarna försvinner direkt efter förlossningen.

    Längtar så efter att kunna äta "normalt"!!

  • Jan 2014
    dlra skrev 2014-01-12 16:31:05 följande:
    Ursch! Håll ut, inte långt kvar. Hoppaa för din skull också att allt släpper efter förlossningen på en gång.

    Är i v 37 nu och kan knappt vänta till den stora dagen! Är så himla trött att våndas med det här illamåendet, tack och lov så spyr jag inte. Men hela graviditeten har verkligen känts som en enda lång och konstant magsjuka. Så sjukt egentligen..och så mycket mediciner man knaprat i sig..är nu uppe i högkostnadsskyddet haha, har aldrig kommit till den nivån innan!



    Som tur nära men jag kan lika gärna gå över tiden också

    Just nu oroar jag mig mest för hur jag ska orka en förlossning, speciellt om den blir långdragen...

    Mediciner har varit helt verkningslöst för mig alt tripp till helvetet, så jag slutade med allt. Hade svårt att behålla de som hjälpte lite lite (1 av 10 tabletter fick jag typ behålla) så de skapade bara mer press.
  • Jan 2014
    didine skrev 2014-01-14 19:02:39 följande:
    Hur går det för dig? Har bebven kommit? Är illamående borta? Jag hoppas det! Själv har jag några månader kvar. Jag känner att det är så tufft. Om som du skrev så undrar jag hur min kropp som är så svag nu kan klara av en förlossning. ...kramar till alla ni andra som har eller har haft hyperemesis



    Nej tyvärr är babyn fortfarande kvar i magen och illamående likaså..BF 16/1

    Ja det är verkligen tufft!

    Hoppas du själv ska må bättre igen SNART! inte alla som mår illa under hela graviditeten, har du tur så går det över innan sista veckorna.
    BF 16 januari
  • Jan 2014
    didine skrev 2014-01-20 22:38:48 följande:
    Tack! Har bebben kommit nu? Jag tror inte många kan förstå hur vi med hyper längtar till förlossningen.... jag tänker på dig och skickar dig all min uppmuntran. Vilken supermamma du är som orkat kämpa så länge. Jag hoppas att jag också kommer att orka. Jag känner mig ensam o oförståd nästan hela tiden.... o orkeslös. Jag hoppas du har fått din bebis o kan njuta av att vara dig själv. Kram



    Hej, jag var kontroll idag (måndag) och fostervattnet hade minskat och var under 50mm så man beslutade igångsättning. Påbörjade den klockan 13.15 så har snart hållt på i 11h. Min livmodertapp var inte alls påverkad dvs 5cm. Men har nu ingen kvar, slempropp har gått börjat öppna mig. Värkar ca var 4min, så inatt eller imorgon fm får vi träffa vår bebis.

    Trodde inte jag skulle orka så här länge men fått behålla all mat idag och varit vrålhungrig (inget illamåendet), så jag har ändå kunnat samla på mig lite energi.

    Man orkar uppenbarligen mer än man tror! Tänker på dig också!!!
  • Jan 2014
    didine skrev 2014-01-28 17:08:04 följande:
    Jag har precis läst ditt svar. Var stark du är.... det ger mig hopp att läsa det du skriver att "man orkar mer än vad man tror". Jag är nyfiken nu.... vad blev det för liten krabbat? Flicka eller pojke ? Är du helt som innan nu att du kan äta o drucka o inte mår illa.... jag borde veta svaret då jag hade hyperemesis oxå m de andra grav. o blev bra sen. Men det känns så hopplöst o långtråkigt nu så jag behöver höra det.... att det blir bra sen..... kram och stor grattis ! Du är en hjältinna!



    Det blev en liten flicka på 2405g och 47cm lång. Pga hennes låga vikt fick vi ligga inne på BB i 5 dagar.

    Illamående gick över direkt efter förlossningen. Jag äter för glatta livet och kastar mer eller mindre i mig maten.

    Jag blev igångsatt pga för lite fostervatten, moderstappen var inte påverkad alls. Så förlossningen drog ut på tiden, 26h. Dock gick den aktiva fasen väldigt snabbt 1, 45min, var av 10 min krystningar. Men även de orkade jag, vilket jag aldrig trodde jag skulle.

    Tack!
Svar på tråden Hyperemesis