Varför föda naturligt?

Sånt är livet. Vaginal förlossning är bättre för bebisen och bättre för mamman oavsett hur du vänder och vrider på det. Det är vetenskapligt bevisat. Det till och med påverkar barnets gener att inte bli fött vaginalt, det säger en svensk forskning.
www.svd.se/nyheter/inrikes/kejsarsnitt-kan-andra-barns-dna_3132499.svd

Problemet är bara att all den moderna tekniken har börjat påverka hur kvinnor föder barn och orsakar fler förlossningsskador än om man hade fött naturligt. Igångsättningar, värkstimulerande dropp, epiduraler, lustgas och ryggläge är allt nånting som påverkar det som händer i kvinnans kropp. Det är ingen hemlighet att epidural ökar risken för sugklocka och därmed stor bristning. Det är ingen hemlighet att värkstimulerande dropp slår ut kroppens egna smärtlindringssystem så kvinnor måste ta nån medicinsk smärtlindring för att inte lida.

Jag förstår att du känner att kejsarsnitt är nånting du skulle välja för dig själv. Men du behöver inte gå ut och "rädda världen" från vaginala förlossningar.

Det måste ha varit en riktigt traumatisk upplevelse du har varit igenom. Det gör det ännu värre att stå vid sidan om och känna sig hjälplös att titta på sin kvinna gå igenom svår förlossning. Jag är ledsen för det.

Flesta kvinnor väljer att föda vaginalt och det är väldigt liten procent av kvinnor som skadas av förlossningen, så som urakut kejsarsnitt eller stora bristningar. Men man kan även se att många skador och lidande är faktiskt orsakat av den moderna vården som jag skrev ovan.

Men angående forskningen så tycker jag följande effekter inte är nånting man kan lätt bortse ifrån.

"Han och hans kolleger ser upptäckten som en del i förklaringen till varför barn som föds via kejsarsnitt oftare drabbas av immunologiska sjukdomar som astma och allergi, cancer och diabetes senare i livet."

1. Bara det att det finns skillnader i grundläggande ämnet i bebisens kropp säger nånting om processen. Vi vet allt för litet om vad händer i barnets kropp under en förlossning. Det kan vara saker som påverkar mer än vi tror.

2. Det är risker med allt vi gör i livet. Du tar en risk om du sätter dig i bilen och åker till jobbet. Det finns ingen garanti att du kommer hem till middag samma kväll, men ändå gör vi det varje dag för att vi vet att risken är liten att nånting ska hända.

3. Förlossning är mer än bara att föda fram ett barn. Stor del av förlossningen är känslomässig kris som kvinnan går igenom för att ta på sig denna nya identitet som mamma. För att kunna komma ut på andra sidan med barn i famnen och säga "om jag överlevde detta då kan jag göra vad som helst!".

4. För att svara på dina frågor: "Varför vill så många tjejer föda naturligt?"
För att det är en upplevelse som är rätt så häftig och man kan kanske bara göra en gång i livet. Jag svarar för mig själv att det är en jävligt svår, smärtsam och jobbig grej men jag är tacksam för den erfarenheten. Jag är rikare, inte bara på grund av barnet men också på grund av förlossningen och amningen. Och nej jag hade inte lätt förlossning eller amning.

5. "Kostnader för samhället?" Det är naivt att tänka att kvinnor som genomgår kejsarsnitt inte får bestående skador eller drabbas av förlossningsdepressioner som kostar samhället. Men utgångspunkten är att kejsarsnitt kostar mer än vaginal förlossning, även mer än komplicerad vaginal förlossning.

6. Risker vid kejsarsnitt? Där svarade du själv att båda födslar har risker. Det är olika risker men vilka är bättre eller värre måste individen avgöra själv.

