Mina barn får, så långt det är möjligt och så mycket de är kapabla till, bestämma över sig själva.
Vi föräldrar bestämmer vilka kläder som köps (3,5-åringen vägrar vissa plagg, och det respekterar vi, men har inte kommit med särskilt många önskemål), men barnen får, om de vill, välja själva i lådan.
Alla i familjen har rätt att komma med önskemål om mat, men det är den som lagar som har sista ordet.
Än så länge bestämmer vi aktiviteter, och vissa saker, som att lära sig simma, kommer inte att vara förhandlingsbara. I övrigt kommer de att få önska. Vissa saker kommer vi att säga blankt nej till, vissa kommer att behöva övertygas om, vissa kommer att acceptera direkt och vissa kommer vi att uppmuntra.
Vill någon av ungarna lägga tid på att lära sig spela trummor får hon gärna göra det, men vi som familj bestämmer om det är okej att öva hemma (det är det inte) eller om vi har råd med kursavgifter och truminköp.