i väntan på FVP, hjälp!

Det är tungt. Jättetungt! Men man klarar det på något sätt. Jag är ännu inne i väntan men på tisdag är det äntligen dags. Har då väntat ca tre veckor. Fick 1:5 på kub.

Jag har redan två barn så det har underlättat väntan. Mitt tips är att skaffa mycket program de närmaste veckorna. Och hitta någon att prata med! Efter den första veckan började det kännas bättre för mig. Hade fått prata ut och vant mig vid situationen. Hoppas att tiden går snabbt för dig nu!

Känns som man lagt graviditetet känslorna åt sidan nästan som man pausat den. Känns fruktansvärt tomt. Jag har försökt.att sätta upp små delmål för att klara. Min svägerska som genom gått samma sak i höstas har rekomderat mig att söka stöd här på familjeliv och jag får mkt stöd av henne ich min prov jag har tyvärr.inte velat berätta för så många om situationen men ffått prata med en kurator som jag ska fortsätta med. Hoppas provet går bra för dig och positivt besked. Lycka till

Hej Jag vet hur det känns med blödning i första graviditeten. Det var vecka 5 och de sa att det var missfall sen fastställde de 3 vecka senare att det var inte missfall och i vecka 9 ficka jag blödning igen . vi ville inte göra fvp eller kub då och vi fick en son förra året i januari.vi tänkte om han har nån avvikelse kunde vi ändå inte göra abort och ville inte riskera nåt heller. Han föddes med ds men det hade ingen koppling till blödningen eller så.har några kompisar som hade blödning och fick friska barn. Nu är jag gravid igen och vi gjorde fvp allt var bra med snabbanalysen och vi hoppas att allt går bra nu. Jag förstår hur du känner och det är riktigt jobbigt men du får tänka positiv. Hoppas allt går bra för er

Jag är iinte rädd för att mina blödningar har orsakat något dock har de varit hittils en.jobbig graviditet känslomässigt och så nu de här. Försöker tänka att de egentligen är väldigt stor chans att de inte är något men sen är man inte lika positiv igen utan vill bara gråta då mycket tankar som jag inte kan koppla bort fast jag försöker. 2v känns som en oändligväntan och sen ska man dessutom vänta på provsvaret också så rädd att. De där samtalet ska komma jag känner mig redan som ett nervvrak

Kände likadant eftersom vi redan har en son med ds men man har ju inget annat val om man vill veta.är det första barnet i så fall? Jag tycker även om vår son är annorlunda på vissa sätt så ger han oss mycket kraft att gå genom sånt. Hoppas att du har nån omkringt dig som du kan prata med lite det hjälper mig mycket. Sen tycker jag inte mycket om kub och sanna grejer. Känner nån som fick jätte liten risk och fick ändå ett barn med ds och andra som fick hög risk fick ett friskt barn . man blir ju bara orolig i onödan eller känner sig säker att allt är bra och sen kommer nåt man inte har förväntat sig

Jag har också pausat graviditeten psykiskt. Orkar inte tänka på den. Men det är svårare nu när bebisen sparkar!

Var det nacksvullnaden eller blodprovet som drog ner siffrorna för dig?

Curlysun: De är vårat första. Carla300: Usch jag hoppas jag slipper känna de nog jobbigt med den lilla kulan man fått. De va blodprovet och min ålder sa BM vilket låter otroligt eftersom jag är ju 27år gammal annars sa hon att nackspalten såg bra ut. För er då? Har de någon betydelse?

Nacksvullnaden var 3,66 så alldeles för stor och så drog blodproven ner det ännu mera. Tror att blodproven kan ljuga mer än nacksvullnaden. Nacksvullnaden kan bero på kromosomavvikelser, hjärtfel eller någon infektion så det är flera saker vi är i risk för. Jag är 22 så åldern borde inte ha dragit ner. Skulle ha fått göra fvp bara baserat på nacksvullnaden också. Men snart får jag veta... Det är faktiskt jobbigt att vara mitt i väntan. Håller tummarna att allt går bra för dig!

Carla300 jag håller verkligen tummarna för dig också. Lycka till på tisdag. Styrkekramar till dig