Sent tal..? 1½åring.

Man gör visst språkutredningar på barn under tre, och det är bättre att fånga förseningar tidigare än efter treårskontrollen.

Och det är inte heller så att man inte behöver oroa sig om förståelsen finns.

Vid 1,5 års ålder bör man kontakta logoped om varken orden finns eller förståelsen verkar finnas. Om er dotter inte har 7-8 ord vid 1,5-årskontrollen, se till att få göra ett återbesök vid två år. Om hon vid två år inte talar i tvåordsmeningar ska ni ha logopedremiss.

Vår son, snart 3,5, visade sig ha en expressiv språkstörning och vi använder tecken o språktränar med honom. Han har gjort stora framsteg och använde häromdagen sin första fyraordsmening! Vi sökte hjälp när han var 2,5 och inte använde tvåordsmeningar. Hans pappa var också sen.

Ett tips är att använda tecken som stöd. Det är bra för språkinlärning och språkinlagringen, och är det första som brukar rekommenderas vid språkförseningar (även om din dotter inte är sen i dagsläget).

Läsning är också bra för att stimulera språkutvecklingen.

Sen en sak till, vi gjorde likadant med vår son, men har fått utveckla papegojande. Alltså, att benämna saker och ge tillbaka ordet till barnet:
- titta! (Barnet pekar)
- Titta bilen, ja!
Och samma sak om de försöker härma, typ:
- Bii!
- Bilen!

Skitjobbigt och enformigt kan det bli, men det ger faktiskt resultat.

Det är ju det språkstörning innebär; att den språkliga förmågan är påverkad men inte icke-verbal kognition.

Visst visade din son att han kunde, Flickan och kråkan? Drar mig till minnes någon anekdot på bussen son du berättat om, där han kommenterat det han såg.

Allmänt reflekterande:

Min son både jollrade och de första orden kom rätt tidigt, han sade mamma redan vid 9-10 månader. Han hade också någon tvåordsmening (pappa här!). Efter 18 månader stannade utvecklingen av och det kom bara enstaka nya ord.

Nu har han börjat härma, som han inte gjort tidigare, och är i en intensiv utvecklingsfas. Vad hans försening beror på vet inte logopeden - det kan helt enkelt vara en omognad i hans hjärnas sätt att hantera språket. Dock är hans munmotorik otränad och han har en uttalsförsening också.

Att ha 3-5 ord vid ett års ålder är fullt normalt och t om ganska mycket för en generell ettåring. Napp försenar INTE språkutvecklingen, men kan orsaka vissa uttalsfel om den används för extensivt.

Ett par nyttiga länkar: www1.vgregion.se/blom/Startsidor/sid1.htm

www.spraklek.se/

Tack för ditt svar, Flickan och kråkan! Att du skrev om din son var faktiskt en av anledningarna till att jag började vara på bvc om en logopedremiss.

Min son har ju inte härmat och hade i princip bara onomatopoetiska uttryck vid två års ålder.

Jag tycker att det är jättemärkligt att ert BVC tycker att er son var sen om han hade 3-5 ord när han fyllde ett. Han är ju tvärtom rätt tidig, det första ordet kommer normalt när de är runt året. Somliga ettåringar förstår 3-5 ord och är fortfarande inom normalspannet! Kolla till exempel på länkarna jag postade här ovan, eller http://www.cplol.eu/files/poster/cplol_prev_poster_se.pdf. Där finns fina genomgångar av vad som räknas som normal språkutveckling. Tycker att det vore olyckligt om du skrämmer andra för att du tror att din son var språkligt sen. Det var han inte.

Och nappanvändning hämmar inte språkutvecklingen mellan 0-3 år. Tror till och med att det stod i senaste numret av Vi Föräldrar, där går de igenom en del myter om språkutveckling. Din son skulle sannolikt ha haft samma utveckling oavsett nappanvändning. Det är liksom inte så enkelt som att barn har avvikande språklig utveckling och sen får en icke-avvikande språklig utveckling inom loppet av några veckor för att man tar bort nappen; det är inte sånt det handlar om.  

Det kan jag skriva under på... Och inte bara bvc, utan folk i omgivningen också. "För lite stimulans". Fast för vår del handlade det mest om att han inte började på förskola förrän han var över 2,5.

Å andra sidan är det detta "det kommer, jag känner en som inte pratade förrän... och då pratade han perfekta meningar!" osv. Jag betvivlar faktiskt inte att det kommer igång och hade gjort det utan extra stöd - det gjorde det ju för min man - men å andra sidan har vi besparat sonen en massa lidande i och med att han kunnat kommunicera med tecken med både oss och andra barn.   

Jag blir så ledsen när jag hör om sådan okunskap och vad det för med sig. Så himla tråkigt för er! Nej, känn er stolta över att er son är rätt tidig i sin språkutveckling i stället och vänd dövörat till om folk tycker att han pratar lite.

Haha, så gosigt! Min yngsta sade "titta", "hejhej" och "dä" vid 13 månader. :)