Lämna på dagis- föräldraledig bonusmamma

Är det ngt dåligt med att gå på dagis?

Jag kan väl tycka att det vore synd han fick väldigt långa dagar även när du är hemma. Han kan väl gå samtidigt som syskonet är i skolan så hämtar lämnar/hämtar du dem båda samtidigt?

Tycker du gör helt rätt. Är upp till varje familj och bonusförälder att bestämma hur de vill göra.

Nu var mina bonusar äldre tonåringar när jag och sambon fick vårat första gemensamma barn så "problemet" uppstod aldrig här. Men aldrig att jag orkat ha hand om en eller två småbarn till, fick en bäbis som åt varannan timme dygnet runt och sov max 10 minuter i sträck på dagarna (vissa dagar sov hon inte alls dagtid....). Så hade det funnits små bonusbarn så hade de garanterat fått gått på dagis.

Nej självklart inte :) men undra vad ni tyckte om detta då de är en vuxen hemma.

Har precis samma med min lille knodd, han sover otroligt korta intervaller. 10 - 15 min 2 gånger dagtid och då passar jag på att duscha eller hänga tvätt liknande eller bara sitta i mina egna tankar och slappna av tills bästa omgång :) så svarar väl även på ovanståendes fråga om att hämta tidigare båda 2 samtidigt. Är tyvär inte möjligt för mig att göra och har gjort det när jag kunnat men eftersom min bebis inte sover länge så blir det bilen och får du konka in bilbarnstolen på skolan och sen åka iväg till dagis och även där konka in stolen som väger bly och hämta på dagis och denna kille tar väldigt god tid på sig och vill alltid avsluta sina pågående lekar och detta är otroligt påfrestande och stressigt med oron att lillen ska vakna och måste fort hem ... Hade jag haft en "lättare" bebis så hade jag kunnat göra så men i dagsläget omöjligt och dessutom så tar det på mina krafter något enormt son går miste om den lilla vila man får. Och mannen kommer hem 3-4 Tim senare och bara det är en utmaning och ha 2 grabbar med enorm syskonkärlek och en pigg bebis.

Mitt bonusbarn gick i första klass när det första gemensamma barnet föddes. Jag skjutsade till skolan 8.30 varje morgon och hämtade kl 16.00 (vv). En dag i veckan hämtade jag vid 14 så tog vi picknick eller mellis på café. Jag tyckte det var skönt att ha egentid med bebis varje dag även de v som vi hade bonus. Han hade ju kompisarna på fritids, när vi båda jobbade gick bonus 7.45-17 hos oss. En dag hämtade jag som sagt tidigt och det var en bra tid för vår anknytning och han älskade att visa sitt nya lillasyskon för kompisarna. Att jag ställde upp mycket gjorde att maken kunde komna igång med sin karriär, det gjorde även så att bonus och min kontakt stärktes. Idag är han 13 år och hjälper mig ofta att passa småsyskonen, vika tvätt mm.

Är ni nöjda och det funkar bra, så spelar det väl ingen roll vad andra tycker.

Motpolerna kommer ju alltid fram i sådana här trådar. De som tycker du är en skurk som inte vill ha honom hemma = du hatar honom. De som tycker som jag, Som skulle inte heller velat ha partnerns barn hemma. 

Vill du ha dem hemma? 

Om svaret är JA så tycker jag att du ska det, är svaret NEJ så tycker jag du ska ha dem på dagis/fritids. 

Jag har inga bonusbarn men ett bio och han har en bonusmamma och ett syskon på pappans sida.
Hans bonusmamma har aldrig hämtat bonus på dagis numer skola. Ur en synvinkel kan jag absolut förstå det då min son är rätt rastlös och intensiv och det är ju inte hennes barn. Min son gillar henne och accepterar henne och sitt syskon avgudar han. 

Men för hans skull så önskar jag att hon någon gång hade hämtat honom iaf lite tidigare så att han fick lite tid själv med dem också utan sin pappa. Han känner lite att, jag vet inte hur jag ska förklara... Han familj är dels jag och dels hans pappa och syskon men inte bonusmamman. 

Det har givetvis inte bara att göra med att hon inte hämtat tidigare eller haft honom hemma men just att det är inte hennes barn och därför inte hennes ansvar. Är pappan borta en kväll på sin vecka så vill de hellre att han är hos mig än med bonusmamma och syskonet. Vilket gör att han känner att de bara är en familj när pappa är hemma annars platsar han inte riktigt. 

Så summan av kardemumman är att självklart ska du göra vad som är bäst för dig men det kan även vara bra att tänka steget längre och se hur det kommer påverka relationen och familjen i längden också. 

Önskar jag också kunde ha det så :) men har inte gått lång tid än så förhållandena för mig hoppas jag kan se annorlunda ut. Min älsta bonus går också i första klass och tänker ofta att jag skulle vilja hämta han när skoltiden är slut men min lilla bebis vill inte ligga vare sig vagn eller bilstol om han inte är trött, då blir han sur , han vill vara uppe och leka och prata :) äldre grabben och jag har också funnit varandra och han älskar och få va med och hjälpa med sitt lille syskon och har har även autism, epelepsi och adhd men han kan jag hantera men inte hans lillebror i dagisålder, han är omöjligt att klara själv med bebis, lite underligt men så är det :) hade det varit tvärtom hade jag kunnat ha han hemma om han själv ville men han är på tok för "svår".