Jag tror helhjärtat på att kvinnokroppen kan föda fram barn. Jag tror på kvinnans styrka och förmåga. Jag vet att omständigheter kan påverka negativt den känsliga process som förlossningen är. Bara sån enkel sak som en barnmorska som har dålig attityd eller säger nånting som uppfattas fel kan orsaka en rad händelser som kan eventuellt sluta med sugklocka eller kejsarsnitt. Kvinnor är känslomässiga varelser och det slutar vi inte vara i förlossningen. Förlossning är nånting vackert när kvinnan känner sig trygg och omhändertagen. Det vet jag för att jag har sett det över 50 gånger.

Jag tror du behöver bearbeta din upplevelse men jag tror inte att familjeliv är rätt plats för det.

Jag glömde....

Definiera bestående skador. Hur har dom klassat bestående skador? Alla flesta kvinnor får nån liten bristning som behöver sys, räknas de också som bestående skador eftersom det kan vara ärrbildning efter det? En bestående "skada" behöver inte uppfattas som besvärande. Eller ser alla bara totala sfinkter rupturer när man pratar om bestående skador?Du är inte kvinna. Såklart är det viktigast för dig att din fru och barn mår bra. Men det är så mycket djupare än så att föda barn för kvinnan.

Ingen mytologi. Fakta. Var inte så naiv.

Varför tror du att barnmorskor inte vill att kvinnor blir rädda eller får panik i förlossningen? För att det påverkar kroppen och en kvinna som är rädd öppnar sig inte och det slutar ofta i komplikationer.

Barnmorskor vill inte jobba som vården ser ut idag. De vill ha en födande kvinna var för att kunna ge trygghet och närvaro för alla istället för att hoppa mellan 2-3 kvinnor som sedan känner sig lämnade, ensamma och rädda.

Jag undrar om du läser den faktiska forskningen också eller bara nyhetsartiklar.

Känslor spelar in hur förlossningen går. Om kvinnan är rädd för att krysta för att hon tror hon kommer att spricka då spänner hon sig och risken för bristning är större än om hon kände sig trygg och avslappnad.
Rädslan eller otryggheten kan komma från personalen eftersom de har behandlat kvinnan på fel sätt, det behövs inte mycket för att kvinnan känner sig kränkt när hon är i en sån situation som förlossningen.

Då borde du gå tillbaka till cochrane och läsa lite till i forskningen om födande kvinnor. Jag antar att du har varit med på 2 förlossningar där du var själv känslomässigt involverad och drar dina konklusioner utifrån det.

Jag jobbar inom förlossning där jag ser, upplever, läser och diskuterar utifrån erfarenhet och forskning. Jag tycker det är lite synd att du faktiskt inte kan läsa dig till om hur viktigt psyket är i en förlossning. Om du inte kan acceptera andra vinklar och fakta då borde du kanske inte öppna upp för en diskussion på nätet.

Jag ser att ditt syfte var inte riktigt att få svar vid dina frågor utan att försöka få någon att kanske hålla med dig i att kejsarsnitt borde vara norm? Det finns säkert många som håller med dig även om forskningen inte gör det.

Om vi vänder på steken och säger så här istället. Om man med modern teknik kan garantera att vaginal förlossning blir riskfri, borde det inte fortsätta bli kvinnors första alternativ? Och då med modern teknik menar jag att man inser vilken skada man gör på kvinnor och barn och börjar gå tillbaka några steg för att färre kvinnor ska behöva få förlossningsskador.

Jag lyssnar och håller med fru ordförande för Svenska barnmorskeförbundet.
www.dagensmedicin.se/debatt/overdiagnostik-och-skadliga-rutiner-i-forlossningsvarden/

Jag lämnar nu denna diskussion för att den leder ingenvart. Tack för ett härligt motstånd och jag hoppas verkligen att du hittar det svaret du söker som ger det fred i själen. Att du kan acceptera det som har hänt och gå vidare.

Och då borde du också veta att i de länder är det ekonomin som påverkar valet, inte vetenskapen om vad är bäst för mamman eller bebisen.

I länder med hög kejsarsnittssiffra är det ofta ekonomifråga eftersom kvinnor kan till och med få pengar för att välja kejsarsnitt.

