Hur reagerade din omgivning när du kom ut som homo/bi/trans?

De flesta bryr sig inte, eller är lite glada över att jag vågar vara ärlig. Jag är bi. De enda negativa reaktionerna jag mött var från några jämnåriga kamrater i högstadiet. Numera är det väl knappast ingen som bryr sig, förutom att bli lite förvånad. Numera kommer jag inte ut på det där dramatiska "jag måste berätta något"-sättet som när jag var tonåring. Jag lever helt enkelt helt öppet. Hamnar jag i ett sammanhang där man diskuterar dejting eller något, så kan jag berätta både om manliga och kvinnliga ex, utan att tveka.

Mina vänner blev bara glada för min skull, ingen tycker att det är något konstigt med det. Mina föräldrar accepterar att jag är lesbisk, men de är inte eld och lågor över detta. På jobbet har jag ännu inte kommit ut.

Min pappa flög i taket när han fick veta att jag var bi! Men han var oxå den enda som reagerade negativt. Jag var 15 år när jag kom ut och han trodde det bara var en period i livet liksom. Men nu när jag e 21 år står jag fast vid det. Har alltid vetat att jag e bi.
Men mamma och resten av släkt och vänner var egentligen inte direkt förvånade! haha.
Vet inte hur man ska ta det. :-P

Jag kommer alltid acceptera mina framtida barn oavsett läggning. Man ska inte göra så stor grej av sånt.. Det är fortfarande ens barn! :)

Jag kom aldrig ut. Folk fick reda på att jag är bisexuell efterhand. Ingen har reagerat nämnvärt.

Min far är för övrigt bisexuell han också.
Många av mina tjejkompisar genom tiderna, speciellt de som varit attraherade av mig, har älskat att jag är bisexuell, velat se mig hångla med andra killar och sådant där.

Sedan jag började fundera på min sexualitet i 12-13-årsåldern har jag vetat att jag lika gärna kunde falla för en tjej som för en kille, men har aldrig gjort någon grej av det. Då jag var 15 och min första flickvän skulle komma och hälsa på berättade jag åt mina föräldrar om henne. Pappa blev förvånad och visste inte vad han skulle säga, men kom senare och sa att han är glad att jag hittat någon jag tycker om. Mamma sa "åh så bra, då behöver jag inte oroa mig över någon tonårsgraviditet".

Jag har haft turen att vara omgiven av vettiga och öppna människor, och sällan stött på homofobi, och då bara av människor vars åsikter jag inte kunde bry mig mindre om.

Vad som dock är upprörande är attityder jag stött på i queerkretsar. Jag har mest bara haft, och därmed setts med tjej. Detta gäller ju inte alla, men då rätt många flator jag mött förstår att jag är bisexuell förlorar jag respekt i deras ögon.

Hej på dig.

Min bror nu 47 år gammal kom ut med att han är gay det var när han var 18 år gammal.
jag hade aning (syrran  (-jag), att han var gay men lät honom själv berätta. Vilket han gjorde då.
Jag reagerade inte alls på något negativt sätt , sa att jag hade anat detta samt att det spelar ingen roll då så länge han är lyckligt så är det viktigast och då är jag lyckligt att han är lyckligt. I hela släkten & kompis kretsen
har alla varit otroligt positiva & sagt samma sak som jag:so what, huvudsak är att du är lyckligt vi älskar dig
lika mycket som alltid, det är enbart roligt samt säkert en lättnad att kunna tala om detta. Den enda som hade svårt att acceptera detta i början var morsan. Hon gick & talade med en terapeut då hon inte fattade att att vara gay är inget man "väljer" utan det är helt naturligt. På terapi hon fick träffa andra föräldrar som  hade barn
gay, bisexuella etc. så att de kunde tala  med morsan . Så efter ett tag så hon accepterade att min bror var gay.
Innan hon accepterade det så han tog inte avstånd etc. av min bror , det var bara att hon tyckte att det inte var rätt.
(väldigt gammaldags tanke sätt som hon har) . Min bror är förlovad sean många år tillbaka med si n sambo som 
är som en underbar "bror" till mig & tillhör i hela stora släkten & de har varit lyckliga all år. Så var inte rädd att
berätta, som min bror sa, då han berättade till mig på 80-talet så han var överlyckligt att han kunde komma ut med detta istället att ha tyngden på axlarna då han visste inte hur alla skulle reagera. Även jag är straight själv
så har gått flera ggr med de på gay disco samt flera andra fester etc. och har haft jätte roligt. Ps. Förresten, såsom alla brukar säga som är sant:Gay´s är mycket trevligare än straights! Lycka till. Många kramar. 

Ofta så har omgivningen redan misstänkt hur det är fatt sedan länge. Det måste vara en befrielse att få lägga korten på bordet samtidigt riskeras att inte bli fullt accepterad eller annat. Tror det är viktigt att stötta och hjälpa dessa människor.