LCHF fungerar det verkligen?

Absolut! Jag började med LCHF för drygt 2 veckor sedan och har redan gått ner 5 kg med den kosten! Jag äter den också av samma anledning som du funderar på, nämligen för att bli gravid. Jag har legat på gränsvärdena för diabetes och jag har förstått det så att höga insulinvärden kan göra det svårare att bli gravid och på LCHF så sänker man dom relativt fort.
Jag känner mig redan mycket bättre, hjärtat slår lugnare, jag sover otroligt mycket bättre och jag går ner i vikt utan att gå omkring hungrig. Nackdelen är att man blir lite trög i magen som ovanstående talare sa samt att man kan får huvudvärk. Men det tar jag lätt jämfört med hur bra jag mår i övrigt! Några kan få en jobbig period de första veckorna när man blir av med sockersuget men det slapp jag då jag hade gått på modifast 2 veckor innan jag började och redan hade "avgiftat" mig.
Jag använder mig av den sida som Marilla nämner: www.kostdoktorn.se. Den är jättebra! Använder också en app i min telefon som heter shape up där jag skriver in allt jag äter (men man ska inte bry sig om vad kalorierna visar) och som räknar ihop hur många g kolhydrater jag äter /dag.
För första gången känns det som om jag gör något hållbart för min hälsa och inte som nån jobbig diet! Och tro mig, jag har provat allt. Jag rekommenderar verkligen dig att prova! Hoppas du blir gravid snart!

Absolut! Jag kan uppdatera här i tråden hur det går och om jag blir gravid osv PMa gärna också om du känner för att prata mera.

Angående kalorier så är det så att man kan äta runt 2000 kcal om dagen (och ibland mer) och ändå gå ner i vikt. Därför att det går åt mer energi för kroppen att förbränna fettet jämfört med vad det gör att förbränna kolhydrater. Det viktiga är inte antalet kalorier man äter utan antalet gram kolhydrater.

*skrattar* Just det där känner jag igen så väl! Folk tjatar om att man går upp i vikt så fort man slutar med "dieten" som dom kallar det. Men det är ju en kost, en livsstil, jag ska ju inte sluta med det så jag ser inte problemet?! Och de eviga olyckskorparna beter sig som att stackars mig som blivit lurad in på att äta fler än ett ägg om dagen, jag kommer ju dö inom bara ett par år, förstår jag inte det!? Och tääänk på alla hjärt och kärlsjukdomar och bla bla bla. Jag kan bara säga, att det ska bli mig ett rent nöje att överbevisa dom!
Ska sno din replik om fikabrödet, helt underbar!

Precis! Folk är så dumma. Om dom har frågor så ställ dom då men sluta komma med domedagsprofetior liksom.

Ja något hår tappar jag då inte, men å andra sidan har jag inte gått så länge på LCHF ännu (3,5 veckor).

Jag känner mig lite frälst eller vad man ska säga... Efter att jag blev av med sockersuget så är jag inte alls lika hungrig som förr och lita på mig när jag säger att jag var ett matvrak haha! Sockersuget försvann och jag inser att det jag tolkade som hunger då var när blodsockret sjönk, jag var alltså sockerberoende.
Jag tänker inte ens på att jag går på annan kost, eller tänker knappt på mat öht längre. Det känns som om det håller på att bli en livsstil och jag tänker inte som jag gjorde med andra dieter "hur ska jag klara morgondagen" utan nu handlar det om "undrar hur bra jag mår om en månad när det går så bra nu" istället. Hade högt socker innan och låg på gränsvärdet för diabetes sa dom, ska bli spännande att komma dit om en månad eller nåt och ta ett nytt prov!