Du vill att det ska finnas rättighet till att välja hur man föder barn. Jag håller absolut med dig eftersom jag vill föda hemma men systemet tillåter det inte. Hur rättvist är det? Så om jag vill ha det som jag vill då måste jag föda oassisterat eller spara ihop tiotusentals kronor för att betala barnmorskas lön.

Systemet är inte perfekt, absolut inte. Jag håller med dig att alla kvinnor ska ha rätten att välja hur de föder sina barn. Men jag kommer inte att hålla med att kejsarsnitt är bättre än vaginalförlossning.

Så du menar att det finns inga känslor involverade i förlossningen? Det är bara en dag där barnet kom ur din kropp? Det är det jag menar med djupare än bara kroppsligt.

Jag tycker inte att det är lika bra alternativ (nu pratar vi planerat snitt). Det kommer aldrig vara lika bra i mina tankar att skära igenom hud och muskler för att ta ut ett barn som inte är redo att födas än. Det att tro att man slipper smärtan är naivt tänkande för att man måste räkna med flera veckors återhämtningstid med svåra smärtor där man knappt kan lyfta sin egen bebis. Det skulle jag inte välja eftersom jag vill kunna gå runt med min bebis, lyfta den ur sängen utan hjälp, amma i vilken ställning jag vill. Och amningen, den är lite svårare att komma igång med efter kejsarsnitt på grund av smärtan och alla läkemedel. och det är också nånting jag vill undvika. Amningen kan vara svår nog utan det.

Om du vill att kvinnor ska ha rätt att välja då måste du vara medveten om att valet är inte bara svart och vitt. Det finns kvinnor som vill föda med kejsarsnitt, vaginalt med epidural, vaginalt utan alla smärtlindring, vaginalt i vatten, vaginal hemma i vardagsrummet, vaginalt ute i naturen eller stående på huvudet! Ja kvinnor ska få välja själva men det är inte ett eller två alternativ, det är många.

För mig ser jag större risk att få komplikationer om jag föder på sjukhuset. Risken för blödning är större och behovet av medicinsk smärtlindring är större på sjukhus än i hemförlossning. Därför vill jag vara hemma där jag mår bra och känner mig trygg.

Ja det är klart att man har eftervärkar efter vaginalförlossning men det har du också efter kejsarsnitt + smärtan i själva snittet. Om du inte fick veta att det gör ont när livmodern drar ihop sig efteråt då har du haft otur med barnmorska. Att det ska göra ont i flera månader låter inte normalt och därför kommer barnmorska inte att säga det. Vad var anledningen till att du hade ont så länge?

Jag gillar när du pratar ner till folk. Visar verkligen dina rätta färger.

1) Vem säger att barnet är färdigt i vecka 38-39? Så lite vi vet om det som händer i livmodern så det kan finnas saker vi har ingen aning om idag.
2) Jag är rätt så medveten om att det finns olika anledningar till att kvinnor väljer snitt.
3) Jag skrev att det var min åsikt så varför kritisera? Som en som har urininkontinens så kan jag säga för mig att det påverkar inte mitt liv så som du får det till att framstå. Jag är aktiv med mitt barn trots inkontinens.
4) Tjatar? Herregud, om man öppnar upp diskussionen för fritt val att föda barn då är väl klart att jag påminner om andra alternativ. Du behöver inte utbilda mig om nånting, jag är rätt så bra påläst. Och kejsarsnitt orsakar också många komplikationer och dödsfall varje år som kunde undvikas. Är det inte så?
5) Det tänker jag också göra, för att det är min rättighet att göra det.

Jag är väldigt intresserad av att argumentera och diskutera. Jag har mina åsikter och det jag tror bra, du har dina åsikter och det du tror är bra. Så är det.

En fråga på det. Vem bestämmer var gränsen går? Vad är en rimlig gräns?

Jag vill att alla ska få göra fritt val med bra information om fördelar och risker utan skrämselpropaganda, det gäller alla sätt att föda. Men kejarsnitt är inte där ni vill att det ska vara än. Det är inte riskfritt. Nej man riskerar inte samma skador som i vaginal förlossning men det medför helt egna risker.