Soc tog min son

Ja så tror jag att de flesta skulle svara och väldigt många gör så. Men långt ifrån alla. Beror det på att de kommit längre i hjärntvättsprocessen? eller vad?

Soc verkar vara väldigt random i såna här fall
Jag vet ju inte vad Ts sambo gjort, men om jag utgår ifrån kvinnofridskränkning så har jag läst om flera här på Fl som berättat om hur barnen blivit omhändertagna om de ( kvinnorna) valt att stanna med mannen. Alternativt så hotar man med ett omhändertagande.
Så kan det alltså se ut.
På mina dryga 13 år som jourkvinna så har jag aldrig råkat ut för att soc varken hotat med eller verkställt ett omhändertagande. Däremot så har jag varit med om att kvinnor gått tillbaka eller valt att stanna. Visst, soc är inte alltid inblandad i våra ärenden ( tack och lov )*
Men jag bor på en mkt liten ort och folk vet ju det mesta om vad som sker.
Verkar alltså inte finnas någon konsensus kring detta
Att sen soc alltid förklarar och berättar vad de gör och varför är inget jag tar för givet.
Säkert gör de ofta det, men inte alltid. Sen får man ta med i beräkningen att människor inte alltid tar in det man säger, det behöver alltså upprepas för att gå in. Att myndighetspersoner har stora problem att prata med folk så de fattar, upplever jag är vanligt. Man kör på med sitt språk oavsett vem som sitter framför.
Är det då en person som inte kan så mkt svenska så är det inte mkt som går in. När jag varit med som stöd för kvinnor som bott hos oss har jag även fått tolka, trots att jag inte talar tex arabiska. Däremot så kan jag konsten att förenkla svenskan så den blir mer begriplig.

Att det verkligen kan bli hur som helst visar också alla de gånger som pappor som misshandlar mamma i barnens närhet och åsyn, både fysiskt och psykiskt ändå har umgängesrätt. Detta trots att mamman gör vad hon kan för att skydda sina barn. trots att barnen ber om att slippa, trots att myndigheterna vet och är informerade om vad mannen går för.
När jag skilde mej så stod soc helt på min exmans sida, tex. Han kunde inte göra något fel. Inget av allt han utsatt oss för spelade någon roll. Det är 20 år sen, men jag hör ju att människor råkar ut för detsamma idag.

Vilket som sagt inte skulle innebära varken hot om eller ett omhändertagande överallt i Sverige, Det ser inte lika ut överallt
Sen så undrar jag om barnet mår bättre av att mista sin mamma än att mamman får ett aktivt stöd för att förstå att hon kan leva utan pappan?
Soc vet på tok för lite om kvinnomisshandel, det är jag säker på.

Sen så vet vi ju inte vad Ts s man gjort. Vad detta handlar om, jag gissade bara. '

och såklart ett aktivt stöd efter hon lämnat och då under en längre period.
Ofta upplever jag att kvinnor är helt på det klara med vad de vill när de lämnar. Sen går en tid och de börjar vackla och mannen dyker upp och gör vad han kan för att få tillbaka kvinnan. Då sitter hon kanske i en lägenhet ensam utan stöd. Så både vi på jourerna och soc borde bli bättre på tiden efter

En tolk är en stor kostnad
Och den här kvinnan kunde svenska bra, men klarade inte alla svåra ord i byråkrat / myndighetsspråket
Om myndighetspersonerna hade klarat av att prata en förenklad, lättare avskalad svenska så hade det fungerat.
Men uppenbarligen var det för svårt för dem.
Jag har inga problem med att förstå dem och heller inga problem med att bryta ner språket till ett mer enklare mer lättbegripligt sådant.
Jag påstår att detta inte bara gäller invandrare utan många svenskar också.
Den formen av svenska som myndigheter, läkare, osv talar kan vara för svår, späckad med ord man inte begriper, det är ett problem
För om jag lärt mej något i livet så är det att människor inte vill medge att de inte förstår, de nickar och låtsas begripa. En del för att de skäms, en del för att de vill ifrån situationen, andra för att de är för (snälla" för att säga ifrån

Antingen blev hon skrämd av alla negativa svar
eller så är hon en skogsvarelse med svans som inte kan vara uppe nu i ljuset