Jag funderar på att skaffa hund 2 och jag har fastnat för Shiban. Jag har läst väldigt mycket om rasen och tycker att det låter som den passar mig ganska bra också. Men vad som gör att jag tvekar är att den beskrivs som okelig, och jag vill gärna ha en kelig hund. Jag har dock hört att vissa kan vara riktigt keliga, så kanske det beror en del på personlighet? Någon som har erfarenhet av Shiba som vet om det stämmer att den helst ligger för sig själv och så?
Jag är ödmjuk ägare till en shiba. *ler* ... och min rekommendation är att du fortsätter läsa svaren du får på 'shibainfo'. Det finns otrolig mycket kunskap om rasen där.
Känner du dig fortfarande intresserad efter eventuella svar på forumet kommer nästa steg - att kontakta uppfödare och förhoppningsvis några hundägare i närheten så att du får träffa ett par hundar med handpåläggning och all det innebär.
Shiban är fantasisk! Jag är såld och har hittat mitt kall i "hunden som inte riktigt är en hund." ... Men det är absolut inte en hund för alla. Inte lika omöjlig som den bild amerikanska hemsidor försöker måla upp ( En shiba som får fysisk och mental stimulans är en sund hund som absolut går träna med mjuk hand och uppmuntran) men jag upplever rasen som ganska oförlåtande.
Nåja! Jag ska på inga vis skriva en novell, det finns gott om informativa texter författade av människor med betydligt mer erfarenheter av rasen än mig.
MIN shiba uppfattas förmodligen inte som 'kelig'. Hon är en smula reserverad emot främlingar, vi har fått träna mycket på hantering av veterinär eller domare (okända personer) och jag får ständigt kliva emellan för at förklara för folk att hon inte uppskattar att främlingar tar kontakt. Däremot sover hon alltid, alltid tätt intill i soffan och knorrar under täcket om nätterna - kärleken till matte och närmaste familjen bekräftas med yl, tjut och tuggade handleder... men allt detta är naturligtvis enligt Hennes behov. Inte mina.
Vill jag klappa när det inte passar får jag göra det på terriern. ; )
Jag skrev visst ett fantastiskt förvirrat inlägg.
Summan av kardemumman - läs på rasforumet, ta kontakt med rasklubben och träffa så många individer du kan. Generellt är shiban tillgiven, men inte en 'kelgris'.
Jag har inga erfarenheter av Shiba men jag kommer ihåg en sak min kompis sambo sa.
Han har fött upp både Shiba och Schäfer och han sa bara "Jag har hellre en kull med 15 Schäfervalpar hemma än en kull med 3 Shibavalpar, envisare och egensinnigare hundar får man leta efter. Man släppte ut dom på gräsmattan och tjoff sa det så var dom puts väck!" :)
Ha ha ha
Jag gillade deras Shiba dom hade. Väldigt egensinnig och självgående. Inte reserverad men helt okontaktsökande.
Vet dock inte hur dom är att jobba med..... man får säkert slita sitt hår, flera gånger?????
Tack för svaren! Efter att ha läst väldigt mycket har jag kommit fram till att det inte blir en shiba. Dom är väldigt fina, men verkar inte vara den bästa hunden om man vill ha en kelig hund att träna med... Får försöka släppa den rasen och hitta någon som passar mig bättre.