Det som jag kan tycka är lite besvärligt är mest andra människor. Dom bjuder så gärna på fika och liknande och när jag säger nej tack så nöjer dom sig inte med det utan säger at jag är tråkig och ska truga och verkar tro att jag lider på nåt vis för att jag avstår, vilket jag absolut inte gör! Sånt där frestar mig inte det minsta. Däremot har jag under den här tiden tjuvat två st gröna grodor ur min makes lördagpåse Hade varit gott att äta en påse, men är inte värt att dras med det suget och den hungern jag hade innan LCHF-kosten! Andra människor tjatar gärna också om "när jag väl slutar med dieten" och vad vi kan äta då för nåt... Det är ingen diet det är en kost och jag har inga som helst planer på att sluta just nu. Dom tycker att man kan "unna" sig ibland medan jag som har mycket övervikt tycker att jag förstör allting genom att göra så. Så det känns som om folk "tjatar" men det är väl så att dom inte fattar förstås.
Har stått still i vikt i en vecka ungefär men har väl gått ner 5,5 kilo sen jag började och det utan att lida ett dyft!

Hur går det för er andra?

Jag har 30+ kilo i övervikt så jag vill tappa iaf 20 av dom innan hösten helst. Eller det är där jag satt mitt mål så får vi se hur det blir. Kommer välja att "synda" en kväll här snart när det blir 40-års kalas, då ska jag dricka ett par drinkar med vodka och lightläsk minsann, får se vad som händer på vågen då! Är som du säger ett medvetet val.

Att inte går ner har jag också hört en del som inte gör, men då har du inte så mycket övervikt eller?
Ibland äter man mer kolhydrater än vad man tror och jag har märkt att jag ibland får hålla nere konsumtionen av  mejerivaror eller äta mindre grönsaker så händer det sedan saker på vågen. Jag har fått i mig allt mellan 8-28g kolhydrater/dygn när jag gjort efterkoll. Så fast jag kände mig bekväm med att köra utan min shape up app så har jag nu börjat med den igen så jag har koll.

Visst mår man mycket bättre med LCHF!? Jag har slutat känna att hjärtat rusar som det kunde göra ibland när jag åt socker, mycket obehaglig känsla. Jag sover bättre. Min fertilitet har blivit bättre och jag får utslag på ÄL-test nu vilket jag inte fick innan. Min mage var väldigt gasig innan (ja ursäkta) och det har försvunnit helt nu, känns så skönt! Jag är säker på att mina sockervärden är bättre också.
Vilka hälsovinster upplever ni?

Innan jag började med lchf så gick jag en kur på två veckor med modifast. DÄR hade jag sug vill jag lova! Men jag gick inte ner tillräckligt och mådde uruselt så jag bröt det. Sen läste jag på om lchf och började med det ganska omgående. Så mitt sug var aldrig så fruktansvärt när jag väl börjat med lchf. Jag var kanske lite extra hungrig i nästan en vecka men sockersuget och "måste ha"-känslan försvann rätt fort. Och bättre och bättre blir det ju längre jag kör lchf känner jag.

Andedräkten är en klar nackdel ja! Fast jag ska investera i SB12 och se om det kanske kan hjälpa mig. Kramper i benen hade jag mycket innan jag började med lchf och då började jag med att äta tillskott av magnesium, gjorde susen!
Det är besvärligt när man är bortbjuden för man kan inte med att krångla för mycket. Jag är bortbjuden i kväll och sa nu redan innan att jag inte kommer äta och att dom inte ska ta illa upp men jag tar med mig en liten matlåda. Känner mig ohyfsad däremot, skamsen. Men så får det bli, hälsa går före skam! Hoppas att omgivningen snart vänjer sig att man äter lchf så man åtminstone slipper förklara sig.
Dagens gå-bort-mat blir en bit färdiggrillad kyckling, broccoli med vitlökssmör och salt och champinjonsås med grädde i. Mums!

Det var duktigt gjort av dig att klara sötsuget i påsk! Heja heja! Jag vet inte varför du plötsligt gick upp i vikt, men kan säga att det händer mig med ibland fast jag sköter mig och äter rätt. Det brukar sitta i ca 1,5-2 veckor och sen tappar jag det igen, oftast med marginal. Ibland infaller det i samband med mens/ägglossning men ibland händer det bara ändå. Så klart blir man ju jättesur då om man äter lchf för att tappa vikt. Jag kan tänka att kroppen kanske inte "vill" tappa vikt utan kompenserar med vätskevikt, och fortsätter man bara så kommer kroppen till slut släppa på dom kilona också. Det är enda förklaringen jag har är jag rädd.
Lycka till!